Aftonbladet Måndagen den 24 Februari 1840

ssb«s

i StockfcolBi fSr huit är 40 Rdr Sä «i f6r hälft 5 Rdr 5 si tré månader 5 Rdr Banko Lssa Ka«rcr 2 sk Banko Prenumeration och Eldelniag i Bladets Kontor Tid Stad«-SKedjega 'sa I f d Zbtr .m Bod Tid

Ös

?-- 'easgaiaa i Bscmass Bod i hörnet af Drottninggatan och Clars Bergsgränd i Bjöklikgs vid Enngsbaekan i Eissems i hornet af Regeringsgatan och Jakobs gränd i Lihbsoths rid Norrlandsgatan I Wim ,bergs i hnsel

Sr a t tid SybroneEines i 8 G Lagertalls Kakas Tid Storgataa ä Liticgårdilandet i F Bastmaks i huset Nr U i hörnet af Horas- oeh Repslagaregatorne i »öder I Hybkb«« pi fiöthgatan oeh i kusol Rr 6S Tid Böda

gimajatai ANNONSER emctiaga» endast i förstnäaande Kontor till S si Sanko raden Utdelning kl 8 eft .nidd

TIDNINGENS INNEHALL DEN FÖRFLUT

NA VECKAN

Måndagen den i7 Febr STOCKHOLM Lördagens

plena hos K .ksstäoden Om den ifver hvarmed man nu

söker påskynda afgörandet af frågan om en ministersty

relse Matarn Bishops och Hr Bochsas Konsert En pe

tition om de för närvarande orepreaenterades delaktighet

i representationen RIKSDAGEN De hviianda grundlags

förslagen till Stats-Rådets nya organisation Plenum hos

R o A (diskussionen om lorrektionsinrättningar Bon

de-St Hans Janssons yt rande i afs på Kgl prop om

statsverkets lillaiånd och behof Rättegångs- och Po

lissaks LANDSORTSNYIlfiTER BLANDADE ÄMNEN

Div notiser ur fremmande tidningar

Tis i gen den 18 Febr Frankrike Spanien Eng

land Polen Orienten Mexico Förenta Siaterna RIKS

DaGtEN Pleuum hos R o a (forts af diskussion rör

korrektiofisiurättningarne Br Hjertås motioner Borg

Stånd om hutivisiiationera afskaffande Åtskilliga rykten

om Kandidater till Just .siatsniinistersplatsen Rättegangs

ocii P <iliss *i£Ea He &lamatioc af Förf till Törnrosens

bok LANDSORTSNYHETER

Oasdagen den 19 Febr UTRIKES Tyskland Nea

pel Central-Amerika Australien STOCKHOLM Om nöd

vändig ^eien af Ministerprogram RIKSDAGEN Bonde

St åi-s &illige motioner Borgare-St Hr Petrés anförande

i an ,edaing af Gr fve Anckarsvärds motioner Madam

Biskops och Hr Boohsss konserter Daguerreotypisb talla

InsänJt Om onödg karantänsafgifter Om tidningarnea

hastigare spridande Utdrag af ett bref från Westergöth

land Rättegångs- ocn Polissaker LANDSORTSNY

HETEB Utdr af ett bref fr Örebro BLANDADE ÄM

NEN P S Dagens pier .fi i åtskilliga Stånd

Thors dagen den SO Febr RIKSDAGEN Gårda

gens Pleuusi j de fyra RiksStåaden Hed ^rskänk till Hr

Professor §efstrrm af Eleverna vid Fahlu Bergsskola

Fru Er .i :sons recett Direktionens för nya Troilhätlebo

lagei arbetsberätube Olyckshändelse Rättegångs- och

Polissaker Svar af Hrr Lundeqvisi et Komp pä en re

klamation af Förf til 1 Törnrosens bok LANDSORTS

NYBETE BLANDADE ÄMNEN

Fredagen den 20 Febr Någrs refl i anledning

af förs aget om «11 ny organisation af Stats-Rädet Några

ord om en ny rege ing RIKSDAGEN Hvem är Tegners

onda genius En militärchef utnämnd för Stoclholms

Borgerskap Rattegang9 och Polissaker PS Utri

kes njbeter Frankrike Portugal Spanien England Tysk

land Neapel Orienten

Lördagen d 21 Febr UTRIKES England Drott

ning Victorias förmäl mg Portugal Preussen Danmark

Pjlea STOCKHOLM Frågan om ny organisation afKon

•eljeit antagen i 5 slånd Episod i BondeStåndet RIKS

DAGEN Plrn hos R o A d ±9 e m Motion rör sjö

försvaret af B ukspatron Pel é Borg ^reSt s plenum for

dagen ftefcfas .»aunn af Hr v HartmansdorlT med »var

RIttegakg«- och Polissaker

DÖD STOKHOLM Angelique Charlotte dotter af

Sidenfabriks-rikare» O J Gavuzzi och dess k maka A

E C Läng d 16 dennes 3 Sr 7 mån och 8 dagar

DÖD I LANDSORTEN Grcsshandlanden och Klädesfa

briköreo N Söderberg i Norrköping d 21 dennes 47 år

P0S1T«APPORT från Böda hamn af den 15 Februari

Den 9 kl 2 f m ankom post från Borgholm af den 8

kl 4 f eg afseglade postjakten med :ne poster från

Borgholm af den 1 4 och 8 vinden V SV

— Kl 7 f-m

affäri-aöes till Borgholm posterna fran Wisby af den 5

oca 6 — Den 12 ti 2 f m ankom post från Borgholm

af den il kl 4 f m afseglade Ölands ordinarie post

båt rued post från Borgholm af den 11 vinden SSY

LEDIGA TJKNSTER Auditörs-tjensten vid Lif Rege

mentens Dragon-Korps ansöknings tili Kgl Maj :t ställ

<U in ^fvas ii Sekund Chefs-Em ^let vid Regementet

inom dagar från d ii dennes

— Kronofogde-tjenslen

i Säters Läns Fögderi af Störa Kopparbergs Lan ansök

ningar till Kgl Maj :t ställda ingifva» tili Fahlu Lands

Kansli inom 56 dagar från d n 17 dennes

— Lands

Kamererare-ijensten i Skaraborgs Län ansökningar till

Kgl ftfoj :t ställda ingifvas tili Marieholms Landa Kansli

inom 66 dagar från d i dennes

— Andre Landtmätare

tjensten i Elfsborgs Län ansökningar tili Konul Maj :t

atallda ingifvas till General-Laadtmäteri-Eontoret inom

56 dagar från den IB dennes

m OFFENTLIGA STÄMNINGAR k BORGENÄRER Af

Akers Skeppslags T 51 Rlsciaren i Öster-ikers Socken

Johan Petter Forsbergs å andra rtgd af Ting näst efter

natt och år från d 15 sisti Januari samt Bonden Anders

Carlssons i Hällen ä andra rtgd af Ting sex månader

-ffter den 5 dennes

— Danderyds Skeppslags T R förre

Kofierdi-Skepparen Carl Gu«taf Htinbergs å audra rtgd

af tmg sex månader från d 16 Oktober 1839 samt Ar

rendatorn Olof Lundqvists och h *ns hustru Maria Kast

mans vid Njbytorp i Danderyds S :n å andra rtgd af Ting

sex mcnader från d 13 dennes

— Wallentuna H .R för

re Nämndemannen Jan Erik Janssons i Ekeby å urtima

Ting vid Åbyholm den 8 nästkommande Augusti

TESTAMENTE Af Skräddareg "Sällen Anders Söder

man- Kaka Johanna Rebecka Laman till Jungfru Johan

na Christina Navitzky klandras vid Stockholms Städs Ju

fttiiitf-Koliegium och Förmyndare Kammare

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Kryddkramhandla

ren A G Winbergs d 23 inst Mars kl 4 e ro hos

And Nyblom i Upsaia förre Arrendatoru G F Palios

<1 18 inst Kars kl 5 e B3 å Bötorgskällaren i Stock

holm Krono-Arrendatorn A G Björkmans den 4 inst

Mais kl 4 e na på Drottningholms Wärdshus Målaren

Hallbergs d 23 d :s 11- 4 e m å Södertelje Stadskäl

lare Erukspatronen Joban Scbagerströms den 12 inst

Wars kl 9 f m å Blixbohl i G :l !berga S :n (eller sam

ma dag försäljningen af hans Lösöre-bo kommer alt

verkställas

SPEKTAKEL P5 Kongl Theatern i morgon Tisdag

Stuiminten ocii Grefvinnan sami Frontin Gift Ung

karl Einelhn och efter Pjeserne utföras af Msd Bishop

(i kostym och Rr Bochsa liera Sångnuairor

— Nästa

Fredag till förmån för Fru Erikson för f g Don Juan

af Österrike samt Kapten Piff eller Storprata

ren (Kapten Puffa rol har Hr Lars Hjortsberg åtagit sig

alföra

Sällskapet THALIA sammanträder till Tredje

de Thorsdag den 27 dennes kl

J /2 7 e m

dertill Inträdesbiljetter uttagas i Sällskapets lo

k 1 ;i !la dagar Kl 12—2 middagsstinderne

Med K Maj :ts Alleruadiijste tillstami

ämnar undertecknad i morgon Tisdag den 35 Februari

uti flrr Uavidssons Norra Paviljong framställa

i

aidssj

En stor Represeniation

nti den Naturliga Magien jemte Experimenter

uti Ma ^netism Pbysik ni m kalladt ALIDOR

Biljetter numererade platser å 1 Rdr Second å 53 ak

Bio säljas hos Hrr Davidsson *id Drottninggatan samt

å

jr Daisod

•vid ingången BSrjan sker kl 7

A v 0L1Y0

Konstnär från Venedig

SS och 29 dennes innehållande icke allenast hvad til

Speceriebandel hörer utan ock ett betydligt parti Manu

faktur-varor

TJjTerrar Akti ^-ägare uti Ångfartyget FREJA

*•- *- kallas härmed till Ordinarie Bolagsstämma Lördagen

den 7 nästkommande Mars kl 12 på dagen i de rum å

Börsen som å dervarande Källare anvisas

Stockholm den 4 Februari 1840

Direktionen-

rpjll fortsättande af sista Bolagsstämman beha

gade Herrar Intressenter i NYKÖPINGS 3RUKS- ocii

FACTORI-BOLAG allmänt sammanträda Måndagen d 2

nästkommande Mars kl 5 eft midd i Huset Nr 5 vid

Munkbron 1 tr upp vid hvilket tillfälle Bolagsreglorna

till delinitift sntagande förekomma

S

g

Stockholm den 18 Februari 1840

Direktionen

Svenska trädgårdsföreningens Le-

damöler behaga sammanträda uti Norra Paviljongen

i Föreningens Trädgård Thorsdagen dea 27 Februari kl

6 e rn

TTerrar Kreditorer uti L J öenullströms at

trädda Bo kallas »tt sammanträda uti Massans Hus

den 12 nästkommande Mars kl 5 e m för att lemnå

Decharge åt Gode Msnnen samt alt granska Bevakningt

handlingarne Christinehamn den 8 Febr 1840

L H MITANDER

Com S :t Clarai församling beslutat att under

Entreprenad-vilkor öfrerlåta verkställigheten af en

Skolhusbyggnads uppförande så äga hugade spekulanter

att före den 18 nästlnstundande Mars månad inlemna för

seglade anbud å ifrågavarande byggnad till Hof-Archi

tecten Carlberg i Huset Nr 66 vid Clarabcrg3

gränd

hvarest Rttninger och Byggnads vilKor tillhandahållas al

la förmiddagar kl meliaa Ö och 11

8

g

Stockholm den 19 Februari 1840

och Kommissionskontoret i JÖNKÖPING ombesörja Rät

tegångars utförande vid h /ilken Domstol som helst inom

Götha rike Lagsökningar och penningeiakassenngar en

ligt räkningar och skuldsedlar Handlingars inlemnande

till härvarande Domstolar och Embetsmyndigheter samt

utslags eller resolutioners uttagande derifrån fasta egen

domars försäljning elier bortarrenderande bortslutande

och försäljning af alla sorters bruks

manufak urs- fa

briks och landtmannaprodukter försäljning af inhemska

behörigen garanterade Lotteriers Actier hvarförutan det

ta kontor uträtiar mot billigt arfvode hvad uppdrag sora

helst af loflig beskaffenhet med bibehållande af anony

miteten då så äskas

o

"™oiwa *D°

o

Angbåts-kom snu n i k at ion

emellan Stockholm och Norrköping

Å

g

DET FÖJENABE ÅNGFARTYGS-BOLAGETS I NORIt

KÖPING 5 ne Fartyg Rakktten Cometen och Norrkö

I ping komma delta år alt så vida ej oförulsedde binder

möta oafbrutet gå emellan ofvannämnde Städer på det

isätt alt Rakktten och Cometen afgå ett ifrån hvaridera

aläilet hvarje ööndag Oindag och Fredag kl 6 på morg

narna och framkomma på afton samma dag samt Norr

köping med åtföljande Lastpråm för gröfre gods och va

ror hvarje Tisdagsmorgon kl 7 ifrån Norrköping och

hvarje Lördagsmorgon vid samma tid ifrån Stockholm

och framkommer andra morgonen Som detta sednare

fartyget kommer att tillbringa natten under resan äro

för Passagerarne beqväma liggplatser uti da propra Ak

ler-rummen och Passagerare-afgiftet ne nedsatte emot å

de andre Snällseglarne Alla fartygen äro kopprade i

fullgodt skick samt väl och komplett utrustade hafva

god Restauration om bord och för Passagerarnes be

qvämlighet och uppassning är sörjdt på det möjligaste

Fartygens Kommissionärer äro i Stockholm Hr L J Wa

rodell och i Norrköping Kr Fr Wellenius Resorne taga

sin början så snart farvattnet blifver öppet och hvarom

i Tidningarne skall tillkännagivas

Norrköping den 15 Februari 1840

Direktionen

till GÖTHEBORG ocii HELSINGBORG

i afgär alla Söndagar och Onsdagar II 6 f m frän Dili

^encc-Konloret i huset Nr 5 Tid Clara Södra Kyrkogata

OBETALTE BREF åtfölja lii Postkontoren i Ekolsund

Enköping Westerås Köping Arboga Örebro Ramun

deboda Mariestad Lidköping Sollebrunn Götheborg

Kongsbacka Warberg Falkenberg Halmstad LahoUa

Engelholm och Helsingborg

Diligencen ankommer till Götheborg Söndagar och

Thorsdagar till Helsingborg Tisdagar samt till Stockholm

Måndagar och Thorsdagsr

BILI3ENCE TILL UPSALA

afgSr från huset Nr SS Mäster Samuels gränd Tisdagar

Onsdagar Fredagar och Lördagar kl s f bi återgår

från Upsala sam»ia dagar och tid

stem och åsigter mellan de serskilde rsdgifvar

ne mara båda möjlig och nödvändig men cten

har ingalunda pä något direkt och egentligt

af systemet hvilket i ett represeatatift stats

skick dock är det väsendtliga och endast kan

åstadkommas genom tätare sammanträden af

Rikets Ständer och geaoin en mera bestämd

föreskrift i afseende på ansvarigheten Oai

man gör detta klart för sig så tro vi stt hvar

och en kan uppriktigt glädja sig åt dea stora

utsigt till framgång som den nu ifrågavarande

reformen redsn erhållit genom de trenue Riks

ståndens beslut utais att pä den ensam bygga

alltför öfverspäada förhoppningar

— Vi finne af en artikel i Stockholms

Dagblad att förre t f Polismästaren Härads

höfdingen Hultbergs förklaring till Kongl Maj :t

på Hr Advokalfiskalen Pfeffers underdåniga be

svär öfver Hofrättens beslut i aktionen rörande

ynglingarna Christans Berglunds och Lundbergs

piskande redan inkommit Ehuru den finnes

i Dagbladet att läsa skole vi återkomma der

till det första utrymme yppas men i anled

ning af Hr Hultbergs i en serskild skrifvelse

till Dsgbladats Redaktion framställda förmodan

att Aftonbladets Redaktion troligen redan haft

sig bekant att förklaringen varit inne 5 veckor

få vi upplysa att det ej är händelsen äfven

som att Hr Haltberg mycket lätt kunnat spsra

sig anledningen till sitt beklagande om han be

hagat inskicka en afskrift af förklaringen till

Aftonbladet i stället för till Dagbladet eller

blott med två ord gifvit Red en avis om när

den ingafs Hr H ger oss äfven den märkliga

upplysningen att han sjelf besvärat sig bos

Kongl Maj :t en upplysning som vsrklinen är

frappant då man hade trott att å 'minstone Ilr

H icke skulle vara otillfredsställd med den

miida utgång saken för honom tog i Hof

rätten

Odidd

hålles öppet Onsdagar och Lördagar kl Ii—2 middags

tiden Inträdeskort erhållas i Vi sk Bko Tid ingången

kild

af Pittor .sk resa or .ikrine Terlden upphör med slutet af

denna Tecka eller dec 29 Februari nti huset Nr 22 rid

Störa Nygatan gent eEiot Hötcl du Comaaerce

fSKUR

f .orselll» SKUR

auktion

u

XrtiYDDKRAMMAisDLAiiEif J G DAHLBERGS he-

la varulager kommer stt för hans Konkursmassas

Räkning försäljas Orsdagen Fredagen Lördagen <ä 26

Det lifliga intresse allmänheten visst för

frågan om Departementalstyrelsen som i Lör

dags förevar i trenne Riksstånd föranleder .oss

att redan i dag söka så fullständigt som det

varit möjligt efter anteckning på stället och

innaa protokollsjusteriugen meddela ea berät

telsa om debatten på Riddarhuset öfver frågan

deri flere af da högste embatsmäcnen yttrade

sig Detta nödgar oss att till i morgon upp

skjuta så väl redogörelsen för eftermiddagens

motioner som angående de andra Ståndens för

handlingar äfvensom riågra ord sona vi sjelfve

ännu skulle önska att säga derom I förbigå

ende synes likväl den önskan böra framställas

att tana må rätt uppfatta dea ifrågavarande

förändringens beskaffenhet och att åtmirstose

det förord som varit lemnadt åt densamma i

denna tidning ej må leda Sill missförstånd Nä

stan alla äro sannolikt ense derom att denna

förändring är cn af de vigi .igare som vid någon

af de ssdnare Riksdagarne passerat men hvar

uti det vigtiga egentligen består derom äro

tankarne delade Många äro intresserade att

få den tar .kan gälland» att en reform häri

genom skett i folkets intresse si stor och om

fattande att man nu knappt behöfver önska

något mera Det är för denna förvillelse m3r

efter vår mening bör noga laga sig till tillvara

Reformen är otvifvelaktigt i folkets ictresss så

till vida iom äfven folket i sin mån naåsto

vara i hög grad intrasseradt af en förenkling

och bestämdare ordning i förvaltningens macbi

neri och af ea orgsnisin sota gör enhet i sj-

Tillkännagafc att till ledamot i Ekonomiut

skott blifvit utsedd Friherre Raab Adam Fre

drik och i Lagutskottet Hr von Röök Gustaf

Derefter föredrogs Konstitutionsutskottets me

morial N :ne 1 och 4 om införande af Departe

mental-styrelse

Grefve Anckarsvärd redogjorda för sä i te t

Korpar Konstitutions-Utskottet uppfattat sjelfv»

