Aftonbladet 1840-08-21

Sida 1

M 193

Fredagen

BET TJUGOXDEFÖRSTA

1840

den 21 Au g

)r '»et i Stecfeholss för helt år tO Rdr IS tk för haift 5 Rdr 88 sk tre äalnsder B Rdr Banko Loas Numro 8 ak Banko PreaumeratiOE oeh Ctdelning i Bladett Kontor Tid Isadt-Smedjesatas 1 i d Zbträi Bod tid

Öst»riånggatan i kryddboden hörnet af Drottning- ooh Freds-gatorae i Bromaks Bod i hörnet ai Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Björlihus rid Kangsbaekea i Eissims 1 hörnet af Regeringsgatan oeh Jf .äobs gränd

1 Liudroths vid Norriandagatan i Wallbergs i huset Nr 26 Tid Nybrohamnen i 8 G Lasertalls Enkas Tid 8torgatan i Ladugårdslandet i F Bastmam» i huset Nr 9 1 hörnet af Horns- <J«h Repslagaregatorae I S *der

1 Nykekgs Tid Göthgatats samt i huset Nr 68 Tid Röda Slussgatan ANNONSER esaottagas endast 1 förstnämnds Sontor till S sk Banko raden Utdelning kl 6 eft .iaidd

Meteor Obs Den 19 Augusti kl 2 e .m Barom

25 ,36 Irf /4 Rr varmt SO strömoln regnat f m

Kl 9 e m Barom 25 ,40 15 gr varmt NO klart

— Deu 20 Aug kl 6 f m Barom 25 ^6 15 gr

varmt NO strömoln

UTNÄMNDE d 15 dsnnes Vid Westgötiia Regemen

te Till Kapiten i Regementet Löjtnanten oeh Regements

Qvarieraiäsiaren Carl Seorik Gottlieb Naucihoff till Ka

piten Löjtnanten Svante Gustaf Silfverbjelm till Löjtnant

Under- Löjtnanten Carl Henrik Palta Vid Elfsborgs Re

gemente Till Under-Löjtnant Fourieren Christer Mauritz

Bö &miri

AFSKED beviljade Samma dag Kapltenen vid West

gölha Regemente Johan Petter Wegelin samt Ryltmästst

ren i Arméen Henrik Herman Anrepp

VIGDE I STOCKHOLM Kapitenen vid lagen ör-Korp

sen A nf Petersens och Fröken S H Wirsén dotter af

ail StatsRldet och Kommendören Grefve Wirsén och dess

k maka Bacht den 6 dennes

— Sergeanten vid Stock

holm Stads Militär Korp Fredrik August Fagerdahl och

Mamsell Carolina Wilhelmina Douban d 16 dennes

VIGDE I LANDSOSTEN Apothekaren Carl Wilhelm

RolsoJer och F 'ö 'sen Wilhelmina Augusta Charlotta von

Braun dotter af Öiverste-Lcjnanlen C B von Brsun och

dess k maka Just Militz på Lillevede å Gottland den 8

dennes

DÖDE LANDSORTERNA Brukspatronen Grefve Knut

Lindorm Posse på Svanå Sätesgård i Westmanland d 8

dennes 57 år

— Carl August Esail son til Notarien Ul

rik August Wallsnstrand och dess k maka Sophia Lind

gren å Kumla på Svartsjölandet d 14 d :s 4 måneder

MARKNAD Marknaden i Borgen i Ovik utsatt för in

nevarnnde år till den 29 och för nästkomccan le år till

den 88 Sfptember kommer begge åren alt börjas dan

45 Oktober

OFFENTLIGA STÄMNINGAR A BORGENAREJS Af

Götha äof-Rätt Rjtliaä«taren Gust 'f Westfeldts och hass

hustru Metta Gabriella Westfeldts född Wik den 49 Fe

bruari 4845 — Kihls H .R Jan Andersson i Södra Nohl

by å andra rtgd under detta års liöste-Ting-

OMYNDIGE Af Svea Hof-Rätl Sergeanten vid Söder

manlands Rersmente Baron Ivar Julius Mörner på an

sökning

— Carlskrona R .R Enkefru Rådmanskan Hee

rieite Westdahl på egen begäran

— Ystads R .R Landt

brukaren C G Dittmer p e b

ARFSANSPRÅK Efter f d Snickare-gesällen J M Törn

löf anmäles hos Ingeniören A K Haeger adress Motala

och Ä 'kebäck

ARF Tillfallet Sjömannen Olaus Olsson efter föräidrar

ne Båtkarlen i Carlskrona Olsson och hustrun Christina

TESTAMENTE Sadelmakaren Paul Borgh ^an och

Erika Carolina Lindström inbördes klandras vid Carls

krona K .It

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Brukspatronen Jo

han Schagerströms den 7 inåt September å Bäliebols

Tingsställe Garfvaren A P Gybergs d 40 inst Sept

kl 40 f in uti Handlanden J H Askenstedts hus i A

mål Fabrikören E J Lysholeas d 4 inst Sept kl 5

e an å Siadshucet i Norrköping Sjötulls-vaktmästaren

Fritzells d 22 inst Sept kl A e m hos Handelsman

nen Hacimarson i Nyköping Fält-Kamereraren A W Se

gurdahls d 8 inst Sept kl 40 f m å Gullereds Gäst

gifveregård Handelsbeijenlerne Joh Haglunds och A An

dersson .» d 46 inst Sept samt Handelsbetjenterns Joh

Norrlsuders och A Qvalander» d 16 inst Sept kl 40

f .rc hos J A Söderström i Ulricehamn E o Kammar

skrifvaren II Holmberg» d 23 d .s kl half B e m å

Frimurare-Logen i Stoclbol®

SPEKTAKEL På Theatern ii Kgl Djurgården i morg

Lördag för andra g :n Bruden samt för andra g :n Eng

lan darne i Paris

Me l Högvederböiligt tillstånd iimrar under

tecknad leir te mitt sällskap från Wien nästkos Söndag

gifva en MUSIKALISK S0I8ÉE nti Hrr Davidssons

Norra Paviljong Tid Drottninggatan Destycken

som komma alt exequevas skola genom Affischer tillkän

nagivas Biljetter å »2 sk Bko stycket säljas uti Hrr

Daridssons bägge lokaler äfvensom Tid ingången till Soi

réen sota börjas kl 7 e .m Dörrarne öppnas en timsao

(örat Anton STRANSKY

Sopransångare

rall- och Harmoni-Musik

uppför»» uti stora äJosebac &es Trädgård nästkom Sön

dag från kl half G til half £0 ofteraaidd såvida väder

leken det tillåter

MASKERAD-BAL

vid Konpl Djurgårdsbrunn blifver i morgon Lördag den

£2 dennes från lil 9 till 5 hvartill hela bottenvåningen

s .r BruEns- samt en del af Apotheks byggningen kommer

att begagnas Servering sf rafraichisiementer erhållas

uti särskilte mm Maskor kostymer samt osaklädnads

rum fionrjs så inom som utom enlréen Öfverkläder e

mo :t» /r ,r mot kontramärken Parken blifrer eklärerrd

å la Tivoli Ounlbusvsgnar afgå från staden kl ha f 9

och hnlf 11 samt åter efter balens slut Biljetter säljas

t ;l 1 Rdr 16 sk Bko st för Kavaljerer samt hälften för

Damer ä Käilarne Dufvan och WinTatet hos Konditor

Flödas ark vid Köpmantorget otih i Biljett-kontoret Tid

Brunnen

Eklärering ä la Tivoli

uti f d Kirstein-ka Trädgården

lördagen ders 2B dennes hvp .runder uppföres utvald tjio

Riftr af (ie nyaste Operor från Jkl 7 till natf 11 på aftonen

Ectrés-afgiften är 5U sk Bko personen Biljetter säljas

i störa huset vanliga fcoslore

T i 11 k ä n n a g i f v e s

1 anseende lill den stora musikaliska fest el

ler Soirée med illumination som kommer att äga

runs uti f d Kirsteinska husets Trädgård vid Clara Slrand

gala i morgon Lördag den 82 kl 7

För att öka den Resp Publikens nöje med allt

hvad som af konst och natur donna årstid kan frambrin

gas sjall Theatersalongen uti nämnde hus öppnas kl ä

samma afton der Biljetter erhållas för att se ds Optiska

krafterna af det Engelska CarysSa Förstorings-Instrument

som är upplyst af Hydro-Oxygen gas och företer ea stor

Represeutat on af

Ett lefvande Nalurskådespel

uti 5 :ne afdelningar förstoringarne börjas med 500 ,000

gånger större än de 10Q0 :de ssnå vackra djuren äro och

filutas i sista afdelningen söed 2000 g :r samt ett graant

Chesjiislft Fyrverkeri utan krut utan det med

mera dftlill vanliga ämnen detta allt kunna de närva

rande pS en gång se Biljetter erhållas till vanl 'ga priser

vid ingången Början sker precist fel- 6 och slutas före

musikens början uti Trädgården O» Måndag blifver äf

ven ett dylikt Fyrrerkeri efter samma Representation

AUKTIONER

Lördagen d 12 nästkommande September kl

iO förmiddagen försäljes genom Auktion 4 :o De

Grufvor och Grufvu-andelar af Hohults och Spexeryd»

Brunstens-Grufvor som tillhöra Hr Grefve John Hamil

ton belägna i ödestuge Socken af Jönköpings Län med

tillhörande Boningshus Materialbodar Skirhus och Smed

ja :o Waskveriet Läsäng med vals malinrättnlng och

84 st stampar anlagdt Tid vackert fall och god Tatten

tilldrägt försedt med Boningshus och åtskilliga andra

Byggnader och 3 :o Hohult» och 8pexeryds hemman det

förra ^-8 förmedlad till 4-4 mantal Kronoskatte det

sednare 5-46 mantal Frälse InTentarler och arbetsred

skap vid Grufvorna och Waskverket likasom årets grö

dor och en del inventarier vid hemmanen kanna ^enor

särskildt köp erhålla» Tillträdet får ske instundande host

Lägenheterna komma hvar för »ig att utropas på »ätt

och v

,eå vilkor i öfrigt som före utropet speciell bestäm

mes Köpare böra Tara med antaglig borgen försedde

Skulle någon spekulant äska närmare underrättelse före

Auktionen erhålles 4eo »f undertecknad under nedanstå¬

ende adress Jönköping et Eckersholm den 45 Augusti

4840 Efter anmodan

L HÅKANSSON

Ständiga besittningsrätten till Stor-Sickla 1

mantal Säteri Kungsladugård försäljes genom

offentlig Auition som förrättas på stället Måndagen den

31 Augusti 4840 kl 48 på dagen A denna för sin sär

deles inlagande belägenhet och förmånlighet 1 öfrigt ut

märkta egendom belägen omkring 4-4 mil land- och 4-8

mil sjövägen från hufvadstaden linnes beskrifning att

tillgå uti Fabrikören Grebeners salubod i huset Nr 47

vid Westerlånggatan

"knsdagea och Thorsdagen d 9 och 10 cäst

kommande September försälles genom olfentlig Auk

lion vid Bergsharamars Säteri i Fogdö Socken och Åkers

Härad 4 1-4 mil från Strengnäs Stad åtskillig lös egen

dom af Silfver Koppar Glas och Porslin 4 Gongong

Väfredskgp ett parti Ull diverse Möbler och Husgeråd

saker diverse Duktyger och annat linne Sängkläder en

större dyrbar samling Oliefärgstaflor af utmärktaste Ar

tister en mängd bättre Åkdon deribland en Landå i godt

stånd Sadlar och Selar Kör- och Åkerredskap yngre

HäUar Kor Stutar Qvigor och Kalfvar af bättre race

Får Lamb och Svinkreatur m no Med betalningen lem

oas anstån l till den 4 nästkommande Mars Restauration

finnes på stället jemte foder för medhafvande hästar

Wahlsberga den 17 Augusti 4840

H RING VALD

Auktion

Engelska Manufakturvaror m .m

d S

i Huset Kr 21 vid Stora Nygatan

Fredagen d- 88 och Lördagen d 89 Augusti 4840

Sedin do emellan mig och Henric Österman ingängne

Bolag blifvit upplöst har jag beslulit att å öppen Auktion

försälja varulagret baståonde af här nedan specificerade

artiklar hvilk .i ku &na beees ifrån Måndagen den 84 till

och irted Thorsdageia den 87 Augusti Åt kände köpare

lecanas 3 månaders betalningstid då derom före Auktion

mod mig öfverenskoaimes

Svarta och kulörta Merinos et Thibet

Ylle Möbel Damask

GolfmattväTnad

Ylle-Filtar af alls storlekar

Shawlar

Halfsiden Wästtyger

Halfylle d :o

Långhårig Fri»

Melerad Doffel

Merino Ull-Strumpor

To i letts Piquétäcken

Laksnslärft 15-4 och 18-4

Bomulls- och Caoutscbouc-hängslen

Damask Duktyg och Servietter

Tyll och Spetsar

Boiaulls-Paraplyer

Diverse Glas

Tbé-Brickor »f alla storlekar och qualitéer

Knappar Synålar Stålpennor

Kappsäckar Giggpiskor

Sadlar deribland 2 Fruntimmers

Dubbel-Bössor

Bords- och Rak-knifvsr

Pickles och Sauser

Yerilabelt Sherry eller Xeresvin på boet

Slockholm d 7 Augusti 4840 N PATON

TTerrar Ledamöter af Bniks-Ägares Angbogse

rings - Rederi kallas till extra Bolagsstämma i We

sterås och Hr Kraaks lpkal derstädes Måndagen den 84

Sspletaber kl 40 f m

Qom Höglofl RiddersSapet och Adeln besiu-

tat att en eller tvänne skicklige Referenter skola an

tagas med åliggande att för hvarje Plenum författa en

resumé af det hufvudsakligaste som derunder yttras och

beslutes för alt sedn»st tvänne dagar derefter tillhanda

hållas de Tidnings-Redakiioner som sig deraf vilja be

gagna ega de personer hvilka vilja åtaga sig en sådan

befattning ntt inom den 84 dennes hos Riddarhusdirek

tion derom göra skriftlig anmälan hvilken allemnas till

Riddarhus-Sekreteraren som äfven leainar närmare upp

lysning om vilkoren och hvad i öfrigt til saken hörer

Skhd

Stockholm den 44 Augusti 1840

Flickpension å Söder

Uti denna lärosnstalf der underv åningen besörjes af flere

Lärare som genom jariångårit va a vid barnftundervii

ning tilltro sig och hoppas kanna motsvara Föräldrar»

fordringar i detta afseende finnas platser lediga för bSde

hel- och halfpensionärer Undervisningen fortgår under

jemn tillsyn hvsd angår så väl ordning som ilit uti de

till en bildad uppfostran hörande kunskapsgrenar Kgl

Hofpr och Kyrkoherden i Catharina församling Winter

samt Eongl Hofpred Pettersson i Storkyrkoförsamlingen

hafva bemigit åtagit sig lemna närmare upplysning

SKÅNSKA HYPOTHEKS-FÖRENIN

CrESTS RÄNTE-CQUPONS

som förfalla till betalning den 4 nästinstundande Septem

ber inlösss till ocb med den 87 dennes hos underteck

nade Stockholm den 18 Augusti 4840

LUNDGREN et BERGHMAN

Österlånggatan Nr 5

Post-Ångfartyget Sverige

idå

ygg

som nntier den återstående delen af innevarande

års segiatioc kommer att företaga några resor

med passagerare cch fraktgods häremellan och

Köpenhamn samt under vägen anlöpa Carls

krona afgår från Stockholm första gången Fre

dagen den 28 dennes kl 8 förmiddagen an

kommer till Carlskrona påföljande Lördags ef

termiddag och fortsätter efter 2 :«e timmars

uppehåll vidare resan tili Köpenhamn der det

samma inträffar Söndags eftermidddagen den 50

hvarefter Fartyget återvänder Fredagen den 4

September kl 11 förmiddagen aolöper dagen

derpå tidigt om morgonen Carlskrona och an

länder hit följande Söndags eftermiddag

Passagerare-afgifterne äro bestämde

i :a plats S :a plats Däck

Från Stockholm til Carlskrona 80 — 45 — 40 —

» » » » Köpenhamn 5S 46 85 — 46 :52

» Carlskrona » dito 43 46 40 — 6 :58

samt till lika belopp för återresorne

Biljetter för Passagerare erhållas

I Stockholm å Angfartygskontoret beläget i

södra ändan af Kokhuset vid Skeppsbron

i Carlskrona hos Herr Konsul Palander ocb

i Köpenhamn hos Kongl Svenska och Norska

Konsulatet

A hvilka ställen närmare underrättelser äf

vensom uppgift å frakten för vagnar och frakt

gods meddelas

Restauration finnes ombord å Fartyget

Stockholm den 21 Augusti 1840

Till Götheborg

Ångfartyget D :i THUNBERG Kapt S P Schnell gär

från Stockholm till Götheborg Söndagen den S5 Augusti

kl 5 f m och medtager gods och passagerare Söder

köping Berg Motala Eken Wenersborg och öfrige i

vägen varande platser anlöpa» hvarest gods oeh passa¬

gerare aflemnas och emottagas Obetalte bref medtagas

till de Postkontor sona passeras

^Biljetter för passage

rare säljap hos L J Blomqvist på Angbålskontoret i Stor

kyrkobrioken- Restauration finnes ombord

Ängbåtsfart

esaellaa

Stockholm Carlstad och

Uötheborg

Ångfartyget WERMLAND fördt af Knpt C R Nymalm

»fgär härifrån till Carlstad och Götheborg Oasdagen deu

86 Augusti kl 5 f hi saatt emoltager och allemnar

Passagersre och Fraktgods vid alla under Yägen rarsnde

stationer För del uppehåll af c :a tn dag som förorsa

kas genom anlöpandet af Carlslad åtnjuta de Passagera

re som Eedtölja Fartyget djl och derifrån nedsätt

ning af 4-5 :del i den Tanliga

arglften Biljetter försälja»

härstädes hos L J Bioirqvist Storkyrkobrinken i Carl

stad hos Hr Fr Leop Nygren och i Götheborg hos Hrr

F et H G Westberg God och billig Restauration finnes

ombord

ÅNGFARTYGET ÖSTERGÖTHLAND

Kapten 1 P Öhman afgår från Stockholm till Jönköping

Tisdagen d 25 Augusti kl 5 f m saejt återvänder från

Jönköping Ull Stockholm Söndagen d .SOls .m Vid sårä

upp- som nedresan anlöpes Södertelje Söderköping och

alla vid östra kanalltnien varande stationer äfvensom

Hjellö Egendom nära Hjo Biljetter säljas hos fartygets

Kommissioner Hr Hamn-Kapiten och Riddaren L Ad

lerbjelke i Jönköping och Hf L J Blomqvist på Ångbåts

kontoret vid Storkyrkobrinken i Slockholm Fraktgods

essottr .ges ombord efler särskild taxa och bör vara af

lemnadl kl e .m dagen före afresan Restauration fin

hes ombord Resorna fortsättas lika som förlidet år så

att fartyget afgår

från Stockholm den 5 SS och 85

och från Jönköping den 40 40 och 30j 1 "T2rJ® isanad

ÅNGFARTYGET GOTTLAND

«f ?år alla Tisdagar kl 4 c tn till SÖDERTELGE \7E

STERVIK och WISBY ssrat åter &oiinmer Lördagsaftnar

ne Biljetter «älj *s kes C O Strindberg vid Stadanaed

jegatan

ÅNGFARTYGET WESTMANLAHTD

afgår hvarje Tisdag oeh Fredag fel 8 f m lill Strengaä»