salien Han beklagade att ej förra riksdagens

Konstitutionsutskott på ett ställe samlat alla tili

defi .iiiift afgörande vid denna riksdag hvilande

grundlagsfrågor och låtit Ständerna få del deraf

samt allmänhaten genom tryckst Dot hade va

rit obeskrifligt mödosamt och svårt för Utskot

tet att ur en mängd akter sammanleta dessa

förslag Utskottet både trott att 82 g i sista

riksdagsbeslutet som upptager de nu ifrågava

rande grundlagsförändrings-förslagen såsona ett

helt hade bordt tjena Utskottet till rättelse och

ligga till grund för Rikets Ständers behandling

af frågan Utskottet hade ej trott att de gick

an lösrycka någon § från det hela då de i sista

riksdagsbeslutet äro sammanförda till ett helt

Ständerna måste nu enligt Talarens åsigt med

Ja eller Nej besluta öfver frågan i dess helhet

I afseende på sjelfva saken bade ban intet emot

att Konungen utfärdade instruktioner för de fö

redragande Statsråden ehuru hi <n ej trodde att

det behöfder Man sade att Allmänna Bered

ningens barttagande vore ett förhastande I fall

Talaren varit med om förslagets uppgörande

skulle han ansett denna institutions boritagar .de

betänkligt men det bado icke varit det nuva

rande Konstitutions-Utskottet tillåtet taga så

dant i betraktande Utskottets pligt hade varit

att blott Irsmställa hvad förra riksdagens S-äu

der beslutit skulle underställas de nuvaran

de såsom hvilande förslag Anmaningar hade

skett till Konstitutions-Utskottet att skynd

samt inkomms till Ständerna med ifrågava

rande förslag till Dspartemental-styrelse och

Herr Landtmarskalken hade Sill Grefvea en

skildt Ufren framställt önskan derom och

motion derom äfven skett i Ståndet Utskot

tet hade för sin del icke funnit några betänk

ligheter möta Det vore omöjligt för Talaren

att bägripi hvarföre man fäslade så mycken

vigt vid 45 § De som ej gillade deri hade

ju v ?gen öppen att sedan förslaget gått igenom

hos ständerna motionera en förändring i denna

§ Grefven tredde att de flesta fästat sig med

sina önskningar vid förslagets antagande för att

en gång få börja ett slags Novo Conto i ad

ministrationsväg Han önskade att Hr Landt

marskalken med de andre Ståndens Talmän öf

verenskommit om förslagets föredragande i dess

helhet utan lösryckning af särskilts delar Man

kunde omöjliges veta huru resultatet blefve

om den ena delen bortplockas i dst ena stån

det den andra i ett annat en sadan behand

ling skulle bryta sönder sambarsdnt emellan §§

och sannolikt göra liela saken till intet Hem

ställde till Ståndet huruvida det vore lämp

ligt fästa sig vid tmåsaker då fråga vore att

vinna ett stort resultat — Friherre Roye Lud

vig ansåg första propositionen böra bhfva otn

man skall votera öfver hvarje § eller det hela

—

Denna § hacdbr em Konungens jättighet

att när han reser bort förordna den han

vill af de Kongl Prinsarne til ordförande i

Regeringen

Hr Dalman anhöll att Ilr LandtmarskUken

täcktes upplysa huruvida Hrr Talmän i kon

klaveu öfverenskommit om sättet för denna frå

gas föredragning —Hr Landtmarskalken upp

lyste i anledning häraf att han och de öfrige

Talmannen hade varit af den gemensamma äsig

ten att det vä närmast öfverensslämde såväl

med Grundlagen som förslagets syftning att

alla §§ borde i sin helhet aigöras medelst an

taganue eller förkastande men att i Grundla

gens ordalydelse ej fanns rågot hinder att från

skilja §§ De hade således Besett Stånden kun

na besiamma om de ville företaga förslaget till

afgörande i sin helhet eller paragrafvis —

Hr Dalman fortsatts Han vore visserligen af

den tankan att förslaget till förändring af 45

§ R F både bordt och kunnat af Konst .Utsk

tiåuskiljas förslaget till DepartementalStyrelsen

då sista frågan icke hade någon omedelbar ge

menskap med frågan om Rikels styrelse <jui

Konungen går i fält eller reser till allägsna in

rikes orter talaren hade ock ämnat yrka delta

afskiljar .de vid föredragningen emedan han a£

flera skäl ogillade den i 45 § föreslagne för

ändring men dä han nu här aört en annan ta

lare Hr von Hartmansdorff yrka utbrytning

äfven af flara andre §§ och detta möjligen kun

de befrämja deras aisigt s &m önskade au af

lägsna afgörandet af den högst vigtiga bufvud

frågsn åt hvilken talaren lifligt önskade fram

gång ville han för att icke uppelålla tiden

och diskussioren icko motsätta sig memorialens

afgörande i deras helhet åinöjande sig med sin

reservation mot antagandet af förändringen i

Aö § och skulle Talaren i öfrigt icke underlåta

alt derest sistnämnde förändring Llefve af alla

4 RiksSiänden bifallen och af KonuDgen sank

tionerad utiKonst .Uisk motionera en efter Tala

rens öfvertygelse nödig förbättring deri — Fri

herre Cederström Jacob förmodade ,att ovana var

orsaken att nuvarande Konst .-Utskott ej kunsat

uppfatta en så eckel sak som att afskilja de

§§ hvilka icke nödväsdigt hörde tillsammans

Sadsnt Utskottets betänkande nu blifvit vore

dat esaöjligt företaga förslaget til afgörande Ta

laren yrkade återremiss till Utskottet — Gref

ve Löwenhjelm Gustaf Det kunde för ingen

del vara fråga om att gå grundlagsvidrigt till

väga Hvad bjuder grundlagen Att förslag till

förändringar i grundagen skola i sin helhet bi

fallas eller förkastas Hvad bildar här helheten

saken eller redaktionen Frågan är huruvida

Styrelsens organism sksl öfvergå frän systemet a

maktlösa rådgifvare med illusorisk ansvarighet

tili maktagande rådgifvare med verklig ansva

righet Stora förhoppningar fästas med skäl vid

framgången af förevarande fråga Talaren ön

skade lifligt att mm för den stora och vigtiga

sakens framgång måtte aflägga all förkärlek för

egna åsigter i mindre momenter

Vid alla Riksdagar han bevistet hade för

slag i denna syftning legat hvilande men Gref

ven erkänner att intet af dem funnits somt

ban så gerna skulle vilja bifalla Några min

dre inkast som torda kunna framläggas ansåg

haa böra förbigås uti ett så vigtigt mål

Af stor betydenhet vore likväl den omstän

digheten att Allmänna Beredningen blifvit bort

tagen utan att med detsamma besvärsmalen

blifvit skiljda från Stats-Rådets befattning och

deras behandling i judiciel väg föranstaltad

Allmänna BsreCningen var ämnad lill något

helt annat än den har blifvit nemligen dels

att bereda alla mål d <is alt öiverlemna åt pub

liciteten den föredragandes tanka utan att nöd

gar dit öfv .vlemca debatten inför Konungen

Beredningen har nu i det stället blifvit uteslu

tande sysselsatt rned besvärsmål eiler enskif

ta ärenden som förut varit pröfvada af s k

administrativa verk men hvilka mål äro af

den natur att så väl dessa verks befattning

dermed soia äfven Konungens egen varit af

judiciel icke administrativ art Konstitutions

Utskottet syntes Ta

vid hvarje Eidsdag hafva

haft sig öppet att göra anmärkning mot hvar

je särskildt sådant förfarande såsom väsendt

ligen stridande mot § 17 i Regeringsformen

hvilken uttryckligen uppdrager Koaungens doms

rätt åt Högsta Domstolen JJan mot använ

dandet af en sådan aomärkningsrätt hade stridt

och stridde ännu efter hans tacka att Högsta

Domstolen icke torde medhinna dessa besvärs

måls utarbetning och att ett större sambälls

ondt möjligen kan förberedas om rikets hög

sta judiciära instens blir öfverlasiad Alhjel

pandet af dessa svårigheter vore ett Sncvi o

upplöst ehuru ej oupplösligt problem dess

upplösning hade bordt utgöra arane för ett för

slag från 1834 års ständer til do nuvarande

i samtnanha med pUnerj till Allmänna be

redningens borttagande och osx förändrad or

ganisation af statsrådet Bristen af ett såda &t

förslag eiisarot föranledde Tahre» att ehuru

fullkomliga öfvertygad det tjdehvarfvets all

männa krsf af e» depsrteisent &lstyrölse såsom

vilkor för erhållandet af ordning kraftfullhet

och konseqvens grindar sig på skäl hvilka

sfven till vart lard äga sin tillämplighet —

likväl för närvarande icke rösta ja innan åt

minstone något initiativ bar blifvit taget till

skiljandet af hcsvärsrnålcn från s !ats 'iådot- :i be

fattning

Denna brist visade sig dock icke ensam

Talaren trodde på s- .nstna sätt att i "nan försla

get oia depsrtetECritalstyrelse ka» utasi fara

bifallas bör åtminstone första initiativet vara

netslagcn Ojj sa mycket redan varit undan

gjordt i afseende pä ofvanuämnde vigtiga äm

nen skulle Grefven hoppats lise folkets opini

on till Läste riksdag koncentrerad kring ett en

da föremal de verkliga samhällsreformernes er

nående han skalle hoppats att en sådan ful

kats röst understödd tillika af hela tidehvarf

vets skulle hafva framträngt med framgång

till monarken utan att ens kunna förvridas af

samhällets oli-jaikiska element Men ett konso

liderande af detta elements krafter innan den

na inom Sverige som det tyckes ovanliga

Riksdags retultater äro åtminstone till någon

del gifna och de verkliga samhållsreformerna

kunnat åtminstone iniedas kan han icke annat

än bestrida och till ett sådant konsoliderande

af en oligargisk krets kring monarken syftade

tydligen detta förslag Hvar och en sådan

krets skall lätt märka hur val man k«n intri

guera rossquera och cachera med vårt re

pres .nUtionssätts nuvarande skick och försva

ra sina platser vida längre och lättare Un om

reformerna fa gå sin gång Det synes Talaren

således på intet sätt gifvet att reformen till

Departementalstyrelse kommer att åtföljas af

någon enda annan större reform tvärtom fruk

tade bas att den kunde bli den enda just

derföre att den blifvit den först företagna Ty

Europas historia hade otta visat att reformer

uti folkets intresse hafva mött värre motstånd

hos oligarkerna än på något annat ställe hvad

man i den del icke öppet gör kan man göra

i löndom och vära former Jemna jti ?t på för

sta Riksdagen då grundlagsförslagens redaktion

skall debatteras det största manöverfältet för

undangömda motståndskrafter

Hr Lagerhjelm Pehr såg ingen fara om

ståndet beslöte att företaga ärendet med från

skiljande af vissa §§ såsom Hr Hartmansdorff

förut föreslagit men yrkade det ej för egen

del Ville lika med Hr Dalman ej uppehålla

förslagets antagande — Hr von Troil Emil

Om Konstitutions-Utskottet vid förra riksdagen

gjort sin pligt hade Ridderskapet och Adeln

sluppit denna långa diskussion En ledamot af

detta utskott hada talat om «ovan3» Talaren

ville i anledning deraf erinra om en ovana som

1854 års Konstitutionsutskott baft att vilja på

tvinga Ständerna sådana förslag som dessa al

drig godkänt eller ville godkänna Han visade

medelst grundlagens föreskrifter angående be

handlingen af dylika förslag att det nu föreva

rande ej kunde styckevis föredragas till afgö

rande utan ett det borde ske i sin helhet cch

bac hade vågat föreställa sig alt Talmannen

bordt fi ;ina dalta af grundlagarne Han ansåg

försöket att stycka förslaget vara ett medel att

hindra dess sanktion Den som önskade dess

antagande kunde ej önska dess styckning En

och annan detalj vore måhända annorlunda un

man önskat meii nyttan af förslagets antagande

vorie öfvervägaade Det banade vägen för sam

hällets framskridande till nyttiga reformer Som

det ej är nifjiigt att på en gång omskapa allt

så vore det nödvändigt att börja i någon purut

för att sedan komma till de öfriga Det vore

osannolikt att såsom en tal yttrat förslagets