ooh Westerås Fartyget anläper Strengnäs 61 half i oeh

inträffar t Westerås il t e m derifrån det återvänder

Onsdcgsr och Lördagar kl 8 f .m oeh inträffar i Streng

sä s kl half 44 Bilist tär för pairagerare säljas i Btoctf

bolBS å Äodsrikoniorel husei Kr 89 Lilla Nygataa i

Strängnäs b«» Handlandes N Rydberg csk i Westerås hos

Inspektor Alttrem Fropor Resiauralioa fiaaes ombord

TILL UPSALA

afgår Ångfartyget UPLAND Tisdagar Thorsdcgar oeh Lör

dagar samt åter Håndégar Onsdagar oofe Fredagar kl

t f sa Biljetter säljas uti L J Worodell» Trpetsiagasin

I Bergstrahlska huset Passagerare som ej itöpa Biljetter

hos KoissEiissionäraa iatala deia oaabord jraed S s B ;o

Törhöld afgift

TILL UPSALA

»fgir Ångfartyget FREJA alla Onsdagar och fredagar It

I l .ss sant äter Thorsdagar oeh Lördagar s t Biljet

ter säljas hos C O Strindberg vid StadssmedJcgataE

—

Stöpas Biljetter ombord erlägges 8sft Sko öfver Isiea

TILL ENKÖPING

går Ångfartyget ÖRNBW byarje Tisdag och Fredag Ifl 8

f m och åter till StocJkholsi hvarje Onsdag och Lördag

Biljetter för 'Passagerare erhållas på Ångbltsiontoret rid

Storftyrkobrifcken

TILL ÖEEBRO OCH LÄPPÖ

går Ångfartyget SJÖHÄSTEN Onsdagen d 26 Augusti fel 6

f m och fortsätter resorna sedan likasom förl år från

Socäholm Onsdagarne och f ?ån Örebro Lördagarne —

Biljetter för Passagerare erhållas hos L J Blooiqrist

Stor &y ?kobrinken Nf 9 Restauration finnes ombord

ÅNGFARTYGET ENGELBRECHT

afgår från Stockholm till Örebro Söndagen d 30 Augusti

kl 6 f m i anseende till Marknaden i Örebro den 2

Sept

— Fraktgods emottages alla dagar i Magasinet vid

Röda bodarne der äfven Biljetter för Passagerare erhål

las vid Flugmötet är en Piåm placerad hela nästa vec

ka der äfven Fraktgods emottages

ÅNGFARTYGET DALARME

afgår «B«d LastpråBK direkte til Köping och Stiömsbol

hvarje Onsdag ki S f .ss samt hvarje Lördag till Wester

ås Ström ^holns och Köping återvänder från sednare stäl

len Thorsdagar och Söndagar samt från Westerås hvarje

Måndags morgon Passagerare eziouagas till medsatt pri»

girr-t

Ångfartyget RAKETEN afgår nästtora Söndag

WKäffö från Stockholm tili Söder-Telge oeh Horrköping

kl 8 f K och COMETEN från Norrköping till Stock

holm »åmun» .tid Biljetter fö Paasagerare sälja» ati i

1 WBrodells "fapet-H &gsslE BergstrahlsJm huast E

itauratioa finnas ombord

Ångfartyget NORäKÖPING afgSr »od åtfölj &H

de Lastpråm alla Lördagar ki 8 f .m till Söder

Telge och Norrisöplag sam t åter alla Tisdagar vid samasa

tid Biljetter mot nedsatta priser säljas uti L J Wsro

dell Tappt-älP-saslu Bergstrshlska huset Restauratioa

finnes oiabord En Präss fiaaos alltid vid Flugmötet till

gänglig för lastning

Ångfartyget ORKEN LÅNGE afgår alla Freda

wa» gar kl 6 f .m till S

-Teige Söderköping Oxelö

sund och Linköping samt återvändar alla Tisdagar vid

samma tid Biljetter för Passagerare sälias å Hr L J

Warodells kontor i Bergstrahlska huset Reslaaralion fin

nes ombord

Ångfartyget GOSTAF WASA i .fgår alla Tisdag

och Fredagar ki 7 f m- Ifrån Stockholm til

Strengnäs ocb Arboga samt återvänder alla Onsdagar oeh

Lördagar SI 8 f m Ifrån Arbogu til Strengnäs ooh

Stockholm Rec .aurEtioa finne® otnfcord Biljette säljas

hos L J Warodell l dess Kontor vid Tapel-5Iagasi«sei I

Borgstrahlska huset

ÅNGFARTYGET WIKINGEN

»fgår alla Onsdagar och Lördagar kl 7 I aa till Streng

aäs oeh Arboga och återvänder alla Måndagar och Thors

dagar vid s tid Biljette lör Passage /are säljas uti L

J Warodells Tapet Slagasia i Bergstrahiska hui t Re

stauration finnes osnbord

Ångfartyget YNGVE FREY a "1 a»® Bandags

cch Thorsdsigsr fcl 8 '• till Ötrengaäs oeh

Westerås och åter alla Tisdagar och Fredagar vid sam

ma tid Biljetter för Passagerare sälja» uti L J Waro

d =11 .1 TapelMaga» i P-rgsfahlska hnsat Restauration

Hanes ombord

Ångfartyg® GRIPEN afgSr i morgon Lördag den

»SK 28 Aug kl 7 f .m till SöderTelge och Nyköping

oeh återvänder Tisdagen d 85 Aug kl 8 f m Biljetter

för passagerare sälja» uti L J Warodells Tapet-Magasin

i Bergstrahlska hcJot Restauratioa finne» ombord

mm» Ångfartyget DELPHIN afgår alla Måndagar oeh

ilarfli Thorsdagar kl 8 f m (ill Mariefred samt åter

vänder alla Tisdagar och Fredagar il 9 f ns Biljetter

erhålla» ombord

Lustresa till Drottningholm

gör Ångfartyget DELPHIN alla Onsdagar och Lördagar

kl 2 e m samt åter kl 7 på aftonen Biljetter till ned

latta priser erhållas ombord

Lustfärd till Rydboholm

med Hornmusik

Acgskonsrten Solide liggaside vid GustafIII :s

Staty afgår till Rydboholm Söndagen d 23 Aug

kl 10 f m åteTräader på afton (så vida ej

regn inträffar Biljetter å 1 Rdr Bko och

hälften för barn under 12 år säljas ombord af

gångsdagen God Restauration finnes ombord

Till Gripsholm och Marisefred

afgår Ångfartyget FREJA näslkom Söndag kl 8 f m

samt återvänder på aftonen

Biljetter å 8 Rdr Bko för fram och åter säljas hos C

O Strindberg Stadssmedjegatan Nr 10

Lustresa till Drottningholm

Ångfartyget WESTMANLAND afgår till Drottningholm

Söndagen den 23 dennes kl IS midd och i e .m samt

åter på aftonen Biljetter i 52 sk Bko sä :jas ombord

TILL DROTTNINGHOLM

afgår Ångfartyget DELPHIN näslkom Söndag d 23 Aug

kl half 3 e m och åter på aftonen Biljetter till ned

satta priser erhållas oubord

TILL DROTTNINGHOLM

afgår Ångfartyget YNGVE FREY nästkom Söndag d 25

Augusti kl half 4 e m och åter på aftonen Biljetter

säljas å Hr L J Warodells kontor i Bergstrahlska huset

Restauration finnes

TILL DROTTNINGHOLM

afgår Ångfartyget GUSTAF WASA näsltora Söndag d 85

Aug kl 10 f .m och 3 e .ra samt återvänder pä aftonen

Biljetter sälja» S Hr L J Warodells kontor i Bergstrahl

ska husst Restauration finnes

Till Drottningholm

(ä 24 sk Bks person

afgår Ångfartyget ÖRNEN Söndagen den 23 kl lä f m

och återvänder på afton Biljetter erhålles ombord samt

hos L J Blounjvlst Storkyrkobrinken Nr 9

Till ©rotlningfholm

för 24 sk Bko fram och åter

afgår Ångslupen BELLMAN näslkom Söndag d 83 Aug

kl 10 f m och 3 e m återväsder på aftonac

TILL GUETAFEBERGS BRUK

afgår Ångslupen DROTTNINGHOLM nästkom Söndag dea

23 Augusti kl 10 f m återvänder kl 6 e m

rFill Calmar är med Kap J Bröderraan Sjö-

- *• lägenhet för Fraktgods och Passagerare fartyget lig

ger vid Flugmötet

"Ii

ed undertecknad finnes lägenhet för Frakt

gods och Passagerare till Figholm Döderhultsvik och

Calmar Fartyget ligger vid Kornhamn och afgår med

det första P ANDESSSON Skeppare

rFiIl Köponhamn Sr Sjölägenhet för Fr ;ktgods

- och Passagerare med Kapten Jeppe Jönson förande

Jagten Två Systrar Närmare underrättelse meddelas på

Skeppsklareraren J O Hellstens Kontor

DILIGENCE

TILL GÖTHEBORG OCH HELSINGBORG

afgår alla Onsdagar fel S f m från Dilljfenee-JTontorät

i huset Nr vic Cisra Södra Kyrkogata

OBETALTS BREF åtfölja till Postkontoren i Ekolsund

Enköping Westerå» Köping Arboga Örebro Ramun

deboda Kartastad Lidköping Solisbrunn Götheborg

Kongsbacka Warberg Falkesierg Baloislad Laholm

Engelholm oeh Helsingborg

Diligencen ankommer till frötheborg Lördagar till

Helsineborg Tisdagar nat till Str .ckholK Thorsdagar

RIKSDAGEN

Ridder skåpets och Adelns öfverläggning den

1 och 3 Juli angående aamärkningarne

mot den förra Rådgifvarc-personalen

(Forts fr Nr 189

Grefve Frölich David yttrsda sig först munte

llgezi i anledning sf hvad »om förefallit undnr dis

kussionen och börjide med ett svar ställdt till H

Eic Greffe Lö-wsnbjelm i anledning af barn yt

trande om Trollhätte kanalbolag Hans afsigt vore

icke att saga »Sgontiog skymfande k o t en .«3 akt

ningsvärd person Tillkäcnagaf huruledes Talaren

vid 19 års alder sett honom i sin fötielsebygd i

spetsen för sina krigskamrater sprida en entusi

asm som gjorde sin verkan äfven på den öfrig

ungdomen Hans sällsynta kraft i förening med

bans lifligc temperament samt glada och lätta um

gangssätt stämde ti samma känslor bos ungdom

och kamrater utan att minska den beundran rasa

så rättvist egnade hans stora kunskaper och vid

sträckta erfarenhet Samma känslor hade Talaren

vid fl

-- tillfällen känt bos sig upplifvade då han

varit i uiifälie se och höra honom Beklagade lik

väl nu det sätt hvarpå han under diskussionerna

bUndade lek Éied allvarsama saker hvarigenom

mången skulle föranledes anse detta ärende såsom

fö

-enål för gyckel Had® hört honom många gån

ger modifiera sina åsikter om sitt fädernesland

efter hvsd han utomlands sett oeh erfarit Hsde

äfven i många fall funnit honom begagna tillfället

för att till fäderneslandet hembära skörden af den

upplysning som ban ansett delsrmma sskns H»de

derföre med verklig ledsnad funnit stt ban ifråga

om vår lagstiftning cch administration uppstått

till försvar för rådgifvande åtgärder på ett sätt

som Talaren ej kunde lemna obssvaradt H Ex

cellens hade erkänt icke allanosS »åsom Juridiskt

rätt utan äfven såsom en lifsprincip i alla kon

stitutionella länder att hvarken Konung eller Stän

der egde bestämma öfver statsmedel längre än

från Rlksdsg till Riksdag JEfter detta fö-blarande

hade Talaren med förvåning hö :t H Exc yttra att

det gifves en högre åsigt än denna lag nämligen

sunda förnuftet sådant ban uppfattade detta som

man borde hoppas i en hvars ego till någon del be

fintliga väsende eller som åtminotone en hvar an

såg sig berätiigad att används Ville man derföre

fråga hvartill logsr och i enlighet dermed gifna

föreskrifter skulle tjena om nu under utvecklingen

af hvad sundt förnuft skulle innebära det skulle

visa sig vsra

sådant att när stt företass vigt synte»

fordra det såsom t ex i fråga om ombyggnad af

Trollhätte kanal man skulle ega lof oaktadt Ri

kets Ständer vid en föregående Riksdag vägrat bi

fall till det anslag som styrelsen eller enskild mo

tionär begärt anse detta sanda förnuft vara mät

tipare än Rikets Ständers nej till företagande af

arbetet med sådana uppoffringar för staten som

man dertill ansett erforderliga men Ständerna *f

slagit Protesterade högligen mot sådana principer

Talaren öfvergick derefter till en mera detalje

rad undersökning om Trollhätte-aflaren Ville till

grund för sin anmärkning lägga Hr Skogman»

egna ord i föregående plenmt »tt det var Riket»

Ständers skrifv«lse »f år 1835 hvarigenom Rikets

Ständer utom den Kongl M»J :t i allmänhet med

gifna dispositionsrätt af öfverskotten å sfgifterne

till handels- och »jSfartsfonden öfverlemnat it

Kongl Maj :t att i desse öfverskott anvisa traéel

för befrämjandet »f etc e 'c Hr Skogmao hade

förut upplys alt Kongl Maj :t först 1830 öfver

lemnade till Rikets Ständer» granskning ha ^deia

ocb sjöfartsfonden som förut under namn af kon

vojkaasa alltsedan 1809 utan anmärkcinp afKon

stjäujionsutskottet fått af Konungen

"disponera» si

väl i afseende på sättet för äfgifternes utgörande

Sida 2

som hvad angick anslag för utgifterna deri Fi

ltad dervid uppmärksamheten pä det (ätt hvarpå

man här i landet hade förfarit för att förvandla

»Utsmedel aom alltid borde vara underkastade Ri

kets Ständers granskning til sådana kassor hrsr

Cfver Kongl Mäj :t egde att ensam disponera På

den grund att 1809 en sådan praxis blifvit införd

på den grund att då räkenskaperne 1828 blifvit

öfYerlemnada Statsutskottet likväl tillstyrkt och

Rikets Ständer medgifvit att Kongl Msj :t egde

disponera öfver öfverskotten på den förstberörda

konvojkassan nu mera handels- och sjöfartsfonden

hade Presidenten Skogman af 1835 års skrifvelse

dragit den konklusion att Kongl Maj :t kunde se

dermera på 25 års tid anslå afgifter på denna fond

hvarför det likväl madgafs ett tillgångar kunde

saknas Man för att komma till ett sådant slut

hada en Kommitté blifvit nadsstt undtr Hr Skog

mans auguration hvilken sammanträdde 1835 för

att tillse huru verket skulle utföras Man heds

då funnit besynnerligt nog samma Föredragande

Hr Skogman vara ordförande i denna Kommitté

och nu hade denne Föredragande stödt sitt försvar

på denna Kommittés utlåtande På det sättet hade

en Föredragande ansett sig kunna gå till väga för

att bereda sig motiver och skenbart lagliga stöd

då han i vigtiga ärenden ville föranleda Regerin

gens beslut till företog rekt stridande mot hvad

Rikets Ständer föresferifvit — Anmärkte att

Grefve Löwan 'aje !m vä sagt att det skulle finnas

en ansvarighet inom bolagsregloma och inom hela

företagets uppställning för allmäoheien men uti

de handlingar Bolaget i tryck utgifvit bade Ta

laren förgäfves letat efter någonting likt garanti

som för ett sådant företag bordt allmänheten be

redas Det vore nämligen alltid vanligt da ett

bolag stiftades som fick att göra med allmänhe

ten att i holagsreglorne bestämdes huru Bolaget

som uppträdde som medlem uti samhälles icke al

lenast hade rätt att tala eller kära utan äfven vore

förpligtadt ett stånda till ansvar eller svara Der

om funnes icke ett ord uti holagsreglorne Val

talades i 8 :a art om Direktionens rättighet att

göra och låta men ingeating om dess skyldighet

att svara Skulle nu Bolaget i en framtid urakt

låta sina skyldigheter mot det allmänna med hvars

medel Bolaget bygt kinalen så stod Bolaget nä

stan undantaget från den ansvarighet som hvarje

korporation borde hafva till det allmänna Det stod

väl på ett ställe att Ordföranden är ansvarig för

uppfyllande af Bolagets förbindelser i afseende på

arbetets verkställande och underhåll för arbetets

utförande äfvensom på ett annat ställe att Stor

amirahembetels 3 :e Afdelning egde vaka deröfver

men Tilaren hemställde till Ståndet hvad garan

tier den som kunde Asns sig af Bollget förorät

tad skulle finna hos desse och i denna stund visste

hvarken Talaren eller allmänheten hvem sam vore

den verkliga Ordföranden Således uppstod det

märkliga förhållandet att 1 ,000 000 af statsmedlen

användes för ett Bolag som deraf skördar vin

sten utan något motsvarande ansvar för använ

dandet

Anmärkte äfven Hr Skogmani åtgärd i afseende

på dispositionen af afkastningen af de sä kallade

Filénska medlen Hr Skogmans försvar derför

att «det obestämda i stiftningens uttryck gifver full

frihet i afseende på sättet huru ränteafkastningen

må användas till underhåll för civile ämbetsmän»

bshöfde inga kommentarier Då man på ett så

dant räsonnemant kunnat tillstyrka användandet af

afkastningen på sätt som skett fann man att tolk

ningsförmågen gick så långt den kunnat sträckas

Grefven uppläste derefter följande skriftliga an

förande

«6rundlagen har tillåtit Riksens Ständer hålla

öfverläggningar i anledning af de upplysningar

Konstitutionsutskottet vid hvarje Riksdag meddela

de om anmärkningsvärda förhållanden som detta

Utskott upphemtat ur Stats /ådsprotokollerne och

jag har redan halt tillfälle uttala till hvilket mål

i afseende på beslutet dessa öfverläggningar i min

tanka slutligen måste tendera men jag har tillika

som jag tror ovedersägligen bevisat att dessa öf

verläggningar tillåta en grundlagsenlig räfst med

det framfarna Hola proceduren är såsom först

blifvit anmärkt något egen typen derför sökes

förgäfves uti nåcot annat konstitutionell samhälles

lagar Den hvilar på rent fosterländsk historisk

grund och är påtagligen en återgång till de fordna

AUhärjartingens manér ifrån den under förra sek

l«t otjenlig befundna inrättningen tf Sekreta Ut

skott med den skillnad likväl att det icke är ko

nungarne som med folket i massor bivista möte

na utan i stället under modifikation af en annan

äfvenledes historisk fastän i en annan afsigt gag

nad idée — jag menar räfsttingen är det nu fol

kets representanter som med konungens råd $ifvare

hålla räfsttinget Lagstiftarna hafva troligen insett

ir 1809 vid öfvervägande af detta folks egna

skaplynne alltsedan Thorgnys tid — nemligen sagt

modigt ja man skulle kunna säga långmodigt —

så länge det har öfvertygelsen att vara väi och är

ligt styrdt eller så länge det har aktade förmän i

spetsen som inför thronen göra dess talan och ratt

gällande men som stördt i denna sin enfaldigt

uppriktiga tro och tillit med väldig oro ofta bru

k &t gifva uttryck åt sin rättskänsla och aom icke

gerna förr låter stäfja sig än de trott allting åter

vara stäldt till rätta och det skadliga inflytandet

undanröjdt

— insett säger jag att detta folk icke

vore belåtet med Sekreta Utskottets hemligt utför

da ransakningar och domslut dem ståndspartierne

nästan blindvis bekräftade Derföre hafva de då

Regerings-formen omgjordes utom rättigheten att

anmäla till Riksrätt velat inskränka och förändra

det fordna U skottets verksamhet till upplysningar

men förbehållit representanterna före beslutens fat

tande öppna öfverläggningar Hvad nytta skulle

likväi dessa öfverläggningar afse om ej meningen

dermed vore en moralisk

eller opinionsräfst med

vårdarne af administrationen Här är således

den rätta grundlagsenliga tid och ort hvarest fol

ket väntar att i stället för tissel och tassel från

personer lom icke gifva sig tillkänna från sina

egne representanter få höra deras pligtmässige om

dömen uttalas här måste således representanten

veta att tala så att intet tvifvel uppstår om bans

sannfärdighet om hans uppriktighet och om hans

för fosterlandets väl allvarligt stämda sinne An

stalten må icke behandlas såsom ett politiskt gyc

kel om detta allvarliga folk skall låta sitt en gång

väckta missnöje åter falla För att lugna det for

dras icke blodsdom icke hämndyttring ingenting

•om har det minsta sken »f hat eller orättvisa men

det vill veta på hvad sätt de väcktare som suttit

tid thronen uppfyllt sitt kall och i hvad mån det

hädanefter kan sätta tro och lit till dem hvilka i

den händelse de undgått räfstens påföljder ämna

sitta qvar i rådet eller intaga andra platser deri

från de inverka på hela ssmhällets väl .»