antagande skulle lägga hinder i vägen för andra

rflfornier Det skulle gifva statsraden en större

verkningsförmåga helt olika med ganska sakt

modigt anmälda reservationer till protokollet

MaDga yttrade bifall härtill

slaget kunde delas men önskade framgång åt

hufvudsaken ehuru han ej delade de sanguini

ska förhoppningar man gjorde sig af dess anta

ga a de Förnämsta fördelen ansåg han ligga deri

att de föredragande upphöjdes till paritet med

Statsråden och att alla departements-cheferna

voro närvarande vid hvarandras föredragningar

Ansvarigheten trodde han ej blifva större och

lättare att utkräfva genom förändringen Tala

ren tog till slut ett ömt afsked af 10 § Reger

formen eller Allmänna Beredningen ej lör hvad

den nu är utan för hvad den kunnat och bordt

biifva ea pepiniére för Statsrådet Den vore

nu föga bättre än en pensionsinrättning —

Hr Lefrin ansåg förslagets antagande i sin hel

het vara bäst lian hade såsom ledamot i

4825 års särskilts utskott varit med om denna

saks första behandling och tillstyrkte att man

ej toårte öfverse sakens vigt för smådeUJjer —

Friherre Åkerhjelm G F talade äfven for sa

kens afgörande i sin helhet och trodde att den

enligt grundlagen borde så behandlas — Yrka

de proposition hvilket äfven huset tycktes ön

ska

— Grefve Anckarsvärd ansåg sig böra

söka afvända Friherre Cederströms beskyllning

moi ConstitutionsutskotteSs ledamöter angående

ovana från pluraliteten deraf af hvilka de fle-

Me iika ofta och längre än Friherren deltagit i

utskottets arbe 'eD Det var således åt sig al-

tena safom nu först ledamot af Ccnstitutions-

utskottet som han borde anse den rigtad Ville

gerna erskänna att han ej var van att följa■

antia än de former lagen bjöd Ansåg Utskot-

tet Laf-za samvetsgrant fullgjort sammandraget ;I

och formen bestämd af grundlagen Grefven

kunfle ej fatta hvarföre man nu för tiden skulle ■

vid behandlicgfn af hvarje vigtig samhällsfråga

fi fcöra talas om vådor strider tvedrägt poli-

tiska offer m m sådant Hr von Hartmans-

doriT yttrande att vi måhända stå vid ingången

till en ny tvedrägtstid oeh att politiska offer

kunde komma att falla hade hos honom ännu

mer stadgat öfvertygelsen att förslaget borde

antagas äfven emedan det afskaffade Hofkan

slersombetet och betoge mången rådgifvare

kunde hafva lust alt se 5 kap 1 § Miss

geraiogsbalken tillämpad hågen dertill dä an

svaret derför ej «tunde undvikas — Friherre

Cederslrutn Jacob syntes bu vara mycket upp

rörd af ärendets bebsndling emot den form

han aesåg lättast Kallade Utskottets sam-

mandrayningsarbete för en (papperslapp» men

och embetsman att tillstyrka bifall derå

Frih Cederström Jakob reserverade sig till

protokollet emot det fattade beslutet — Frib

Roye Ludvig ville för att ej »groft brista i

konseqvens» votera Nej och förklarade detta

uttryckligen till protokollet — Grefve Frölich

David förklarade att han ämnade rösta Ja

Han hade med nöje hört Grefve Spens 's yttian

den men ehuru vigtiga Grefvens anmärkningar

voro ansåg lian dock de betänkligheter de in

nefattade böra vika för nödvändigheten att an

taga förslaget Grefve Spens

s yttrande står

såsom en varning åt den nya regeringen och ett

testamente åt nationen En oro går genom ti

den men det är en moralisk princip som bör

jar göra sig gällande och visat sig uppväckt i

ej förslag Förklarade det hvarken tillständigt

lör Talmän eller Stånd att dermed befatta sig utan

yrkade återremiss o«h ansåg att Ståndet borde gå

till sjelfva ursprungliga förslagen ifrån sista riksda

gen samt öfver hvarje serskild del af dessa beslu

tas — Friherre Sprengtporten J W Med Hr

Grefve Spens delar jag visserligen den menin

gen att Svenska Folket skulle erhålla blott

en ofullständig anledning till belåtenhet om

införandet af en departementalstyrelse skulle

blifva det sista steget på förbättringarnes bana

i vårt land men jag kan ingalunda föreställa

mig en sådan utgång — En Representation

som eger det förstånd den kralt enighet och

fosterlandssinne som fordras för att införa en

så vigtig förändring som den ifrågavarande

skall säkert icke stanna på halfva vägen utan

deremot uppmuntras efter den första framgån

gen af nationens uppriktiga gensvar med sam

ma beslutsamhet fortgå på reformernas bana

för att bereda öfverensstämmelsa mellan alla

samhällsinrättningar — Jag hyser derföre den

glada förhoppning att den tid torde icke vara

så långt aflägsen dä Svenska Folket i häfderna

kan intagi ett ärofullt rum bredvid det Nord

amerikanska och det Engelska hvilka i nyare

tider varit de enda som på den fria öfver

läggningens väg och utan alla skakningar för

mått omskapa sina samhällsinstitutioner —

Det är en sanning att vi ännu icke fullkom

ligt klart kunna inse hvart detta firsta steg

skall leda men derföre böra vi icke vara tvek

samma — Det tillhör folken att liksom Cesar

något lita på deras lycka — Jag bestrider

icke att några af de anmärkningar som under

diskussionen blifvit framställda mot detaljerna

af lagförslaget kunna förtjena afseende men

jag förutser att Konstitutiens-utskottet vid

denna Riksdag skall Gnna sig påkalladt att så

som en följd af departementalstyrelsens infö

rande föreslå flere grundlagsförändringar på

det rättelse i sammanhang härmed i dessa de

lar som icke äro af något närvarande infly

tande må vinnas Jag röstar för förslagets

antagande i dess helhet — Friherre Cederström

Gustaf förenade sig med Fr Jacob om återre

miss Ordada för öfrigt åtskilligt om nödvän

digheten att Sveriges Monark vore mäktig så

att motstånd emot hans vilja ej måtte blifva

så lätt o s v — Grefve Anckarsvärd Att

öfverbevisa Frih Cederström (Jacob det hade

Grefve Spens gjort men att öfvertyga honom

läge utom mensklig förmåga Om Konstitutions

utskottets betänkande efter Fnherrecs begäran

kasseras så kunde Ridderskapet och Adelns le

damöter få det nöjet i 8 ä 10 volymer söka

rätt pä de hvilande grundlagsförslagen någon

ting som utan tvifvel blefve oändeligen intres

sant

Hr Landtmarskalken yttrade att öfver sättet

att behandla frågan tre iLeningar uppstått att

företaga förslaget i sin heihet att frånskilja

vissa §§ och att återremittera betänkandet

lian lragade derpå om Rido1

och Adela ansåg

förslaget i dess helhet böra afgöras hvartill

svarades starka Ja och högst få Nej — Frih

linye Ludvig ville ej bestrida verkan a

men ansåg Frih Cederströn .s begäran genom

Landtmarskalkens proposition hafva blifvit un

dertryckt

Då nu diskussionen öfver sjelfva saken bör

förklarade att han noga begrundat frågan i dess

helhet och biträdda förslaget med sin röst —

ett skritiligt anförande så iydande Af sjuklighet

hindrad att infinna mig i denna dagens Ple

num anhåller jag vördsamt att vid behandlan

de af den förevarande vigtiga frågan få afgifva

mitt skriftliga yttrande

Det vore förmätet af mig att så väl efter

de utmärkte Ledamöter af detta Stånd hvilka

vid föregående Riksmöten försvarat och yrkat

antagande af den nu åter föreslagna förändrin

gen uti Statsrådets organisation som före dem

hvilka med mera grundlighet och sakkänne

dom än jag eger ofelbart i dag skola göra

det uppträda såsom skulle min röst möjligen

kunna inverka på Höglofl Ridd och Adelns

beslut Jag kan blott åberopa den erfarenhet

jag under ett långt vistande uti länder styrde

enligt

rena constitutionella principer möjligen

kunnat förvärfva till stöd för den fasta öfver

tygelsen jag hyser att den vigtiga fråga som

i dag af Höglofl Ridd och Adeln skall slutli

gen afgöras måste i högsta måtto inverka på

Fäderneslandets framtid genom bibringande i

Styrelsen af den enhet och den kraft som äro

oeftergifliga vilkor för Staters förkofran och

inieende Då dessa ofelbart vinnas genom an

tagande af de hvilande Grundlagsförslagen an

ser jag för min pligt både som medhergare

FrihJ

af Ja ,r

nom fäderneslandet Han hoppades den skulle

leda oss till successiva förbättringar men ingen

fråga vore så vigtig som denna

zenheim David ville på förhand förklara att

ban ämnade rösta Ja Han erinrade att frå

gan ej vsr ny — men nu mogen Han upp

räknade R St :s bemödanden allt sedan 1809

för att komma till den afgörande punkt hvar

på den nu stod Ansåg 181S år förslag fiån

regeringen vara detsamma som detta (hvarvid

'Frih likväl ej omtalade försöket att utesluta

Frih

a

FrihJi

af Ja ,r V

K

u

i

r V

i 38 § kontrasignations skyldigheten visade

huru 1825 års Ständer antagit det (vidrörde

helt kort afslaget 1829 då regeringens eget

parti för 10 år tillintetgjorde frågan och slu

tade med några betraktelser öfver hvarje sam

hälls-organisms lika som hvarje annan organisms

behof af en fortgående utveckling och uppfri

skande genom regerings-lagarnes förbättring m

m Den departementalstyrelse hvarom nu är

fråga utgjorde ett af grunddragen i den store

Axel Oxenstjernas regeringsform af 1654 Äf

ven Talaren hade trött sig i förslaget finna par-

tiella brister men röstade dock för bifall till

detsamma — Frih Jkerhjelm G F hade med

deltagande följt frågan och vid sistförflutne Riks

dag yttrat sin öfvertygelse om nyttan af förslå

get i full konseqvens med hvad han förut ytt

rat Han ämnade rösta för bifall till förslaget

Ansvarigheten inför representationen blefve ge

nom departemental-styrelsen klar och lugn

Representationen skulle då i de handlingar

och åtgärder som utgingo från hvarje De

1

partementschef se frukterne af hans nit och

skicklighet Vi lefva i ett konstitutionellt land

ehuru vi ej växt oss in i de konstitutionella

formerna Det vore sannolikt sista gången ta

laren röstade öfver denna fråga och äfven om

ödet förde honom ifrån sin närvarande embets

manna verksamhet tillbaka i det enskilda lif

vets lugn skulle bander med glädje skåda fruk

terna af den förbättring åt hvilken han nu gäf

ve sin röst — Hr Rääf af Småland uppläste

ett skriftligt anförande emot förslaget Han be

farade att en verklig byråkrati kunde uppkom

ma genom inflytandet af underordnade dem mi

nistrarne ej kunde afsätta Det kunde ock i

en framtid leda till inskränkning i konungamak

ten Han uppräknade i detta afseende en mängd

brister dem ban ansåg blifva en följd af de

särskilda föreskrifterna och slöt som följer

(Enskildt måste jag beklaga saknaden af en

man fäderneslandets och Riddarhusets prydnad

honom hvars fullmogna vett redde föremålens

trassel hvars milda och öfvertalande röst för

sonade hatet honom som med fosterlandskär

lekens hela värma offentligen besvor sin konung

att icke ändra dåvarande grundlag som icke

dessmindre förblef hvad han förut alltid varit

denne konungs vän och oskiljaktige följeslagare

honom som 20 är derefter kallades att författa

den regeringsform vi i dag ämna väsendtligen

rubba

O .ver StatsRådet Adlerbeth har en värdig

efterträdare på en akademisk plats yttrat tan

kar för 14 år sedan skrifna liksom de varit af

fattade för denna stunds tilldragelser de ly

da så

«Sverige ägde äfven omkring throcen ett Stats

Råd af upplysta och redliga medborgare hvilka

skulle med sin erfarenhet cch sin omtanka le

da konungens beslut men icke herrska öfver

hans vilja och ej dela h3ns makt Då ännu

lefde i alla svenska hjertan den gamla hosj me

nigheten outplånliga öfvertygelsen att Sveriges