gi har jag uppfattat grundlagens anda och me

ning Regeringens ställning till Svenska folket i

närvarande tidpunkt är allmänt känd och nu gal

ler det för en hvar af dem som här flonai försam

lade att efter samvtte fullgöra sin pligt Jag må

ste baklaga att vid detta tillfälle icke se ens så

många af Ridd och Adelns ledamöter tillstädes

som i början af Riksdagen och i synnerhet lå få

af dem jag trodde dela öfvertygelse med mig om

vigten af detta grannlaga ämnes värdiga behandling

men lika godt en hvar åligger att städa för sin

port och dl jag gör det för ™in ser jag mig icke

vidare om huru många som äro af samma tro

(Forts följer

UTSKOTTS-BETÄNKANDEN

Lagutskottets Utlåtande X 96 i anledning af väckt

motiou om stadgande af skyldighet för bördemao

alt gifva köpare ersättning för af denne erlagde

undantagsförmåaer Utskottet afstyrker någon åt

gärd härmed

LagUtsk :s Ull X 97 i anledning af fråga om in

skränkning af allmän åklagares rätt i da så kallade

injurie-målen Utsk föreslår att i slutet af 14

Kap 3 § MIssfterniogsBilken måtte göras följande

tillägg »Ej må i de mål hvarom i denna § skil

jas annan kära än rätter målsägande så vida ej

brottet skett i samqväm eller å tid och ort sam

fridlyst är .»

LagUtshs Ull X 98 i anledning af väckt mo

tion om böters aftjenande med arbete Utsk af

styrker all åtgärd

LagUlsk :s Uti X 99 i anledning af väckt fråga

om förändring i vissa delar af nuvarande lagstad

ganden om giftorätt och arfsrätt m m Uisk fö

reslår att följande lagrum måtte ändras eller upp

häfvaj på följande sätt neml

Giftermåls Balken

9 Ksp 3 g De två sista punkterna förändras

till följande lydelse »H ?r hustru som mannen öf

verlefver barn ef

,er honom tage ej heller då mor

googåfv» .»

10 Kap 2 g Man och hustru hafva glfto-rätt

till hälften hvardera i all boets lösa egendom så

ock i all fast egendom i stad samt den fasta egen

dom på landet hvilken de i hjonelag afla tillsam

mans Msn i den fasta egendom på landet som

man eller hustru före eller under äktenskapet ärft

eller förut förvärft äger ej andra makan gifio-räit

dock vare all årlig ränta och afrad deraf under lös

ören räknad

3 4 5 och 6 gg upphäfva

11 Kep 2 g Slutet af 2 punkten »ehvad de

under lands- eller stadsrätt höra ,» utgår

7 g

2 punkten erhåller följande förändrade ly

delse Är den jord till begges deras nytta såld

fylle då hvar af sin jord till hälften hvardera

ÄrfdaBalken

2 Kap 1 § erhåller följinde lydelse Dör fsder

eller moder ärfva då son halft och halft dotter

3 Kap Detta Kapitel erhåller följande förändra

de lydels»

1 g Är ej bröst-arfvinge till efter den döde

och lefva dess föräldrar då tsgen de arfvet hälfien

hvardera

2 g Är en af föräldrarne död och äro syskon

till ett eller flere efter den tom ärfvas skall ärf

ven då de med den af föräldrarne som lefver och

tagen den del som den döda fadren ejler modren

ärfva skolat om htn eller hon lefvat Ar något af

syskonen dödt då skola dess afkomlingar i dess

ställe och rätt träda Finnes ej syskon eller af

komlingar af dem tage den af föräldrarne som

lefver hala arfvet

3 g Lefver ej någon af den dödes föräldrar

.ch äro syskon till då skola de allt arfvet taga

Är något af syskonen dödt njuten den afkomlin

gar den rätt som i 2 g sägs

4 g Äro ej syskon eller afkomlingar af dem

ärfven då förfäder i andra led som äro faderfader

och fadermoder moderfader och modermoder

5 g Lefva ej de då ärfven den dödes föräldrars

syskon

6 § Lefva ej de då ärfven den dödes förfäder

i tredje led

7 g Lefva ej de då ärfven faders och moders

syskons barn

8 g Lsfva ej de då ärfven de som äro sysksn

med förfäder i andra led

9 g Lefva ej de då ärfven den dödas förfäder

i fjerde led

10 § Finnes ej arfvinge i någon af de leder

som nu sagde äro tage den arfvet som sedan är i

närmast® led ehved han är bak-arfvinge eller sido

arfvinge Äro bsde bak-arfvinge och sido-ar *inge

i lika led gånge sido-arfvinge till och bak-arfvlnge

ifrån Äro sido arfvinge i lika led men olika gren

tage då den arfvet som är af närmare stamfader

eller stammoder med den döda äro de af samma

stamfader

eller stammoder våren samarfva

11 g Äto bak-arfvingar å fäderne- och möderne

sidan samarfva tage hvardera sidan hälften ändå

att å den ena flere arfvingar äro än å den andra

äro å endera sidan alla döde falle alltsammans an

dra sidan till Äro sido-arfvingar å fäderne och

möderne samarfva eller finnes å endera sidan ej

någon till vare Lig som om bak-arfvingar sagdt

är Är arfvinge både å fäderne och möderne skyld

med den döde njute då han både fäderne och mö

derne del

12 § Halfslägt hafve lika rätt till arf som hel

slägt dock derest båda äro samarfva ej till annan

del än den sam fader eller moder genom hvilken

de med hvarannan skylde äro efter ätteräkningen

taga skolat om den lefvat

13 g Skall arf delas emellan flere grenar i en

ätt tage hvar gren lika lott Finnas under en huf

vudgren flere grenar delen ock de sig emellan ef

ter lika grund och tegen sedan de som inom en

gren äro hvar sin lott efter hufvudtalet

14 g Bak-arfvingar och sido-arfvingar ärfven

till och med nionde led den i fjärmare skyldskap

är vare ej

»rfvinge

15 § Äro bröst-arf sido-arf eller bak-arf fall

ne tillsammans i dens hand som ärfves gånge der

med som sagdt är utan åtskilnad ifrån hvad stam

egendomen är kommen

9 Kap 1 g 3 och 4 punkterna erhålla följande

förändrade lydelse Lyder boet under stads dom

stol eller är egendomen fastighet i stad då skola

när ej annorlunda serskildt stadgadt är Borgmä

stare och Råd nämna två eller flere redliga män

som egendomen uppteckna och värdera Lyder boet

under annan domstol eller är egendomen fastighet

å landet då äga sterbbus-delägarne kalla de Gode

män som efter bästa förstånd uppteckningen och

värderingen förrätta (5 :te eller sista punkten blif

ver oförändrad

12 Kap 7 g erhåller följande tillägg Äro de

larne lika hafve då broder eller den som ärfver

broderi lott rättighet att systers lott till sig lösa

JordaBalkcn

6 Kap 1 §• Bördemän äro säljarens barn och

bröstarfvingar så länge de till äro sedan föräldrar

och syskon samt syskons barn inom det led som

i 3 Kap 14 g ÄrfdaBalken sägs derefter andra

sidofränder samt förfäder till och med fjerde led

För det fall att ej jemlikhet i gifto- och arfs

rätt medgifva» men deremot utsträckning af arfs

rätten för syskons afkomlingar antages föreslår Ut

skottet följande alternativ nemligen

l :o Att ofvanberörde förslag i hvad angår än

dringar i 9 io och 11 Kap GiftermålsBalken samt

2 9 och 12 Kap ÄrfdaBalken måtte .förfalla

2 :o Att 1 det föreslagn« 5 Kep ÄrfdaBalken

1 och 2 gg ii g i punkten och 13 § må erhålla

följande

.förändrade lydelse

1 g Aro ej bröst arfvingar till efter den döde

och lefva dess föräldrar då ärfven de efter lands

rätt fader två delar och modren tridjung men ef

ter stadsrätt hälften hvardera

2 Ar en af föräldrarne död och äro syskon

till efter den som ärfvas skall ärfven då de med

den af föräldrarne «om lefver och tagen den del

som den döda fadren ejler modren ärfva skolat om

han eller hon lefvat Är något af syskonen dödt

dl skola dess afkomlingar i dess ställe och rätt

träda Är ej utan ett syskon som aif med moder

tager njute då halft hvardera Finnai ej lyikon

eller afkomlingar af dem tsge den af föräldrarne

som lefver hela arfvet

11 g 1 punkten Äro bak-arfvingar å fäderne

och möderne-sidan samarfva tage fäderne-sidan fä

derne del och möderne-sidan möderne del äro i

endera alle döde falle alltsammans andra sidan till

13 g Skall sido-arf delas mellan flere grenar i

en ätt tage efter landsrätt broder eller hans af

komlingar två delar och syster eller hennes af

komlingar tridjung och efter stadsrätt halft hvar

dera Finnas under en hufvudgren flere grenar

delen ock de sig emellan efter lika grund och ta

gen sedan de som inom en gren äro sinc lotter

såsom sagdt är nemligen efter landsrätt broder

två tredjedelar och syster tridjung cch efter stads

rätt halft hvardera

3 :o Att en g mätte tilläggas såsom den 14 :de i

ordningen så lydande Ägs arfvingar af olika kön

gomensamt en huffuälott i lösören gån ^e med del

ningen dem emellan efter lands eller stadsrätt li

kasom hade egendomen fallit i arf efsor den per

son hvars lott de taga Galle ock samma delninge

grund vid beräkning af deras arfslotter genom

hvilka arfvet kommer

4 :o Att i följd hä 'af d» tfterst kommande gg :s

nummer förändras så att 14 g blir den 15 och

den 15 åter blir den 16 i ordningen och

5 :0 Att i den föreslagna nya redaktionen af 1 g

i 6 Kap JordaBalke» mätte anföras den 15 i stäl

let för den 14 g i 3 Kap ÄrfdaBalken .»