Konung må hör» råd men sjelf styra Då ännu

ar icke öfver Gusiavernes och Carlarnes land

utbredd den främmande läran alt en konung

för alt hålla sitt majestät i helgd endast bör

välja förvaltare af sitt välde som ostrtffadt må

kunna smädas och störtas nsen icke nedlåta

sig till någon egen pröfning af statens angelä

genheter icke med egen rättrådighet och vis

het skydda sina undersåtares välfärd icke med

egen blick upptäcka deras lidanden och behof

icke med egen kraft ordna statens försvar samt

i följd häraf icke åt sitt bjerta vinna deras

tacksamhet och kärlek eller ät sin förmåga de

ras beundran Vi Svenskar Lände oss då stolta

att vara svenskar och sökte ej genom en mi

nisterstyrelse som vårt rikes inskränkta vidd

ej eller gjorde nödig blifva Britter elier Frsns

mån för att ännu en gång slitas emellan ytter

liga partiers ömsom segrande våld i trodde

att rättvisa och noggrannhet vid de allmänna

ärendens behandling uppvägde olägenheterna af

några fördröjande former hvilka äfven utan att

rubba statsförfattningens giunder kunde förenk

las men att den brådskande force af en turkisk

styrelse svårligen kunde vinnas utan en tui kisk

försakelse af alla anspråk på säkerhet fcr sta

ten och alla enskildas rätt .»

Hans Exc Grefve Brahe Magnus ville ej

upptaga Ståndets tid med att orda i Émnet

hvilket redan blifvit tillräckligen utveckladt al

föregående Talare Han vågade ej smickra sig

att lians öfvertygelse verkade på andras men

ansåg dock för en skyldighet vid detta tillfälle

att lörklara det ban förenade sig med dem

som tillstyrkt förslagets antagande

Utgången af voteringen som begärdes af Frih

Boye L är redan af Lördagsbladet bekant i

415 Ja mot 19 Nej

Våra läsare minnas utan tvifvel det uppseen

de som väcktes af den bekanta händelsen på ■

Riddarhuset den 5 dennes då majoriteten af

Ståndet undertryckte en ledamots rätt att få

sina motioner til Utskott utan att de af ord

föranden ansetts grundlagsvidrig Åtskiilige af

allmänbeten hafva ock haft tillfälle iiiherpta hu

ru flitigt ett par af styrelsepressens organtr seder- j

mera varit sysselsatta att genom en ensidig ad- j

vokatur söka gifva majoritetens åtgärd vid nyss- j

nämnda tillfälle ett sken af laglighet Det hade

varit lätt att då genast upptaga och gendrifva

do argumenter som blifvit anförda till stöd för

denna mening men \i hafva ansett oss bäst

åstadkomma detta genom införande af en Irans

sumerad berättelse om de skäl bvilka under

sjelfva diskussionen blifvit af talarne å båda si

dor framställda Ehuru öfvcrläggcingen i det

hela angår en formfråga står den likväl i ett

så nära sammanhang med en af de vigtigaste

Om vi ej missmior oss

Red Anmärkt

principerna i våra grundlagar den angående riks

dagsmännens rättighet att få väckta förslag upp

tagna till pröfning att detta sammandrag san

nolikt ej skäll läsas utan intresse helst den vär

ma som röjde sig under diskussionen och det

stora antal ledamöter som reserverade sig mot

voteringens företagande gjorde den dagens ses

sion till en af de lifli ^are som passerat inom

Ridderskapet och Adeln

För att icke blifva alltför vidlyftiga upptaga

vi här icke de anföranden som afj ^åfvos röran

de frågan om den större eller mindre ändamåls

enligheten af hemmantals-räntans borttagande

helst remissen af motion hvari detta föreslogs

ej blef vägrad utan endast hvad som rörde de

sednare motionerna N :ris 3 4 och 5 Dessa

hafva förut varit intagne i tidningen (se JYI 30

men för tydlighetens skull terde böla i korthet

erinras hvad alla förslagen hufvudsakligen inne

hålla

l :o Att ncmmantalsräntan skulle uppfcö-a frän

och med år 1841 Såsom detu medförda endast

lindring för landet föreslog grefven

2 :o Att bevillning efter andra artikeln för bor

gerlig rörelse i stad skulle iSrän och med samma

är endast till hälften utgå

I 'å det att i händelse Regeringen lade ett ehu

ru grundlagsvidrigt dock icke otänkbart hinder för

heramantalsräntans upphörande icke en ökad be

skattning intill nästa Riksdag skulle u :gå utöfver

utgiftsbehofvet föreslogs

3 :o Att ifall Konungen vägrade att fullgöra Ri

kets Ständers beslut nedsättningen efer 2 :dra ar

tikeln skulle enses såsom icke beslutad men ett

deremot

ter l :sta artikel» samt Bevillningen för fastighet i

städer oeh å landet skulle inställas

Och på det att de redan uppburna delar deraf

icke skulle till Statsverket utbetalas

5 :o Att Riksgäldskontoret ägde innehålla desam

ma

Sedan nu diskussionen öfver innehållet afGrefve

rörande samma ämne var slutad somt remins be

viljad åt den sistnämndes och åt Grefve Anckar

svärds motion X 1 och 2 föreslog Hr landtmar

skalken detsamma åt Grefve Anckarsvärds motion

J» 3

Hr von Hartmansdorff begärde ordet och an

förde Det torde vara nödigt att för Ståndet upp

repa sjelfva ordalydelsen på det hvarje Ledamot

må veta hvarom fråga är Den är af följande in

nehåll «Att dessa beslut (om hemmanstalräntan

uppbärande och nedsättning till hälften af bevill

ningen efter 2 art 9 12 och 13 §§ må ställas i

sådant samband att derest genom Konungens vä

gran hemmantalsräntans upphäfvande icko af veder

börande verkställes beslutet angående bevillnin

gens nedsättning för städernas Borgerskap iustäl

les» Det är första hållhaken el :er hotelsen eller

hvad man behagar kalla det som Grefven fram

ställt för att framtvinga Koiiur .geos medgifvande

På samma sätt förhåller det sig äfven med de begge

följsnde motionerna såsom andre Ledamöter re

dan förut erinrat men det torde behöfvas att äf

ven här uppläsa ordalagen så att Ridderskapet och

Adeln må bestämdt veta hvad de inne ^ålle Den

4 :e motionen ar af denna lydelse Att i Rikels Stän

ders bevillningsförordning måtte antaga» det för

ordnande ett i fall Konurgen skulle vägra verk

ställighet åt Rikets Ständers beslut argåent-e upp

häfvandet af hemmantalsiänun f ån »rh med år

1241 eller anbcfal

'a dess år ,yo debitering i rh upp

börd sedan densamma en }ånf upphört til upp

börd af Allmiinr .o Bfvillningen efter l :n artikeln

samt efter 2 :a artikeln §§ 21 22 83 28 2 33

och 35 för hemman cch lägenheter verk och ;c

rättnlnirar m m under äganderätt cch g 18 för

fastigheter i städeme genast skall inställas tå atl

den Bevillning Rikets Ständer till benämdt be

lopp sig intill näsia Rlksctrg åtoge endast kom

mer att utgöras efter de återstående nu varande

grunder för Bnvillninnens u 'görande« 5 :e motio

nen innehåller ett i Rfglemeniet för Riksgäldfkon

torets Styrelse och Förvaltning måtte inuges den

föreskrift at för det fall Konungen sLuJe vägra

verkställighet åt Rikets Sländers beslut att från

och med 1841 upptäfva fcemmontalsiäntan eller

förordna om dess ånyo debitering och uppbörd

sedan densamma en gärg upphört Riksgäidfkon

toret skulle vara pligligt att vägra utbetalning till

Statsverket tf den del af Allmänna Bsvillningen

som sålunda anses motsvara hvad hemmnntaUrän

tan kunnat utgöra Alla dessa 3 motioner såsom

Ridderskapet och Adeln finner af deras be

skaffenhet sammanhänga till ett helt och

innebära försök att i detta fall tvinga Krnungen

Det är derföre jag anhåller att Hr Friherren och

Landtmarskalken måtte framställa dem i en pro

position på det Ständerna må få yttra sig om

de anses kunna i deras oförändrade skick re

mitterat Jag vill icke helt och hållet bestrida

att remiss af motionen mä ega rum utan blott

motsätta mig en sådan intill drss motionären från

den borttagit allt hvad som åsyftar Kotungens

tvingande

ler att Landtmarskalk eller Talman ej får >ägra

proposition vid andra tillfällen än han finner pr» •

positionen stridande emot grundlagens tydliga ly

delse och jsg för min del icke tior att deri finne»

nåt ,on § som förbjuder R St att vid deres beslut

i ett beskattnirgsmål eller en fråga om nedsättning

af bevillningeu fästa ett vilkor såvida dttta vilkor

icke i sig fjelf är olaglrgt få nödges jsg bestrida

den af Hr ven Hartmensdoi IT framställda mening

a

.t remiss skulle kunna vägras å Grefve Anckar

svärds ifrågavarande motioner Det hsr visserligen

blifvit sagdt att det icke tkulle bero af regerings

makten alt inställa upphöiden af bevillning

*n u

tan att denna åtgärd ytterst fkulle bero *f ltrl nans

embetsmär men så har jatt ej kurnct fatta G efve

Anckarsvärds framställningar Jag tror tveitematt

det i tllo skulle blifva öfverlemntdt åt regeringen

att vidtaga sedana förfoganden att bevillning och

grundskatt icke komme att pä crr gs ujptäias

Dä man uppfattar frågan frÉn denna synpunkt

hvilken jag iror vara fullktrnligen öfvc ;tn ?stän

mande med ordalägen i molioneme tror jsg icke

att sådana oformligheter kunna uppkomma som åt

skilliga talare framställt Af denna anledning be

gär jag att Hr Frih cch Landtmeisialken ånyo

måtte frcmställa propositionen till remiss af Grefve

Anckarsvärds förevarande motion

Grefve Anckarsvärd .Tag är liufvudsakligen fö

rekommen af Frib Sprengtporten och då det Tid

början nf denDa diskussion blifvit antydt att jag

här uppträdde i en ny statsminnatkepnad bör Jag

derpå lemna bevis att jag åtminstone vid delta

tillfälle skall bjuda till alt icke följa misstagen vid

förra Riksdag då »»oiionärerne inlåtit sig i vid

lyftiga debatter om deres motioner Jag ämnar så

leder» icke ingå i några af de detaljer som man här

till motarbettnde af mina motioner framställt men

i afseende på Hr von HnitmansdorlTs bestridande

af remiss ä de 3 sista motionerna får jag dock er

inra att dervid förekommer en väsendtlig åtskillnad

mellan de S första bland dessa motianfr och den

sista hvilken blott innehåller ett förslag till instruk

tion för tit »f K S agna verk Beml !ge» Rik»-

jäldskontoret F5r öfrigt har Frih Sprengtporten

riktigt uppfattat min mening och jag hade trett att

de

'öfrige talarne icke bordt misstaga sig derom

och ej eller förbise den omständigheten att mitt

förslag utgår från min enskilda öfvertygelse att

Svenska folkets rätt att sig beskatta är så urgam

mil att deu ej bör sättes i fråga utan är grundad

på en häfd som ej är mindre gällande om den

också under 50 års tid blifvit förbisedd Under

rättad att denna rättighet ansågs kunna sättas i

fråga har jag ansett det vara mitt åliggande att

Tid frambärandet af mina motioner äfven framläg

ga de säkerhetsmått son borde vidtagas för att fö

rekomma uppbärandet af en högre beskattning än

Ständerna utsatt Det är endast i sådant ändamål

jag framställt försbgeo och jag föreställer mig att

de skola blifva vederbörligen behandlade af Stats

utskottet hvarefter jag först anser tiden vara inne I

för mig att närmare inlåta mig i hufvuisaken

Hr Lagerhjelm begärd» få uppläsa Riksdagsord-

ningens 49 g 1 Mom hvari det beter «Uppstår

fråga om eller hvart remiss bör ske» m m hvarpå

han stödde den grundsatsen att det beror på Stån

den att vägra eller bevilja remiss

Häri instämde

Hr von Hartmansdorff hade ingenting emot om i

Hr Landtmarskalken funne för godt att dela Grefve

Anckarsvärds tre likstämmiga motioner och låta

fräjan om remiss å hvar och en serskildt afgöras

ty lian var öfvertygad att dst beslut Ståndet fat

tade öfver den första af dessa frågor skulle äfven

fattas öfver de öfriga emedan de ttblifva allt

värre och värre ju längre det kommer»