LagUlsk :s Ull X 100 i anledning af väckta mo

tionen dels om utarbetande af en ny Utmätnings

författnins och dels att f d LigKommittéens för

slag till UisökningsBalk må varda antaget eller åt

minstone 12 Kapitlet 1 g :n deri samt att i

sistnämnde f« 11 mä utfärdas ej allentst förändrade

föreskrifter i afseende på tiden för utmätningars

verkställande och afgifvande af Utmätningsmans siui

redogörslse utan ock det stadgande att ÖfverExe

kutorers Utslag i Utmätningsmål skola tili de sö

kande utskrifvas i den ordning målen blifvit fär

dige till afgörande ocb när de sökande sig anmäla

och erbjuda lösen till dem genast utlemnas

LagUlsk :s Bet X 101 i anledning af väckt mo

tion att på Magistrat i hvarje stad må öfverlåias

rättigheten att upptaga och handlägga iagsöknings

och utmätningsmål mot dem som lyda under sta

dens jurisdiktion lika med hvad för Borgmästare

och Råd i Götheborff redan är stadgadt och i följd

deraf Konungens Befallningshafvsndas befattning

med lagsökningar mot städernas invånsre upphöra

LagUlsk :s Bet X 102 i anledning af väckta mo

tioner om rättighet för Länsmän att pä eget an

svar och utan förutgången remiss från Kronofogde

äfvensom för enskilde på Socknestämma utsedde

personer verkställa utmätningar

LayUtshs X 103 i anledning af väckt motion om

ett förändradt lagstadgande i afseende på försälj

ning af utmätt gods Utskottet afstyrker förestå

ende fyra motioner

STOCKHOLM den 21 Aug

Med södra snällposten ankommo på förmid

dagen tidningar från Hamburg af d IS dennes

men inga Engelska eller Franska af sednare

datum än gårdagsposten medförde Yi med

dela här nedan det hufvudsakliga af nyheterne

med denna dagens post jemte ett och annat

som ej i går hann meddelas ur de då ankomne

tidningarne

FRANKRIKE

Lord Granville Englands ambassadör i Paris

skall redan d S gifvit Franska kabinettet till

känna att Ludvig Napoleon begifvit sig från

Engelska kusten utan att man likväl kände

hvart han ernade sig Prinsen skall först hafva

ämnat landstiga i Dunkircben och bade der

före gifvit sina betjenter tschakåer med påskrift

M 40 hvilket regemente ligger derstädes i

garnison men han hade sedan sett sig nödsa

kad att välja en annan ort Man påstår att

ett stort antal anhängare till prinsen skolat

vara beredda att från Belgien göra ett infall i

Frankrike också både redan ett möte mellan

dessa egt rum uti Furnes

Messager innehåller en märklig artikel till

svar på ett anonymt bref uti La Presse hvar

igenom man sökt insinuera att under loppet af

de underhandlingar som ledde till traktaten af

d IS Juli Preussen och Österrike skola er

bjudit Frankrike en transaktion som Hr Thiers

afslagit och hvars hufvudsakliga innehåll skal

varit att man erbjöd Mehemed Ali Egypten

och paschalikatet Akka till ärftlig besittning

samt Syrien och Kandien på lifstid Messager

förklarar sig vara befullmäktigad att gifva ett

sådant påstående den fullkomligaste dementi

Ingen af de stora makterna har någonsin gjort

Frankrike ett sådant förslag Fördraget af d

IS Juli blef undertecknadt utan alt hvarken

denna eller någon annan transaktion varit

Frankrike föreslagen Den anonyme i La Presse

hade äfven påstått att Frankrike företagit sig

att uti Konstantinopel underhandla om en di

rekt öfverenskommelse mellan Sultan och Pa

schan Äfven detta förnekar Messager på det

bestämdaste

ENGLAND

Då Drottningen d 11 dennes hemförlofvade

parlamentet åtföljdes hon af sin gemål Prins

Albert som under sjelfva ceremonien intog en

för honom enkom inrättad plats till venster

om thronen Konungen af Belgien och hans

gemål voro äfven närvarande och sutto till

höger om Drottningen

I afseende på de anordnade rustningarne i

Frankrike yttrar Lord Palmerstons organ Glole

att de ingenting betyda så att Engelska rege

ringen icke ämnade å sin sida vidtaga några

åtgärder eller begära penningar af parlamentet

Franska kabinettets ordonnanser om arméens

och flottans förstärkning h &de blott tillkommit

för att skrämma Preussen och Österrike verka

på allmänna sinnesstämningen i England ocb

måhända bringa fonderna att falla

I Birmingham hölls dagen före parlamentets

prorogation ett stort folkmöte stm bivistades

af omkring 10 ,000 personer Den bekante ra

dikale parlamentsledamoten Thomas Attwood

hade föranstaltat om detta möte för att åstad

komma en offentlig demonstration emot Lord

Palmerstons politik i den Orientaliska frågan

Hr Attwood höll ett ganska häftigt tal hvil

ket räckte 2 timmar och hvari han be

skyllde utrikes ministern att stå i Rysk sold

anklagade honom för högförräderi och under

stödde den af en föregående talare föreslagna

resolutionen att förklara dejförsamlades smärta

öfver alliansens upplösning med den tappra

och ädelsinnade Fr«nska nationen De vid mö

tet närvarande kartister ville imedlertid icke

understödja någon demonstration emot regerin

gen som ej direkt hade till ändamål att be

fordra antagandet af »folkets karta» och ett i

denna riktning af dem föreslaget amendement

antogs med betydlig majoritet

En af Drottningens kammarherrar Lord Falk

land har blifvit utnämnd till guvernör öfver

Nya Skottland

Efter hvad man kan sluta af ministeriella

bladet Globe har befälhafvaren för den emot

China afsända eskadern fått befallning yrka på

flere hamnars än Canton upplåtande åt Engel

ska handeln pä en ordentlig tulltariffs upp

rättande hvilken icke skulle kunna förändras

utan ömsesidig öfverenskommelse samt att En

gelska kommissarien måtte erhålla direkt kom

munikation med Kejsaren hans ministrar och

lokal-autoriteterna I fall Cbineserne skulle

vägra att i allmänhet öppna sina hamnar för

Engelska handeln så skulle antingen genom

köp eller eröfring någon ö vid kusten bringas

i Engelsmännens våld för att på densamma

anlägga ett faktori hvarifrån handeln med Cbi

neserne kunde bedrifvas

TYSKLAND

Från Berlin skrifves d 14 dennes att den

nya qvadrupel-alliansen ännu ej blifvit ratifice

rad af Preussen och att man trodde ratifika

tionen skulle uteblifva i anseende till den

krigiska ställning Frankrike antagit Kurirvex

lingeu emellan Paris och Potsdam var serdeles

liflig och Franske ministern hade flere gånger

begifvit sig till Sans-souci för att direkte un

derhandla

med Konungen Skulle det bekrälta

sig att Preussen ej ratificerar traktaten så

hade Thiers krigiska demonstrationer gjort gon

verkan Preussen måste alltid vid en brytning

med Frankrike frukta för sina Rhenprovinser

och antipatien i Preussen emot Ryssarne kan

naturligtvis ej annat än göra Preussiska rege

ringen högst varsam vid hvarje politisk kombi

nation som kunde sätta det allmänna lugnet i

fara för att understödja ett intresse hvilket

mera direkt vore Ryskt än Preussiskt

Konungen af Preussen väntades på resan till

sitt landtgods Erdmansdorff i Schlesien d 12

dennes till Dresden der furst Metternich sam

ma dag skulle inträffa för att med honom

hafva ett möte

I början af nästa månad kommer det Tyska

förbundets åttonde armékorps bestående af om

kring 2S ,000 man att samlas till vapenöfnin

gar vid Heilbronn

I Hannover inkommer till Ernst den ena

protesten efter den andra från städer och kor

porationer emot den nya grundlagen Hannover

Osnabriick Celle och Hameln hafva redan pro

testerat Somliga af dessa protestar hafva blif

vit återskickade ouppbrutca

RYSSLAND

I Wien ville man d 5 dennes bestämdt vela

att Kejsar Nicolai omtalta resa till södra Ryss

land icke komme att blifva af Denna under

rättelse påstods hafva kommit från den till

förlitligaste källa och i sammanhang dermed

berättades att Storfursten thronföljaren skulle

ämna att med första återvända till Tyskland

ORIENTEN

Ett bref från Alexandria af den 23 Juli in

nehåller följande Med Engelska ångbåten från

Syrien hafva de rysligaste underrättelser inlupit

Egyptierne men i synnerhet Albaneserne haf

va i bergsbygden föröfvat de förfärligaste våld

samheter mördat qvinnor och barn ödelagt

hela byar samt till och med nedhuggit prester

som läste mässan framför altaret Skall väl det

kristna Europa i stillhet åse att tusentals o

skyldiga kristna mördas skändas marteras

Det säges att den i Beirut församlade arméen

först släpptes lös emot bergsfolket sedan insur

genterne redan nedlagt vapen Allt synes dock

ännu ej vara slut de oerhörda våldsamheter

som blifvit föröfvade hafva tvungit en del af

bergsfolket att draga sig undan till sina otill

gängliga bergskrefvor från hvilka de åter sko

la framkomma så snart arméen aftåga» Den

väntades åter till Beirut den 22 Juli En så

dan mängd röfvadt gods hade blifvit fördt till

Beirut att staden var full deraf 3000 får ha

de blifvit sålda utanför en af stadsportarne för

den spottpenningen af 300 floriner

— I går afton förrättade Ridderskapet och

Adeln val till Direktörer ooh Suppleanter vid

Lånekontoren i Göthehorg och Malmö hvarvid

utsågos följande I Götheborg Direktör Öf

verste Hjärne Suppleant Ölverste Claes Sa

muel Virgin I Malmö Direktör Majoren