Friherre Döbeln ansåg remiss så mycket mindre

kunna vägras som Grefve Anckarsvärd sjelf icke

syntes fästa någon serdeles vigt vid de ifrågavarande

yttrycken hvilk» tycktes hafva tillkommit af en

händelse

Friherre L Boye ansåg frågan olika om proposi

tionen delaues eller om en gemensam sådan fram

itälldes

Hr L ?ndtmarskalken yttrade att han ej ansåg

med ordningen öfverensstämmande att på en gång

framställa propositionen om remiss af flere motioner

utan framstallde om Ridderskapet och Adeln be

hagade till Stats- och Bevillningsutskottet remit

mittera Grefve Ankarsvärds motion X 5 att der

est genom Konungens vägran hemmantalsräntans

upphäfvande icke verkställes beslutet angående

bevillnings nedsättning för städernas Borgerskap

inställes

Ropades ganska starka ja och nej

H

- v Hartmansdor /f begärde att få göra kontra

proposition hvilken skulle bli så lydande «Yinner

nej vägrar Ridderskapet och Adeln remiss af

Grefve Anckarsvärds motion M 5 intill dess mo

tionären borttagit hvad deri finne» influtet åsyf

tande att tvinga Konungen till åtgärder hvilka

strida mot Hans vilja»

På Friherre Cderströms anmärkning att Hr H

hade gjort kontraproposition för en votering öfver

fevad som icke finnes afstod han likväl derifrån i

Hr von Troil protesterade emot den af Hr v

H föreslagna kontraprop Samma § 49 i Riksdags-

ordningen som blifvit citerad och hvilken slutar

mad orden »Uppstår fråjan om eller hvart remit-J

utreder jemväl hvilka frågor ovil-

teras bör etc

korligen böra remitteras nämligen genom stad

gande att «hvar och en allmän fråga som första

gången i något Stånd förekommer skall så vida

ej Ståndet enhälligt genast densamma till veder-

bör 'igt Utskott förvisar ligga på bordet till

nästa Plenum då remiss bör ske Sålunda bör

remis» ovilkorligen ske der en fråga är af all

män beskaffenhet Det enda tillfälle då remiss

af en allmän fråga icke kan ega rum är när Tal

mannen anser den i strid med grundlagen och vä-

grar proposition men sedan proposition om re-

miSJ blifvit framställd måste remissen ske och

här kan icke uppstå fråga om annat än till hvil

ket Utskott frågan bör remitteras

Hr von llarlmansdorff anmärkte att proposition

en gåug biifvit vägrad en motion af Grefve Fersen

under det fclr Grefve De Gétr var Landtmarskalk

men Hr Troil uppl )ste att detta exempel var högst

olyckligt valdt emedan den ifrågavarande motionen

af Grefve F >rsen inkommit 6 månader efter mo-

tionstidens slut och det var af denna anledning

och ingen annan som remiss derå vägrades

Hr Stråle K fF Då Hr

'iroil uppläste 49 §

E O underlät han att definiera hvad som menas

med allmänna frågor Denna finnes i 44 g som

ir af fö !jande lydelse Konungens propesitioner &c

Här ä- sålunda bestämd föreskrift om hvad menai

mod allmän fråga är frågan sådan att den icke

hör komma under Riksståndens pröfning så är den

icke eller sådan att den bör remitteras Således

måste det böra på hvars och ens pröfning ankom-

ma huruvida motionen är i strid med något grund-

lagsbud samt hururida remiss af sådan anledning

bör ske eller icke

Hr v Troil trodde att begrepptt

om hvad menades

ed allmän fråga ej skulle vara otydligt för någon 1

ledamot af ståndet En hvar som vet att Svenska

folkets lagstiftnings rätt i beskattning» frågan ut-

öfvas af Riket» Ständer vet äfven att en dylik frå

ga är allmän Hr v H har alldeles förbisett or

det allmän det är jusi pröfningen om frågan är

allmän eller ej som föranledt stadgandet för den

kllå

I

förslag att kontrapropositionen borde vara sådan

friherren projekterat

da framställning stridande mot i F .«56 § och trod

de i likhet med Grefve Horn det frågan endast

kunde vara om remiss borde ske till det ena eller

andra utskottet

Friherre Ced rslröms kontraproposition och Hr Lef

rén förklarade sig emot Grefve Horns förslag

Grefve Frölich trodde det ifrågavarande tviste

ämnet hvarken vara en allmän eller en formfråga

utan endast en verkställighets åtgärd hvarom hem

ställan af Landtmarskalken vanligt och rättvist be

svaras med ja Här kunde således tvekan endast

äga rum huruvida motionerna skulls remitteras

till tvenne utskott eller blott till det enda

Hr Ribbing citerade R 0 :s 49 g hvari det he

ter «Hvar och en allmän fråga som första gången

i något stånd förekommer skall såvida ej ståndet

enhälligt genast densamma till vederbörligt utskott

förvisar ligga på bordet till nästa plenum då re-

miss bör ske» Nu hade frågan legat på bordet

och borde således remitteras om icke ståndet en

ligt 56 § beslöt dess nedläggande Han visste in-

gen annan utväg att komma ifrån saken

Friherre Sprengtporten trodde efter den vänd

ning diskussionen cu tagit det enda medlet vore

att ja-propositionen lydde på remiss till Stats- och

Bevillningsutskotten samt nej-propositionen på ser-

skild votering för att afgöra om remiss skulle ske

•ndast till .Bevillningsutskottet eller hela frågan för-

falla

Hr Hjerta L J «Då Hr Lindtmarskalken förklarat

en sådan kontraproposition som den af Hr von

Hartmansdorff och friherre Cederström framställda

kunna grundlagsenligt ega rum så kommer också

sannolikt alt deröfver voteras Ehuru således nä

gra vidare invändningar deremot kunna anses utan

ändamål utber jig mig att innan votering sker

få nedlägga min protest deremot till protokollet

Jag anhåller tillika att dervid få erinra om en fö

regående händelse inom detta hus då eno

fråga

snarlik med den närvarande diskuterades Åtskil

liga af Ridd och Adelns närvarande ledamöter tor

de ännu minnas att samme motionär hvars förslag

nu varit under öfverläggning eller grefve A år

1823 väckte fråga om inskränkning i anslagen för

Diplomatiska korpsen Detta förslag motiverade

med en tekning af den Svenska skatteallmogens

belägenhet som den ena sidan af huset gerna ville

tjsta Flere af åder M H ihågkomma säkert än

nu den märkvärdiga natten den t Mars då frami

H E grefve Platen mot berörde motion afgaf sitt

utförliga och snillrika anförande Denne talare

hade då på sin sida en majoritet af huset som ic

ke lemnade något tvifvel öfrigt att motionen ifall

fråga om remiss deraf kunnat komma under vote

ring äfven hade blifvit i födseln nedtryckt och

tillintetgjord Men grefve Platen satte icke ens i

fråga att detta kunde beslutas af Ständerna Un

der all den ifver hvarmed han uttryckte sig mot

den tekning frih A hade gjort af den allmänna

ställningen i landet förklarade han högtidligen att

han ansåg friherrens rätt att få motionen remitte

rad obestridlig enligt grundlagen och det var just

derföre att denna remiss icke lagligen kunde hin

dras som ban på det mest högtidliga sätt besvor

Hr friherre Anckarsvärd i Svenska folkets namn

cch vid de minnen som sköldarna i detta hus å

terkalla att sjelf taga motionen tillbaka Men då

friherre Anckarsvärd det oaktadt förklarade att

han på grund af sin riksdagsmannarätt yrkade den

qvatblifva satta ock hvarken dåvarande Landtmar

skalken H B grefve De Geer ell ?r någon enda le

damot af ståndet i fråga att rättigheten till remiss

kunde honom betagas eller deröfver voteras .» Dst

vore ett sådant exempel han ansåg icke böra blif-

va obemäldt innan voteringen företages

Hr Ribbing ansåg ett beslut om en frågas ome

delbara nedläggning stridar .de mot Regeringifor

mens 56 g Men då Landtmarskalken icke desto

mindre framställt proposition derom återstod för

honom endast att reservera sig mot ett sådant be

handlingssätt

Grefve Frölich framställde till Hr Landlmsrskal-

ken om det icke vore bättre alt den gjorda vo-

teringspropositiouen återtoges än att en votering

skedde som kunde medföra ånger både för Hr

Landtmarskalken sjelf och för Ståndet Ds leda

möter som ansett sådant nu mera omöjligt hade

säkert icke gjort sig reda för Hr Landtmarskalkens

upplysta och rättsinnade tänkesätt

Frih Boye Fredrik Jag delar deras

hvilka

tro det

delar deras tanka

vari en motionärs OYilkorliga rätt

att jemlikt 49 § R O Ii sin motion remitterad

till Utskottet Då man i 40 år varit medlem af

detta hus och redan vid 1800 års Riksdag deltagit

uti Rikets Ständers förhandlingar har man åliiuin-

stone någon erfarenhet Under frihetstiden

fanns en s k Urakiljnings-deputation — så kallades

då Utskotten

— och denna Deputation var tillsatt

att granska alla förekommande förslag med rättig

het att förkasta dem Dä grundlagen stiftade» 1809

uppstod fr äg om att man ej skulle återkomma

till denna Urskiljnings-d6putation emedan den

gjort mer ondt än godt jag minne» ganska väl

att man då bestämde det ingen motion som an

går ett allmänt ärende skulle kunna undertryckas

Så förstods stadgandet då och har alltid blifvit sä

tillåmpadt I öfrigt förundrar det mig att Ridd

och Adeln vill granska huruvida en molioDärs or

dalag äro riktiga eller icke med samma skäl kun

de man äfven ingå i pröfning huruvida jag ut

trycker mig på god Svenska eller ej samt om min

stafning är riktig och slutligen måste man under

ställa frågan Svenska Akademien Jag protesterar

emot den begärda voteringen

marskalken gifvit sin enskiloa mening i ämnet

tillkänna hvilken stridde mot Hr H :s sålunda mot

verkat den och derigenom gjott något som ej till

kom en Talman hvilkea i öfverläggningarne ej

äger någon röst

Frih af Nordin Då Grefve Horn begärt att

motionen skulle remitteras endast till Bevillnings

utskottet hvilket andra ledamöter helt och hållet

bestridt borde genom votering afgöras hvilkas me

ning skulle bli kontraproposition

Ssdon

Hr Landtmarskalken föreslagit voterings-1

Proposition och flere lalare deröfver yttrat sig

fick den slutligen följande lydelse

«Den som yrkar att kontrapropositionen vid vo-

tering om remiss till Stats- eller BevillningsUl- i

skottet af Grefve Anckarsvärds motion M 3 att

derest genom Konungens vägran hemmantals-rän-

tans upphäfvande icke verkställes beslutet angå

ende bevillningens nedsättning för städernas bor

gerskap inställes skall erhålla följande lydelse

«Vinner nej kommer frågan om remiss af Grefve

Anckarsvärds ofvanstående motion att förfalla» don

voterar ja den det fj vill voterar nej Vinner

nvj kommer kontrapropositionen att erhålla föl

jande lydelse «Vinner nrj kommer Grefve Anc

karsvärds ifråfaverande motion < remitteras en

dast till Bevillningsutskottet .»

Voteringen deröfver utföll såsom vi förutnämnt

med 184 ja emot 153 n j

Derefter frsmställdes till votering huruvida Gref

ve Anckarsvärds proposition skulle remitteras till

Stats- och BevillningsU >skotten eller förfalla der

vid »Ista meningen såsom vi äfven nämnt segrade

med too röster mot 164

Eftermiddagens plenum började» med protester

ocb reservationer Dervid yttrside först Grefve

Hon» »in protest mot voteringen och tillade ett

Ridd och Adeln kanhända icke inom lång tid skulle

komma i tillfälle att inse den verkiiga vådan och

olagligheten af det beslut som nu vore fattadt e

medan det skulle inträffa att den majoritet som

nu tänkt sig möjligbeten af att i olaglig väg neka

lagliga motioners remitterande till Utskott Dödgas

strida mot prejudikatets kraft och verkan Häruti

Då från flera sidor reservanter uppreste sig an

modades de af Landtmarskalken att uppgifva sina

namn till protokollet

ve t Hermanson reserverade sig äfven

Derefter begärde Grefve Anckarsvärd ordet och

anförde Det förefaller mig vara en alltför besyn

nerlig och ovanlig händelsa att frågan om remiss

af en motion kan afslås J«g fruktar att man helt

och hållet förbisett vår fyrdelade samhällsinrättning

och den andel som de öfriga Stånden nödvändigt

måste äga i fattandet af ett beslut Jag anhåller

först och främst att få veta om min begäran alt

mina motioner skola de öfrige Stånden meddelas

äfven är afslagen om det äfven står i majoritetens

makt att hindra ett sådant meddelande och om äf

ven den vägen är stängd för delgifvande åt de öf

riga Stånden af en väckt fråga Följden deraf

skall blifva att från detta Stånd hvarenda mo

tion skall kunna undertryckas af majoriteten

och sålunda aldrig komma under den behand-

ling som våra former medgifva Under vår fyrde

lade sammansättning utgöia Utskotten utrednings

nämnden öfver de frågor som väckas på serskildta

rum och hvaröfver de öfrige s kamrarne icke i

överläggningarna deltaga förr än de af utskottet

blifvit behörigen behandlade och då först inträdar

1 hvarje serskildt stånds rätt att deröfver afgöra och

r St plena väckas utan sVall ärendet till Konst

Utskott förvisas .» Det andra fallet äi förutsedt i

§ R F »Under Rikets Ständers eller deras Ut-

skotts öfverläggningor och pröfning ma icke uti

något annat fall eller på något annat sätt än deu

na grundlag föreskrifver komina frågor om embets

ocli tjenstemäns till- och afsätlaode

Regerings- och

besluta M :n på delta sätt skall »om jag re

dan anmärkt ingen enda fråga som slår i strid

mot majoritetens mening komma till ett uiskotts

behandling hvilket dock är sä absolut nödvändigt

för något besluts fattande Jag anhåller af Hr Bi

ron och LanotmarskaIken få besvarad den fiägan

huruvida utvägen att få de motioner jag aflemnat

kommunicerade med de öfrige stindea äfven är

stängd genom den afgjorda voteringen

Hr Landtmarskalk !n yttrade att Dågon proposi

tion om kommunikation med de öfrige stånden än

nu ej vore framställd ock den frågan »ålunda än

nu vore öppen

Grefve Ankarsvärd Jag vet icke om den frigin

kan ens komma under afgörande att icke min rätt

ligger öppen att (å mine motioner meddel de de

öfrige stånden ty mig veterligt finne» intet »tälle

i grundlagen som hinJrar detta Jag har begärt

det och ingen har det bestridt Detta återstår en

dast för att fullända verket och jag har i-genting

deremot på det saken »kall blifva ännu bättre

men jag hemställer hvart det leder om å en mo

tion skali kunna vägras remiss då den icke stri

der emot grundlagen och då den icke förhindrar

Landtmarskalken att föra proposition

Hr Stuart Jag anhåller att i protokollet få ned

lägga min uttryckliga protest mot den af Hr Fri

herren och Landtmarskalken framställda proposi

tion den jag anser vara i rak strid mot grundla

gen Jag anhåller vidare att i protokollet få be

svarad min reservation mot det beslut Ridderska

pet och Adeln i dag fattadt och mor detta basluts

följder Jag emotser att många voteringar återstå

oss om den grundsatsen skall följas att derföre

att man ogillar en motion» innehåll och syftning

densamma skall fötqväfvas i dess uppkomst och

j«g kan på intet sätt medgifva att ståndet har nå

gon rättighet alt förvandla sig i en censurkom

mitté

Friherre Cederström Jacob I bändelso Hr An

karsvärd inlemnade 4 exemplar af sin motion möt

te intet hinder för dejs meddelande med öfrige

» >ånden Likväl måste livat dera af de 3 exem

;4arcn som afgå anteckna» Ridderskapet och Adelns

beslut om den vägrade remissen

Herr Hjerta L J Jag skulle vid detta tillfälle in

skränka mig till ett enkelt instämmande i dc reserva

tioner sotn blilvit afgifna mot Herr Landtmarsk :s

förfarande att tillåta votering öfver här uppställda

kontrapropositioner äfvensom mot Ridd och Adelns

heslut om det ej vore anledning förmoda att ett

vigtigt prejudikat derifrån skall hetntas hvilket i

en framtid kan hafva högst menliga följder men

dä delta nästan med visshet kan förutses och om

möjligt bör förekommas tror jag det vara en skyl

dighet att något närmare framställa grunderna hvar

före jag utber mig fä dellaga i de här gjorda prote

sterna Flere Talare hafva under diskussionen pä

förmidd mot Hr v Ilarlmansdorffs begäran att fä

remiss vägrad ganska riktigt åberopat f >6 § R t

som uttryckligen bjuder »alt allmänna frågor »om

uti R St Plena väckas skola öfverleranas till behörigt

Utskott» samt 49 § R O som talar om huru u hvar

och en allmän fråga som första gängen i något

stånd förekommer skall såvida ståndet ej enhälligt

genast detsamma till vederbörligt Utskott förviser

ligga pä bordet till nästa plenum dä remiss bör

ske .» därigenom är sålunda OVedersägligen bevisadt

att remiss icke kan vägras å någon »allmän fråga .»

Men det finnes i grundlagen flere andra stallen

iom tjena alt närmare bestämma hvad med en så

dan fråga skall forstås och derjemte ytterligare be

kräfta föreskriften i de nyssnämnda hvilka icke

nog fullständigt blifvit citerade Sä säger t ex

44 § R O »alt med allmänna frågor förstås så

dana som kunna eller böra komma under samtlige

riksståndens öfverläggning och pröfning» och att

sädana frågor »skola öfverlemnas till ntredand

behörige Utskott» och 48 § :n i samma Grundlag in

nehåller alt »furedragnings-ämnen äro dessa och

ingå andra 4 :o »Motioner gjordes i plena

al någon vid Riksdagen närvarande ledamot .»

vida nu enligt denna § en motion är ett föredrag

ningsämne och när den angår ett allmänt ämne äf

ven i allmänhet kan och bör komma under sain

telige Riksståndens öfverläggning samt skall och

bör remitteras till Utskott sä kan denna regel icke

l

a 1

gj

_

frångås för andra tillfallen än dem hvarom Grund-

iagen särskildt bokstafligen stadgar Dessa sladSan- i

den Honas ock ganska tydligen utsatte De omfat

ta enclast tvä fall det ena när förslaget eller mo

tionen angår en grundlagsförändring hvarom S

§ K F i 2 .dr ;i mom bjuder »Ej illa fräga derom i

Domaremakternäsbeslut Resolutioner ocli t tsl ;ig en

skilda medborgares ocli korporationers förhallande

eller verkställigheten af någon lag författning eller

inrättning .ii Denna § åsyftar som bekant är en

dast att hind ,a Ständerna alt någonsin intränga

ådll

g

skulle

uppstå om remiss bör ske

uppstå om frågan är allmän eller I

Det vore ettgan-j

r .—

Bevi !lnine >Ulskoitet och talaren för sin del trodde I

„ ,» i„j „2 till

y

ej detta är nu ej tvifvelaktigt

ska betänkligt föredöme i inskränkning af yttran

derätten om motionen kunds undertryckas men

för egen del tillade tal alt det ej vore af nit för

motionens framgång ta yttrade sig ty han giliade

icke motionen till sina hufvudgrunder

Hr Dalman trodde det ankomma på Landtmar

skalken att afiiöra om frågan är allmän eller ej

och då den närvarande af Hr Landtmarskalken

framställts till remiss följde deraf att han ansåg

den af allmän beskaffenhet

Grefve Horn C hade väl hört fråga uppstå om

och hvart skulle remitteras när talarena vidfogat

yttranden som ds sjelfve begärt icko måtte remit

teras men o» remiss af en motion rörande ett

allmänt ämne hade aldrig fråga uppstått och kun

de aldrig uppstå I närvarande fall kunda det blott

ske huruvida remiss skulle äga rum till Stats- och

att kontrapropositionen borde lyda på remiss till

Bevillningsutskottet

Hr Hartmansdorff anförde som exempel på att

allmänna frågor Icke kunde remitteras att om nå

fon féreslog tryckfrihetens inskränkning lärer den

na motion ej blifva remitterad Den närvarande

af Grefve ^ti /farjfärrf afsåg äfven en grundlags

förändring o s v

Hr v Troil anmärkte alt om saken vore grund

lagsvidrig kunde Landtmarskalken derå vägra pro

position Mot en sådan vägran har man en re

gress genom hemställan till KenstitutionsUtskottet

men om ståndet vägrar remiss finnes deremot in

gen tillflykt» ocb yttrande rätten är då i »jelfva

verkét afskuren

Friherre Cederström påstod att som R O S6 5

föreskrifver att intet ärende må nedläggas utan

ståndets uttryckliga beslut si kunde verkligen ä

render nedläggas när ett stånd så beslutade ocb

fiiherren yrkade att kontraproposition mitte blif

va vinner nrj kommer frig» om remiss att för

falla

Hr Landtmarskalken ansåg ej denna mening bok

atafiigen stridande mot grundlagen ocb hemställde

derföre om itindet instämde i Friherre Cederströms

händelse fråga

ty tvekan kan

ordalag innehålla att pa sadana frågor remiss bör

skall och måste ske :—om deremot ä andra sidan icke

kan visas ett enda positift stadgande som veder

lägger de af mig nu anförda — da vågar jag tro

atl Hr Landtmarskalken genom den tillåtna propo

sitionen och Ståndet genom det fattade beslutet be

gått ett misstag

Grefve Frölich gjorde en resumé af hela förlop

pet både lör att visa huru händelsen kunnat äga

rum och för att förekomma alt den ej mätte lä tje

na till prejudikat samt ansåg vida bättre em Hr

Landtmarskalken vägrat proposition

ej deltagit i nagond ra voteringen emedan han tyckt

dem häda gå ut pä att algöra huruvida grundlagen

skulle följas eller ej

de sig

Gr Anckarsvärd då Ilr v HartmansdorfT med sam

ma lyckliga förmåga tyckes hafva blifvit censor här

öfver den enskilda motioneringsratt att fä sina tan

kar öfv er lemnade till Utskottets pröfning som han

förut i det allmänna varit det och dess i hans ä

sigter möjligen kunna komma alt föra lill samma

resultat som förr och jag anser att Hr Hartmans

dorff begärde votering öfver alla mina motioner

voie det oriktigt alt trötta R och A med en för

nyad votering öfver denna motion I )a R och A

finner det förenligt med vära fyrdelade st &ndssam

mansättning och med K och A liberalité och värdig

het öfverensstämmande att förneka en motion att

I undergå den granskning hvartill Utskoltssättnin

geti är ämnad sä ätnöjer jag 111ig med deu utväg

som ännu är öppen ii ,till dess llr v Hartmansdorff

kali påfinna ny 11 medel att äfven stänga den att

I neml mina motioner kommuniceras med de andra

stånden äfven med den påskrift att remiss a desam

ma blifvit vägrad Dä R och A tagit för princip

att hvad sotn ej behagar majoriteten icko får från

Riddarhuset remitteras till Utskottsbehandling men

R och A sådant oaktadt nödsakats till behandling

upptaga dylika frän utskott inkomna obehagliga äm

nen da motion derom i de öfriga Stånden blifvit

väckt så afstär jag från yrkande af votering om

min ifrågavarande motion och hemställer till Hr v

11 huruvida han icke härutinnan skulle vilja in

stämma med mig

Hr Hartmansdorff yrkade att Gr A :s återståen

de motioner måtte blifva behandlade på samma sätt

som N :o -S Att samma öde en gång vid it3 ^3 års

riksdag träffat Hr v H alt remiss pä en motion

icke bifallits emedan det af ståndet ogillades ocli

att han måste låta motionen falla

Frih Raab instämde i Hr Tersmedens reserva

tion Landtmarskalken föredrog till remiss mot V :o4

af Gr A hvilket b esvarades med ja och nej

Gr Anckarsvärd förklarade att begge motionerna

3 oc .i 4 voro inbegripna i K och A :s beslut ocli

att vidare tidsutdrägt ej borde komma i fräga om

dem

Gr Wr CT (i g el som reserverade sig mot beslutet an

höll att rotering skuiie blifva om bifall till ivmiss

a samma 4 motioner till Bevillnings-Utskottet „ på

det ståndet kunde få tillfälle återtaga ett misstag

som nu blifvit begånget

Hr v Hartmansdorl anmodade Gr Wrangel att

återtaga sitt förslug da Gr A sjelf afstått hvilket

äfven skedde

Hr Dalman förklarade att han afstår från yrkan

de af votering af egard lör Gr A men ej af und

seende för Ilr li som visat så litet undseende ic

.e blott för Ståndet men äfven för grundlagarna

Vid r«»

fe« eracdet i M 45 Aftonbladet »f debatten

pä Itiddar hutet öfver skjutsfrågan tiar ett anfö

rande af n >ig blifvit oriktigt ätergifvet Der står

nemligen «Talaren kände i sin ort (Calmar län

flere bönder och gästgifvare som blifvit föimögna

genom akjulsning .» Så folio tj mina ord Men

jag vitsordade Hr Hartniansdorffs redan förut lem

nade uppgift att flere gästgifvare i Calmar län ä

ro förmögna och tillade «att jag jemväl bland

skjutssyldige bönder i samma lan kände jzsnska

många förmögne» Stockholm den 22 Febr 18-40

RÄTTEGÅNGS- OCH POLIS SAKER

ar

te

pä

fä

t

om

igt

var

got

igt

er

dt

a .»