Mathias Königsfeldt Suppleant Kammarherren

Carl af Klinteberg

— Det nya för Postverkets räkning byggda

och under loppet af sommaren bär i hulvud

stsden präktigt inredda ångfartyget Sverge som

nu är färdigt kommer såsom vi förnimme att

göra sin första tur i dag åtta dagar till eller

nästa Fredag då kosan lärer komma att ställas

till Köpenhamn Priset för första kajutan blir

då 33 Rdr 16 sk Bko ocb hela resan fram

och tillbaka tre dagars vistelse i Köpenhamn

inclusive är gjord på 8 dygn Detta är en

god idé och det är sannolikt att platserna

snart skola vara upptagna

— I går på eftermiddagen gjordes det första

försöket med det vjrt Hr Owens faktori förfär

digade jernångfartyget benämndt Samuel Owen

och dess machineri hvilket under de föregå

ende dagarna blifvit insatt Försöket slog ut

till allmän tillfredsställelse Skofvelbjulen sur

rade omkring såsom lärkvingar och det smärta

fartyget som är 120 fot långt men endast IS

fot i största bredden skar vågen såsom en

pil så knappt ett tecken till fradga syntes för

bogen Machineriet om 90 hästkrafter har

blott en ångcylinder men denna är ock den

Sida 3

respektablaste som finnes på något ångfartyg i

Sverge Det har ingen balans- eller så kallad

parallelrörelse utan en vefstaka finnes anbragt

ä hvardera sidan om pistongens tvärstycke

Denna leder dock ej omedelbart till vefaxeln

utan förenas med denna ^medelst en utvex

ling sä att skofvelhjulen gå två hvarf för

hvarje helt slag af pistongen Det synes nu

mera ingalunda omöjligt att detta fartyg kan

uppnå den påräknade hastigheten af 13 engl

mil i timman eller öfver 3 svenska sjömil i

tioiman samt sålunda verkligen kunna göra en

lesa till Westerås och tillbaka på dagen

— Vi anhålle att få fästa Läaarens serskilda

uppmärksamhet på det supplement som med

följer dagens tidning innefattande riksdagsför

handlingar från hedervärda Bondeståndet Dä

den öfverväldigande mängden af riksdagsärender

gjort det alldeles omöjligt så framt ej alla an

dra ämnen skulle utträngas att på den sednare

tiden lemna en fullständigare redogörelse för

diskussionerna inom nämnde Stånd oaktadt vi

nu en tid bortåt tvenne gånger i veckan ut

gifvit bladet i ett betydligt förökadt format så

bar Red medelst detta serskilda supplement

kompletterat redogörelsen för de diskussioner

inom Bondeståndet för April och det mesta af

JVlaj månader som förut icke varit omförmälda

i Aftonbladet Medelst ett sådant supplement

till hoppas vi hafva upphunnit den närvarande

tiden och att sedan med mera lätthet hålla

oss i bredd med hvad som förefaller Bland

de öfverläggningar som förekomma i detta sup

plement förtjena följande som vi tro företrä

desvis att bemärkas Den 8 April om rote

ringen i Jemtland den 15 Maj om ansvar för

<Ltn tom nedhugger fruktbärande eller till

prydnad planterade träd den 16 Maj om pas

tevolansen och om den uppenbara kyrkoplik

ten samt om ändring i 16 kap 7 § jordabal

ken De vackra åsigter scm flere Talare i

denna fråga ådagalagt förtjena i sanning efter

följd äfven inom de andra Stånden serdeles då

man besinnar att samtlige de som yttrat sig

sjalfve tillhöra jordegarnes och icke åboernes

klass Vidare om förlikningskommittéers in

-rättande den 27 Maj om tullen i Öresund

samt slutligen diskussionen om Konungens Råd

gilvare

Nionde Hufvudtiteln

Vid regleringen af 9 :de Hufvudtiteln för in

nevarande år bar Kongl Maj :t å denna Huf

vudtitels anslag anvisat följande utgifter utom

hvad som ännu sedan de föregående åreD å

terstår att utbetala nemligen Till manufaktu

rernas befrämjande 7000 arfvode till fårherden

Le Grand 1000 francs årligen på förslag 500

Strömsholms Stuteriinrättning till bestridande

af kostnaderna för hästafvelns befordiande inom

landet 4000 till en Svensk fårherdes inöfvande

i skötseln af merinosfär 150 ränta för återsto

den 100 ,000 Rdr å det af Höganäs S :enkols

bolag för arbetets fortsatta bedrifvande upp

tagna lån ä 5 procent 5000 anslag för Landt

bruksinstitutet å Degeber 5000 räntebidrag

till Söderhamns stad 500 för upprensning af

Halmstads hamn femte 100 delen af härtill

anslagna 60 ,000 Rdr 600 ränte-ersättning

till Halmstads Hamnbyggnads-direktion å de

för hamnens iståndsättande upptagna lån 6937

Rdr 24 sk att till hälften utgå detta år och

till andra hälften 1841 nu 3468 36 för

Chalmerska Slöjdskolan i Götheborg för är 1840

3000 arfvode till Assessoren Plagemann för

första hälften al innevarande år 500 till Lots

löjtnanten Mollen för storfiskes bedrifvande vid

Engelska och Skottska kusterna satnt å ban

karna i Nordsjön i 10 år för detta år 1000

till Förvaltningen af Sjöärenderna för sjömät

ningar för år 1840 2000 bidrag för Tomte

regleringen i Wexiö andra äret af dertill an

slagna 14 ,000 Rdr 3500 d :o för sänkning af

sjön Äsnen inom Kronobergs Län andra årets

anslag 666 32 för mineralogiska undersöknin

gar inom Jemtland ej öfverstigande 300 åt

Wenjans Socknemän till en väganläggning för

år 1840 1000 ersättning till fjerde Hufvud

titeln för dgt genom Förvaltn af Sjöäreud till

numera aflidne vice-Amiralen G af Klint ut

betalt» förskott för Sjckarteverkets fortsättande

000 ersättning till innehafvande af egendo

men Dybeck i Skåne för det under år 1838

derstädes fortfarande Stobållningsstuteri 240

till Elfsborgs Läns Ränteri för under åren 1811

till och med 1820 förskjutna ersättningar åt

hemmansägare vid Götha Elf som genom vatt

nets uppstigande och öfversvämmande i följd

af Trollhätte slussverks uppdämningar lidit för

luster hvilka ersättningar böra af 9 :rie hufvud

titeln godtgöras och uppgå till 6418 14 8

till enskiften i Skåne och Skaraborgs Län samt

på Öland för år 1840 18 ,000 ref- och skatt

läggningar i norra Provinserna dito 12 ,000

Afvittringsverket i Jemtland och Herjeådalen

dito 10 ,500 D :o i Gefleborgs Län d :o 3000

Storskiften i Dalarne d :o 10 ,000 Lärftspremier

i Vester-Norrland på förslag 4000 Premier

,för vedtransporter från Rikets norra Provinser

till hufvudstaden d :o 3000 till utflyttningsun

derstöd vid bga skiften för år 1840 15 ,247

7 rst goatgörande af sådana utaf Svenska Kon

sulerna meddelade förskott till nödställde Sven

ske sjömän (ör hvilka ersättning af skeppsre

dare eller Sjömanshus ej kan erhållas 1800

till berngifter för utexaminerade elever från

Gårdsby Linförädlingsinstitut på förslag 300

Premier för tjäru- och pottasketillverkning och

uppköp i Wermlands och Veter-Norrlands Län

1000 Rdr för hvartdera Länet tillsammans

2000 Summa 131 ,090 35 3

Nedanstående Privstbankers ställning vuT uT

gången af första halfåret 1840 nemligen

|l :o Stora Kopparbergs enskilda Bank

Tillgång I Länets Ränteri förvarade odispo

nerade tillgångar af Stiftelsefonden Bko Rdr

438 ,200 utgifne å Kassakrediliver mot s

kerhet af inteckningar i fastigheter 77 ,100 i

Bankens Kassor förvarade i guld silfver och

sedlar 237 ,237 29 10 Summa Bko Rdr

752 .537 29 10

Skuld Belopp af utgifna Kreditsedlar 711 ,198

32 Saldo berättigande till ökad Sedelemission

41 ,338 45 10 Summa Bko Rdr 752 ,537

29 10

-o Örebro Privat-Bank

Tillgång Innestående uti Rikets Ständers

Bank 2600 behållning i Bankens Kassor al

Riksmynt 342 ,890 31 i Länets Ränteri depo

nerade säkerhetshandlingar För 60 procent af

teckningsfonden 480 ,000 för beviljade Kassa

kreditiv enligt 28 § Bolagsreglorna utlånt på

Diskonträkning 527 ,938 32 ä beviljade Kassa

kreditiv disponerade 545 ,790 Summa 1 ,899 ,219

Skuld Utgifna Kreditsedlar 1 ,121 ,431 in

nestående på upp- och afskrifnings-räkning

86 ,180 Saldo 691 ,608 15 Summa Bko Rdr

1 ,899 ,219 15

3 ;o Östgötha Bank

Behållning af Riksmynt i Bankens egna kas

sor 200 ,690 25 Dito hos Ombudet i Stock

holm 25 ,530 Summa 226 ,220 25 Beloppet

af säkerhetshandlingar förvarade i Länets Rän

teri 525 ,000

Fordringar För utlåning i Diskontväg

785 ,564 34 Dito i Kreditväg 218 ,336 32

Summa 1 ,003 901 18

Skulder Bankens utgifna Sedlar 841 ,557

32 deponerade medel 102 ,378 16 upplåtna

dito 60 ,000 Summa 1 ,003 ,936 Öfverskju

tande tillgångar 751 ,185 43

4 :o Smålands Privat-Bank

Debet Utelöpande Kreditsedlar 2 ,054 ,286

16 Saldo Odisponerad fond för ytterligare

Sedel-emission 249 ,720 2 1 Summa Bko

Rdr 2 304 ,006 18 1

Kredit I Bankens hvalf förvarade Hypothe

ker för 60 procent af Aktieteckningens belopp

889 ,680 kontant i Bankens kassor af Silfver

och Riksmynt 672 ,926 18 1 på Kassakredi

tiver äro lyftade Rdr 821 .070 Rdr och hvar

före deponerade Hypotheker enligt 5 § af Bo

lagsreglorna berättiga till sedel-emission för

741 ,400 Summa Bko Rdr 2 ,304 ,006 18 1

Vid öfverlemnande till Kongl Maj :t al sist

nämnde tablå hade Dess Befallningshafvande i

Jönköpings Län underdånigst anmält att vid

innevarande års 2 :dra qvartals utgång Bankbo

lagets förbindelser för insatta medel å upp

och afskrifningsräkning utgjorde ett belopp af

149 ,960 Rdr Bko

Utdrag af ett bref från en resande Svensk

dateradt Gräfenberg den 1 Augusti

— — — En af de små observationer j ?g

gjort under min resa är följande som jag tror