en

så

be

cke

ex

så

ge

att

n

na

ag

äf

n

och

ke

— Den berättelse vi i Lirdagsbladet inför

de ingående upptäckten af en del utaf de genom

inbrstt på en krog vid Svartmangalan boitstulna

guld- och tilfverpj«ser finna vi af Dagbladet i dag

vara sä tillvida olika anförd att det ej varit guld

smeden Jonas Lindbergh som sjelf fogat anstalt om

enkan A C Björnlur ,ds angifvande utan att detta

skett genom lärftskramhandlaren Berg som har sin

bod vid Jerntorget och då han såg denna för stöld

förut straffade qvinsperson ingå i Lindberghs bod

följt efter in i boden der Lindbergh då varit syssel

satt med uppvägandet af S st silfvertkedar PS

Hr Bergs anmodan qvarbölls då silftet hvilket

Lindberg derefter jemte anmälan om förhållandet

inlemnade till poliskammaren

— I Stockholms Dagblad berättades i Lördags

att Polifgevaldigern Jederin efter sista förhöret

med de för sin våldsamhet kände tjufvarne Ahl

berg och Wessberg blifvit i Städs Kämnersrättens

förmak af dem öfverfallen och fatt slag i

arsigtet

l Detta lär i sä måtto vara oriktigt att våldet pas

a 1 serat före förhöret vid Jcderins inkommande i för

maket och bestått deri att Jederin af Ahlberg be

kom en knufT å vänstra axeln så att han stötte på

gj Wessberg som åter gaf en dylik Något förhör

_

hade då ännu icke färevarit I Lördags inställdes

Ahlberg och Wessberg för Rätten till ransakning

om denna händelse då Jederin uteblef och afbör

des 2 .ne Stadsioldster såsom vittnen hvilka be

rättade som ofvan nämndt är Ahlberg Yiradc sig

d- härvid väl foglig i öfrigt men tillät sig likväl o

n- i qvädinsord om Jederin Utom detta tjektes han

at

o

S

m i

under ett tyst samtal med domaren vilja ännu till—

rättaskalTa 14 dukater åt fru Glassel med anled

ning hvaraf saken åter skall förekomma nästa

Thorsdag

på den v

got välde

rkställande maktens cmråde eller taga ?nä

öfver enskilde i samhället

Om det nu icke kan påstås alt Grefve Anckar

svärds motioner åsyftat någon grundlagsförändring

och överläggningarna denna förmiddag tillräckli

gen visat alt de frågor de innehålla »kunnat» väc

kas ocli om Landtmarskalkens proposition om re

miss såsom ena alternativet samt det yttrande Hr

Landtmarskalken hade att ni vägran al

remiss vo

re något »ovanligt» ehuru llr Landtm ausett sig ej

böra vägraden begärda kontrapropositionen ,Mika tyd

ligt visat att Ilr Landtmarsk sjelf aiisett motionen

innefatta en fråga som både kan och bör komma

tinder samtlige Riksståndens pröfning om alla de

tre förut anförda grundlagsslällena i olörtydbara

Upsala den 22 Februari I afton helsa

des Professor Bergfalk af Hrr Studerande med en

afskedssång Det är bekant att Dämndc Hr Pro

fessor emottagil den honom erbjudna Sekreterare

beställningen vid Konstitutionsutskotte5

(Corresp

Carlstad den 22 Februari Bolagsstämman

med Lottegsire uti Wermlands Provincialbank hölls

här den 18 dennes Landshöfdingea af Wingård

valdes till Ordförande Bolaget

beslöt »tt i år

anhålla hos Regeringen om 10 års förlängning af

Bank-oktrojcn på de grunder som skulle närmaro

bestämmas vid extra Bolagsstämma i Cbristine

bnoin den 26 nästkommande Mars Utdelningen

till Lottägame utgör 4 procent i tekcade kapita

lel Direktörcrne qvarblefvo med undantag af

Bergmästaren E Wahlund som afgir inom Cbri

stinekamns afdelning och efter hvilken Brukspa

tronen G Wahlund intrider Till Revisorer för

år 1840 utsagos Hrr J af Wingård W Norden

ankar och J Hagander lamt till Supplemter Hrr

J Fröding och )I Clarholm

— Msn berömmsr allmänt den moclasation

de s Ii exalterade i Alädrid ådagalade under de si

sta represeDtsmvalen Under ea ifver til förskaf

fa öfvervigt it sin egen opinion fann man dem al

drig hindra eiler p något sätt söka betaga mot

partiet rättigheten att likaledes arbeta tör sin

Yia ett tillfälle likväl då grefve Toreno infann sig

i den valförsamling han tillhörde ropade en pa

triot med hög röst «gif rum för José Maria !»

iivilket vill säga detsamma som «gif rum lör stråt

Töfvarn !» Toieno vände sig om och frågade «hvem

säger det ?» men ingen svarade utan han fortsat

te sin väg obehindradt

blad meddela följande märkvärdiga historiska

parallei Uti en tidning för år 1793 läser man

«Jobn Frost förhördes inför Lord Renyon ocb

befanns skyldig alt hafva fällt upproriska utlå

telser pa ett ksffebus Dessa utlåteiser yoro

«Jag är för jemlikheten jsg inser icke hvarföre

den ena menrnskan vill vara m ^r än den andrs

jag önskade hellre att vara utan konung och

finner statsförfattningen ganska dåii ^« Frost

dömdes att blifva utstruken ifrån advokater

lies lista att schavottera undergå 6 månaders

fängelse och ställa borgen för sitt framtida upp

förande .» — Om man än kan finna en ursakt

för denna strängbet i den opposition hvaruti

hela Engelska folket befann sig vis ä vis Fran

ska revolutionen från hvars läror Frost hem

tst sina utti vck måste man dock medgifva att

våldet mot yttrande-rätten icke länga uppskju-

tit den dom som väntar ruttenheten i Englamds

aristokrati Hvad hafva de adla verldsnga och

andliga lorderna fått höra ifrån nämnde Frosts

tid intill den sednast dömde kartistens och

huru belåtna »kulle de ej Gona sig om saken nu

som då ville siadna vid blotta ord För jein

förelsans skull införa vi följande yttrande af

kartisten Harn *y vid en sammankomst som

kartisterna nyligen höllo i Ayr i Skottland för

att öfverlägga om en böneskrift angående Frosts

benådning oJag hoppas ,» sade Hjrney natt

man »oart skal i kunna umbära monarki Öfver-

huset beilar af granada bofvar val putsade och

öfverdragna med hermelin underhuset »r kry-

pande landstrykare de andlige af hycklande

skälmar medelklassen och bandelsståndct af pen

ninggirige bjertlösa skurkar Tala icke om vår

moraliska makt moralisk mikt är ett otinf mo

ralisk makt är detsamma som ingen ni kt Hvad

bjelpar er att J åren verksamme om J ej bru-

ken makt Moralisk makt är skuggan rien

fysiska är kropp .n hvad viljen J m»d en skug-

gt uUn kropp Jag ar for sjelfva kroppen eller

väsendet .« Slutligen uppmanade Harney sina

trosförvandter ati ej gå i kyrkas utan tillbedja

Gud på barj«D och liksom dera» fäder «taga

bibeln i en banden ocb svärdet i den andra .»

— Manna England »kull» förlorat något af sin

styrka och atorhet om det från oeh med 1795

användt en del af de ofantliga på ädlingarnas

lyx och välltfnad förslösad summorna för att

bringa upplysning och välstånd till d *n klass

som 1840 Ir färdig att flykta till b«rgen ra«d

biblen i ena handen oeh f ?äri«t i <å *n andra

• I

ANMÄLDE RESANDE den 24 Febr 1840

Notarien Pfeiffer Lidingön Nr 35 Sibillägatan Prosten

nac

Från ^Södermanla ^d ^Nr ^1

g ^rit ^gs ^Uan

Fa ^rl j

iör Lindströai och Handlande Gothe Norrlopin Kalla-

ren Freden Källarmästare Nymalm Gefie Nr 14 Hötor-

gel Öfterste-Löjtnanl Burenstam Nerile Hålel du Co«-

merce

Hos DELEEN et C :o i 'fclkomne

18E8 8 häften 4 Rdr £2 sk fean-ke

i anledning af hans sisla poem Helsning till Svenska Rid

dathuset tid 4840 års Rit dag 2 sk banko

Af trycket har utkommit säljes bos de lleste Bokhand

lare i Stockholm och skail med första lägenheter till

landsonens boklådor försändas (priset är 4 Rdr bauko

i

Fortsättning

Af en anonym författare

Hos L :s Gust RYLANDER (Bazaren å Norrbro i dag

utkommen ä 1 Rdr banko

En tafla ur lifvet

Hos FKITZE et BAGGE nyligen utkommen

å 24 sk banko

Bi

dk fhdlij

Bihang

Juridisk Afhandling jemte ett

af C A FORSELIUS

Die

"Wahre Cbrislliche Religion etc

Hos W ISBEJrtG

En betraktelse

IS sk

underställd Rikets församlade Ständer

Den sanna ChrislB„ Reii ^one

banko

trycket h»r utSommit ocb säljas i NORMANS Bok

nandel (-Stortorget M 5 samt i de flesta Boklador å il

banko

Ea betraktelse underställd Rikets församlade Ständer

t i o

L .ÄH .OBQEL

af J J Guincnird i ia delen t

"t i :» delen 40 sk

ALLMÄN SPRÅKLÄRA

»r c J L Almqvist

RVR1VFKnneT FÖB RF ^VIVHAIRP

3 rtje uppjas ,n m (rd Facit-Tabeller af C i L Almqvist

l Rdr

SVENSK SPRÅKLÄRA

S 'Jr !l «PP '«S»° »f J- Almci» ,t t 16

SVENSK HATTSTAFNINGS-LARA

af ö :te upplagan

'«6 sk

Hos Herrar Bokhandlare I Stockholm oeh Landsorterne

ELEMENTAR-LÄROBCK I ALGE-

I >»i .A nf E G Björling S :öje forbattrade upplagan vb

S FRANSKA SPRÅKET

LÄROBOK I GEOMETRIEN

I DELEENS et Comp Bokhandel ä 10 Rdr

banko

mtd rymlig gärd egen bränn och tillhörande jordstycke

brandförsäkrad till Rdr 6 ,450 banko

— Närmare under

rättelse lemnas i Stockholm å Kontoret 3 trappor upp

i huset M 56 vid Stora Nygatan samt i Södertelje af Hr

Rådman Kindgren

Äå

En priviligevcd Ämnes- och Stångjernshammare med

en Härd och goda Spets-Bäljor — Verket till det huf

vudjakligaste nybygdt äger särdeles vacker belägenhet

vid Stora landsvägen mellan Städerna Örebro och Norr

köping har god vattendrägt i en skogrik ort hvarest

tillverkningarne med lätthet afsättas Härtill hörer äfven

tvenn

njbyggde väl konstruerade Verk med vattendrift

för Sfnnersiampniag af outtödiga varphöpar och ödelagda

Hyttor — Åbyggnaderne i öfrigt bestå af nybygdt min

dre Corps de logis beqvämt inredt för ett anspråkslöst

hushåll samt boningshus m bi för smeder och nybygg

da jernbodar

Dessa verk och inrättningar som i en driftig manf

hand kunna betydligt utvidgas säljas till réel köpare på

förmånliga betainingsviikor och kanna när som hälst få

tillträdas med fulla inventarier samt kol och jern hvar

om köp afslutas genom Borgerskapssekreteraren Gustaf

Nordström i Norrköping

af godt gjutet jern stora hjulet fyratiofem (45 alnar i om

krets med tolf (12 tums Bjelkar i godt stånd samt allt

tillhörande träverke — tröskar om dagen femtio (SO å

sextio (60 tunnor höstsäd — samt en Bränvinspanna

femtioåtta (58 kannors rymd med Slang och Mäskvär

ssare allt af koppar uti bästa stånd — Vidare under

rättelse erhålles genom brefvexling med egaren Inspek

tor W Englund på Stockholm BranshamEiar och Ahla

samt Upsala Branshammar och Ahla

jpn svart HINGST i fjerde året af god race

finnes till sala hos Fodermarsken Lindahl huset M

14 Lilla Trädgårdsgalan

af jern en ITinnmcls- och Jord-Glob et

par Medar 3 :ne

stycken Bolsirar Tagel till IS Rdr lispnndrt 30 st äitn

Tallrjlar en Koppar-vsttentannii ett Bndinr uti huset

Kf 19 hörnet af Beridarebcnsgatan och Clara Bergs

gränd en trappa upp inpå gärden

TTtmärkt goda RAK- och PENNKNIFVAR af

TTtmärkt g

Eskilstuna till re

hriisboiien Ml 88 vid Drottninggatan

hdi LP

försäljas i anseende till handelns upphörande uti L P

Ihrmnrks Klädesbod vid Köpmangatan (den första till ven

ster från Lilla Köpmantorget hvarest äfven ett Bodinre

de af Hyllor Diskar med lådor Glasdörrar med ram

samt 2 Pulpeter fås för lindrigt pri

Sous cette dénomination on entend en étranger un in

strument portativ dont on se sert å son corps défendant

conire des brigands ou des scélerals qui attement å la

sureté publique Ils sont en vente ici Petite Rue Nouve

Vingt deux mais seulenient å des honnéies gens

bien connus

Ett SLÄDNÄT vackert hroderarlt för 21 Rdr

banto finnes i huset M VI Smala Gränd och hörnet

LÄROBOK I GEOMETRIEN

af C J L Almqvist SS :dra uppl vb 1 ii

GREKISK SPRÅK-LÄRA

af C J L Almqvist i 16

PRAKTISK LÄROBOK I FRANSKA

å

af C J L Almqvist i 16

försäljes hos G Kockum Stora Nygatan M 44

på Kontoret uti huset M 44 Stora KygataD

«PP-

en treppa

ulmärkt god h 44 sk pr halfbutelj i CränrinsBiagasinet

Tid Clara Södra Kyrkoport

Tnom Kongl Tbeaterhuset är borttappad Tis-

dags afion den 18 F«br en RING med 3 :ne äkta ste

nar och liera små diamanier omkring Cppbiitaren får

hittelön då den inlemnas i Modehandeln huset Nr 65 yid

Drottninggatan

rödbrun till färgen hvit i bringan äfvensom ett streck

i pannan yttersta spetsen af svansen samt fötterna hvita

bortkom Lördagen den 8 :de dennes TJUGU R :DR R :GS

utlofvas till den som samma Tik tillrältaskaffar och af

emnar i huset Nr 16 vid Johannis Östra Kyrkogata

f dlåldif

önskas nu penast af en medelålders o ^ift man som i fle

re år innehaft dylik plats å Bruk och Landtegeudomar»

Rekommenderande betyg sko !a presteras Svar till T

W torde inlemnas på Aftonbladnkont ret

i sina bästa år som har fallenhet och vana för att skötft

skogvaktare- och Jägaretjenst önskar en dylik tjenst hos

någon egendoms- eiler bruksägare Vidare» underräitelse

lemnas af Lärftskramhandlaren Georgii vid Vesterlångga

taa M C9

iospettiorsijf-nsv astundas yiti ua ^on Hsr

regård hederliga bety ^» kunna prtsteras D 'n som

fäster uppmärksamhet härpå ingifver förseglad biljett

lill Riksdagsmannen E Marmén på Boadklubben

T ^ill instundande flyttiu *» k n n ogift och

skicklig TRÄDGÅRDSDRÄNG som ian förete godt

och hedrande betyg erhålla förmånlig tjenst i landsorten

Vidare besked lemnas af Ålderman Bergqvist vid Götb-

« *tap

fj *n snygg ordentlig och i bättre mat lagning

kunnig Kokerska som deröfver kan visa tillförlitliga

betyg men endast cn så beskaffad person kan erhålla

tjenst vid instundande flyttning om hon anmäler sig 1

trappor upp i huset Nr 8 i Stadsgården

DIVERSE

En med utmärkt skicklighet ritad STÖRRE VÄGGKAR

TA öfver EUROPA hvilken ej kan urskiljas ifrån en

tryckt karta och derföre såsom en curiosité förtjenaratt

ägas af Liebhabere bortlottas uii Kongl Nummer-Lotte

riets 1132 dragning den 29 April Lotter ä 52 sk Rko

försäljas uti Bonniers Boklåda vi i Bazaren å Norrbro

der Kartan är inlemnnd till påseende

'g ^ul våren astnncas a»t la en af un

gefär 43 års ålder inackorderad för 1-2 eller helt

i mat och husrum i ett hederligt helst borgerligt bus

hvarvid afseende i synnerhet göres derpå om dermed

förenas öm och föräldralik tillsyn och våld Vidare be

sked fås på Hrr C G Åhrbergs et Komp Kontor vid

Skeppsbron

I en Prestgård på landet 5 mil frsn Stock

holm cmottagas i början af April månad 2 å 4 väl

artade Gossar i helpension Deras intellektuells bildning

såväl som deras moraliska vård kommer alt anförtrosen

yngre Prestman hvilken under en mångårig vana vid

Gossars handledning alltid gjort sig fördelaktigt känd för

sina undervlsningsgåfvor Priset är 200 Rdr Bko När

mare upplysningar lemnar Komminister Lbhman i Adolf

Fredriks Församling

Underteckna har o» ed denna dag öppnat

Kryddk amhsndel i Keijserska huset huset 1 i

hörnet af Jtödbodtorget och Nya Hungsholmsbrogatan

och får jag mig hos respektive allmänseten till det bästa

rekommendera

Af trycket har n ;ss utkommit oeh säljes hos W ISBERG

i 1 Rdr

i

der afgifven vid innev Riksdag

I Bokhandeln har nyss utkommit och finnes i de flesta

Boklådor å 20 sk banko häftad

d ät

Hvad väntar

En tillämpning till skriften <tBidrag till Sve

Ställningar

och

Förhållanden

Om de fyra kategorierna oefterrättelighet framtid na

tionens män och neutrerne — Om förmånen af abdika

tioner upplyst méd exempel — Koalitionen samt några

ess delementer

— Blick på Statsrådet Åkerhjelms f d

Statsrådet Nordins och Grefve Anckarsvärds statsmanna

Yärf och egenskaper Analys af Norska grundlagen jem

förd med den Svenska samt om hvarderas företräden i sär

skilda punkter — Reflexioner om olika representations

sätt med en eller två kammare genom val ståndvis el

ler allmänna val — Angående unionsregeringen dess

Norrska politik och vissa orsaker till Norriges flor —

Om den olika ståndpunkten af de begge förenade rikenas

utrikes handel — Norrmännens förhållande till sin ko

nungamakt och till Svenskarne

— Om katholskt prose

lytmakeri i Sverige — Revy af den Svenska riksrättens

personal vid instundande riksmöte

— Uppgift po kandi

dater till en Svensk fosterländsk konselj jemte några

dithörande betraktelser

— Omöjligheten för Friherre

Sprengtporten att uppträda biand oppositionen under Bra

kacLn rpgimen

— Excellanliftnimna awininttvfandet

—

beska regimen

— Excellenlissimus och sidoinflytandet-

O31 spänningen mellan I3err Nerman och Öfverståthöllar

ne

— Blick pa Konungens uppvaktning och närmasie

-omgifaing

— Behofvet och sättet att åstadkomma en to

ta ministére-förändring medelst samtidigt tillitande

af regeringsformens 106 :te och 107 :de §§

— Utkast till

operationsplan vid riksdagen 1840 — Horoskopet

LÄSEBOK

RELIGIG-

ENGELSK

af C Ohlin 1 Rdr

Ä

LÄROBOK I CHRISTNA

NEN nf J K Förster 1 Rdr St sk

LOGARITHMISKA TA

af C W Sternherx JO ek

VALDA SKRIFT

af C il Bellman 6 delar S Kdr

LOGARITHMISKA TABELLER

CWShJO k

VALDA SKRIFTER

ECHO

Korta Utdrag »f utmärkte författares skrifter 32 sk

SVEWSKA MINNEN

9 .4 häfien med 4 plancher i hvarje häfte 3 sk

Hos ltokhansiare i Slockholm och L«tnlsorierna

Kyrkans och Riksdagarna Historia nr Preste-ständrU

Arkiv ai S P Vexell A Alfjrist A Ligne

PASSIONS-PREDIKNINGAR

PHb5IG i

af C P Hagberg 5 IG i ex

CHRISTI KORS

i2

Predikningar Ef D :r Frans 'fheremiu 2 Delar Öfrersätt

ning af p A Sondén 2 S4 i ex

PASSIONS-PREDIKNINGAR

af P Paimtan Öfvers 1 12 i ex

13 BLA1RS PREDIKNINGAR

Öfvers frin lii de Engelska uppl 8 B 4 Rdr i ex

GRIFTETAL TILL UNDERVISNING

Ö

af P Paimtan Öfvers 1 12 i ex

Öfvers frin lii de Engelska uppl 8 B 4 Rdr i ex

GRIFTETAL TILL UNDERVISNING

och irost af S Raur Öfver» af P A Sondén S :dra

2 i

uppl i 32 i ex

HUSLIGA ANDAKTSÖFNING AR

HUS

pä morgnar och aftnar under helsi och sjukdom samt

för särskilda Heigedagar och högtidliga tillfällen 1 Rdr

i ex

ANDELIG DUFVOROST

i3 ;de uppl tO sk i ex

KYRKOHERDEN J F OBERLINS

J

lefnad af I :r G E Schubert Öivers af C Stenham

mar 24 sk h

D :R C BASTHOLMS NATTVARDS

BOK 44 sk i ex

GÅFVA FÖR HELA LEFNADEN

helgad åt unga Chrisina på den dag de confirmera» af

G H Roseumiiller från 5 :dje uppl öfvers 2 :dra uppl

40 sk h

i pour

LE3 LAMPES DE PLATINA

PRök

LE3 LAMPES

Yälluktande Spiritus att begagna uti Platina Röklam

por till att parfymera rum å Apotheket Nordstjernan vid

Drottninggatan

VE ITABEL ESSENCE DE SAVON

bd i hJW 7

VE

säljes uti HaUstofTeråren Lagerblads bod i huset JW 7

vid S :adssKiedjega !an för 1 Rdr 16 fk banko flaskan

som är förseglad och åiföijd af tryckt beskrifning huru

Essencen användas- bör

— Denna Essence är godkänd

af Kongl Suabhcis-Kollegiucn g ^nora Resolution den 17

Nov 1823 såsom högst tjenlig för invärtes äkommor

deraf må nämnas tenvrickningar stötar reumatiscae

värk i armar m m

Stockholm den 22 Februinri f .840

C A LANDBERG

i Bränvinsmagasinet vid Clara Södra Kyrkoport

_____

LUKSK CAVJAR föiTäljes i huset M 14 2

trappor upp vid Svartmangstan till S Rdr 24 sk

rilsg skålp

Fogel

g

färsk och god af alls sorter är i dessa dagar inkommen

från Norrland och försäljs lill del mpsl billiga pris uli

C G Rahms Kryddbod hBrnet af S :t Pauls- och Repsla

garegatorna å Söder

Ett mindre HEMMAN eller TORP nära Stock-

holm Stä .lets beskaffenhet och läge ssmt Priset och

Ouera torde uppgifvas i biljett till «A 50» på Dag

bladskontoret

Gsmla Mansgån ^kläder samt Fruntimmers- af klädt

möbler husgeiåd och sängkläder uppköpas mot utbyt

af nya Mansgångkläder uti husel Nr 10 Norra Smedja

gatan

Uos Hr Stads-Mäklaren And Ham ?ée huset

M 6 vid Skeppsbron unna nu genast emot 5 proc

ränta 'a lånas på längre tid 5000 Rdr Bko emot fullgod

inteckning h *lsi i Eeendom här i staden

u siadt ;a (l MAiN i s»n basta ålder osed vi

geur ocb oförtruienhet att sköta affärer kännare af

dubbla Italienska bokföringen och van att hafra uppsigt

öfver större arbetspersonal önskar sig plats vid någon

brufrs- eller landtegendom såsom inspektor förvaltare el

ler anncn befattning i Stockholm der räkcn ^kspsgöromÄl

förefinnss Dess pretentioner aro ytlerst billiga anen om

ett bemötande acbålles »varande emot den verksamhet

som skall utgöra grundan för en blifvande principals gagn

och bästa Den bärtill täck s fästa uppmärkstamhet

torde i förseglad biljett till «1803» inlemna sin adress på

Parr *1 wntwrpk >n 'orei \id Röda Bodarne

Ett mycket pålitligt och ordentligt Fruntimmer med

egna möbler väl kunnigt i tvätt och strykning (mest van

vid herrtvält samt något kunnig i matlagning önskar

städning för en eller tvenne heldst äldre herrar När

som heldst eller till våren Svar önskas i biljett till Lou

ise 30 «o»r» intrmna pä Aftonbladskontoret

iAi .lv 1 SLAl )A med Selar k *n fä begag

nas härifrån till Norrfcoping Öfrerenslooimelse lan

träffas S ladugårdslandet Kaptensgatan huset Nr 5 då

Mad«m G 'prs efterfrågas

O i någor sum suait ämnar resa till Fahlun

eller trakten der«mfering önsfcar sig en beqväm res

släde sS kan han erhålla e» sådan gratis t !U begagnan

de unde-r uppresan om hon lerosn inlemnar en förseglad

liiljett till J- M K M 4 2 tr upp på källaren Riga Tid

Österiinggatan hvari tillika cned itdressen hör stå namn

OCH Vari«lr 'e

*a»it huru seart han skall resa

a uei .säkert är v ^kiujäsiareus let au Bön

dsgsplakalet icke än kommit till församlingar 51t

mil från Stochholm sä anhälles nu ödmjukligen all vakt

aästaren snarligen heldst innan första böndagen vore sä

god och arsande nämnde plakat

Vll den 1 April Eri TÅNING af 4 Rum

och Kök ni ed nödiga ntbns emot S00 Rdr banfco

för hela äret linderrättelse tis i huset sS 5i0 hörnet af

Riddare- och Artilleiigatorna ii LadugårdSiandet tiii vén

sler i porlgängen

väl inbundna säljas hos

L :s G

Ba

L :s Gust RYLANDER

Bazaren å Norrbro»

l Musikhandeln försäljas å ^0 sk nyligen utkosne

i

improviserade vid Fortepiano af LEONTINE

Éiju delar af SVENSKA BOTANIKEN tsnnas

att köpa derom lemnar Vaktmästsren Asp i Banken

underrättelse

större välftelä ^en ^lad och vacker STEN

HUS-EGENRO i Jakobs Bergsgränd som ger godt

revenu Undrrrättelse fås i Kryddkrpnihandeisboden j

hörnet af Nybro - och Riddarg»torna

5ödtlje Stdbdöh

'ro <- ;en i 5öd ^rt <flje Stad bestående .f ett större och rit

-f i ad re Boningsfeos flere uthus pl !i j god .st ^nd belägen

vid Störa Gzlzn nära Torgs cch utgörande fyra tomter

då nedra botten nyligen reparerade och på det beqvä

mfste inredda med flere skåp Jemte ga ^derobe nu el

ler från den 1 April rummen äro försedda med 3 sär

skilda u 'gångar hvaiaf en åt gatan Underrättelse i Jern

boden vid Hoilärdargafan å Norr

Vid en EGENDOM med vackert läge nära stora lands

vägen 5 mil från Stockholm och 2 mil från Upsala fin

nes att hyra instundande vår 3 :ne Rum och Kök jemte

en vacker och renderande Trädgård

— Underrättelse fås

hos Lärftskramhandlaren A Blom i dess bod vid Freds

gatan

Två RUM mel Tambur en B ^tjentkammare

ett Stal för trenne hästar med Selkammare samt

beqväma och nödvändiga uthus äro att byra från den 1

nästkommande April uti huset 15 vid Norrlandsgatan

Vidare underrättelse erhålles af Madam Billmaa boende

uti nämnde hus inpå gården

/- ^ia ^e-Handskar tvättas

på Aftonbladskontoret

)i N ura Mcitebacke

Rist rynskorf

lim

väl då de iniemnag

lim es lärsk Kom- och

Stora Moseb»uKc linnes Su sik mnitijg uch

Tunnbröd

>s eder» in cd nd ti Cönstne som öxnst

för dea lidandes nöd anhåller en fattig Enka med

A minderSnga barn ora ett lSn till nägon afbotaining pä

den hyra hvari hon är resterande ocb för hvilken hon

fruktar att hvarje dag blifva utkastad hvilket hon med

al tacksamhet vill afbetala Hennes adress ar Norr

Tullportsgatan Nr 25 t tr ujp rummet Nr 14 der Bo

kan HSknnsson efterfrStras

Ömmande och barmhertige välgörare som

finnen edert ädla nöje uti att göra godt Til eder

är det en fattig och husvill familj flyr med en innerlig

bön De fattiga sm3 ropa på bröd ocb vi olyckliga för

äldrar äga ej det ringaste alt gifva dero Allt sedan J«I

hafva vi varit sjuka g ?» att vi ej kunnat förtjena os» nå

gon skilling till lifvets bergning utan mast utsätta alls

våra klädespersedlar Nu nakna ocb utkörda r

'3b»rbae

r

-e »ti denna taila vinter hoppas och för i rösta vi på er

välgörenhet Ilen som förärar oss eu siiärf läckes var®

och inlem >■» finghladsknoloret till W A Jt 9t

lill nederlagsvaror i Slorkjrrkobrinken nu genast Un

de rrättelse hos Herr Klädeshandlaren Sehultz i Trång

sund

En MÅLARE-VEKKSTAD uti Nyköpings stad

finnes till arrendn att upplåtas antingen i elutet af

nästinstundande April eller början af påföljande Maj må

nji de ,ila 2r

— Den som hlirtili fäsler uppaiärksamhet

behagade »dressera sig till underteclbsd för alt härom

vidare öfverenskomma Nvlöpinp den 15 Fehr 1« .J0

BLIN

Buita LINDBLAD

Målareenka

STOCKH O IB '• 1 Hjerta

mi '1

emot Kongl Posthuset

Den sanna ChrislB„ Reii ^one

PRAKTISK LÄROBOK

språket l :sta delen af C J L Almqvist 1 16

LUDV STQUD PLATOU 'S GEOGRA-

Fl :dra uppl 40 sk

SKÖLDBERGS HANDATLAS

lampad til Platou 3 Geografi j Rd

LUDV STOUD P L A T C U S JORD

BKSKR1FMNG för Almogeskoior 16 »k