förtjena upptecknas Ingenstädes i de stora stä

der jag passerat Köpenhamn Hamburg Berlin

och Breslau — en stad om 96 ,000 innevåna

re — har jag sett så mycken lyx i klädsel bland

damerna som i Stockholm Att i dessa städer

t ex Hamburg finna så mycken rikedom som

i vår hufvudstad är likväl troligt och Berlin

har dock en nära 4 gånger så stor folkmängd

som Stockholm Om förmiddagarna ser man

sällan sidenkläder aldrig blommor och t ex

de rutiga ylleshawlarne som hos oss numera

endast den tjenande klassen qvinnor kunna bä

ra brukas i de nämnde städerna af damer som

visst icke synas tillhöra det fattigare folket Man

försäkrar att fruntimren derföre icke äro min

dre ansedda och värderade fruarna ej mindre

älskade af sina män och de ogifta ej mindre

feterade af kavaljererna Kapitlet kunde vidare

utföras men jag nöjer mig med den anmärkningen

att om det är sannt hvad jag hört påstås att våra

damer gerna omfatta utländska moder är detta

ett mod att följa som åtminstone i mäns och

fäders ögon de blifvandes ej mindre är de re

dan varandes skulle göra dem ännu älskvärdare

än förut — Ännu ett annat bevis på det jem

förelsevis säkert icke fattigare Tysklands tarf

lighet bör jag ej förbigå att nämna den full

komliga frånvaron af allt slöseri med bordsilf

ver 1 vanliga goda bus och på äfven de bä

sta hoteller och restaurationer ser man intet

annat silfver än skedar och gaflhr ofta icke

ens de sednare men ingen enda af de större

pjeser som hos oss finnas på alla bord D t

silfver som finnes är dessutom högst enkelt ar

betadt Om blott de rike och förmögne bos

oss bestode »ig denna lyxartikel kan jag ej ne

ka att ett vackert bordsilfver bar något ange

nämt för ögat men då den fattige icke sällan

måste sätta sig i skuld för att följa modet och

ej vara sämre än andra månne det icke vore

klokare att följa det tyska bruket I Hamburg

har man likväl på konditorier och kaffehus drif

vit tarfligheten något för långt då man i kop

par och glas ger gästerna tbeskedar af nysilf

ver eller rent af messing som man säger e

medan de af silfver ofta försvinna i trängseln

Så snart man inkommit ett stycke i Schlesien

märkes det att man befinner sig i ett katolskt

land Målade kristus-bilder ofta med en

Jungfru Maria derunder på 8 å 12 alnar höga

kors finnas öfverallt på landsvägarna och isyn

nerhet i byarna Breslau är nästan helt och

hållet katolskt Ett bevis derpå erhöll jag

straxt efter min ankomst ty jag hade knappt

hunnit taga mitt rum pä värdshuset i besitt

ning förr än en svartklädd man med en spar

bössa i handen inträdde och begärde en skärf

för de barmbertige bröderna På min invänd

ning att jag var en fremling på orten svara

de ha» att just derföre vände han sig till mig

emedan bröderne besöka och vårda fremlin

gari Jag kunde således icke undkomma Han

hade knappt gått bort förr än en annan in

trädde i samma ärende men för de barmher

tiga systrarne Elisabetinerna emedan adie

Frauen» icke kunde gå sjelfva Detta föreföll

mig något för starkt och jag irnade just säga

nej då han i detsamma lofvade att de skulle

innesluta mig i sina böner Som jag ej visste

af hvad nytta de fromma systrarnes böner kun

de vara för en så stor syndare som jag lät jag

denna gång det egna intresset för mig predika

välgörenhetens lära och hoppas med procent

återfå hvad jag utgifvit Den helsning hvar

med man här stundom emottages af Iandtfolket

«gesegnet sei Jesus Christi» och hvarpå måste

svaras «in Evigkeit !» framsäges med en mum

lande ton som tillräckligt visar huru litet tan

kan är med En gång stodo likväl tre små

barn vid vägen som tilltalade oss med

denna fras och i oskuldens mun har den nå

got innerligt och rörande som den vanligtvis

alldeles saknar i de äldres

Kort förr än det Preussiska området upphör

och det Österrikiska vidtager förändras terrän

gens beskaffenhet Den eviga slätten upphör

för att lemna rum åt höjder och dalar En

halft obanad väg öfver ett berg betecknar in

trädet i de kejserliga staterna och nu följer en

dubbel kedja eller rättare tvenne kedjerader

af kullar mellan hvilka en dalsträcka löper påj

en längd af flera mil Gran 'och bok betäcka

dessa kullars toppar smörblommor prestkra

gar klockor med flera dylika växa på fälten

några björkar låta här och der sina lätta löf

guirlaoder svänga i vinden ja en stor del af

bondhusen äro hoptimrade knutbyggningar och

öfver den i många bugter slingrs .nde ån föra trä

broar — med ett ord man skulle tro sig vara

i Sverige om icke de stora starka välfödda

hästarna och de stundom ända upp till top

pen odlade med en yppig vegetation betäckta

kullarna erinrade att man beklagligen icke är

det Ungefär två mil ifrån gränsen ligger Frei

waldau ännu för fem å sex år sedan en liten

eländig köping nu småningom arbetande sig upp

till en stad som väl icke än hunnit få stenlagda

gator emedan ej betalas dessa någon hyra men

der de usla kojorna dagligen nedrifvas för att

ersättas af stora prydliga hus bestämda för bad

gäster och äfven större delen af året upptagna

af sådana ty äfven om vintern begagnas husen

af många Ofvanför denna dal pä sluttningen

af en kulle hvars topp ligger 3000 fot öfver

hafsytan ligger Gräfenberg en koloni från sta

den äfvenledes för några år sedan blott bestå

ende af små bondstugor såsom de nedra numera

uppe å platån prunkande med ett ganska stort

och åtta mindre hus hvilket antal årligen till

växer Skaparen af alla dessa förändringar grund

läggaren af både stadens och koloniens välstånd

Vincent Priessnitz är en 40 års man lång och

mager väl icke egentligen lik Ling men med

ett ansigte uttryckande samma karaktersegenhe

ter som Ling med hvilken han har mycken

själsförvandskap men också mycken olikhet De

grundliga Tyskarne som vilja gå i botten med

allt hafva tvistat om antingen han är från bör

jan en landtman eller en borgare från Frei

waldau Lyckligtvis ega båda partierna anspråk

på att hafva rätt ty som hela Gräfenberg är en

utflyttning från staden äro samtelige koloni

sterne äfven borgare deri mantalsskrifne der

och åtnjuta der borgerliga rättigheter hvarföre

också Priessnitz bar det oskattbara privilegium

att ej sjelf få slagta för sitt behof utan nöd

gas köpa allt sitt köttqvantum från stadens

slagtare till lika men för hans kassa och bad

gästernas smak hvilka till följe deraf sällan und

fägnas med annat än dåligt kött Jag vill ej

för närvarande yttra mig om hvarken mannen

eller hans system båda hafva sina stora för

tjenster och sina små brister om hvilka jag en

annan gång torde få något mer att säga Nu

inskränker jag mig till ett par små notiser af

det materiella slaget rörande Gräfenberg som

kanske icke torde vara utan sin nytta medan

sommaren räcker

Då man ser den method efter hvilken vatt

net här begagnas öfvertygas man först tillräck

ligt om huru förvändt det hittills begagnats

Vid kalla bad eller så kallad lögning söker man

vanligen en dag då vattnet är så varmt som

möjligt afkyler sig mycket noga förr än man

går deri och qvarstadnar sedan der en half

ofta ända till en hel timma hvarföre man också

känner en mattigbet i kroppen efteråt och i

sjelfva verket bar ingen nytta ,ofta skada af ba

det I stället bör man sjelf vara så varm och

vattnet <å kallt som möjligt man bör endast

gifva akt på i fall värman uppkommit genom

kroppsrörelse att lungorna äro afsvalnade det

vill säga att bröstet icke mera flämtar Nu

skyndar man så varm och svettig man är i

vattnet doppar ej blott kroppen utan äfven

hufvudet deri men qvarstadnar endast några

sekunder eller till dess man känner kroppen

afkyld frotterar sig något under torkningen och

sätter sig derefter i rörelse för att återställa

värmen Långt ifrån att härigenom något äf

ventyra eller finna sig matt skall man känna

sig angenämt uppfriskad och stärkt Man har

trott hos oss och den stora mängden tror det

ännu att all längre beröring med kroppen af

kallt vatten är förderfligt Här sitter man ofta

hela timmar i iskallt vatten med kroppens med

lersta del med hufvudet eller fötterna bär våta

omslag om magen halsen och andra kroppsde

lar dygnet om med flera ombyten invecklas i

våta lakan tills man blir varm vexlar dem två

ä tre gånger och går sedan i kallt för de o

vana eller svaga afkyldt vatten o s v För

febrar äfven hetsiga fanns intet bärre läkeme

del än dessa våta lakan Äfven den iskalla 10

ä 12 alnar höga duschen bör tagas då krop

pen är varm för att göra fullkomlig nytta För

dennas åstadkommande är motion oundgänglig

efter alla bad emedan det är just reaktionen

från kyla till värma som verkar till ändamå

let För sjuke som ej kunna gå får vattnet

till afsköljningen ej vara mindre än tio grader

varmt Jag är långt ifrån att vilja råda någon

på egen band begagna dessa medel jag nämner

dem endast på det i fall de af en skicklig lä

kare förordnas ingen må frukta för deras an

vändande såsom skadligt och förstörande Tu¬

sentals personer hafva funnit sig väl deraf

Hvad jag dock skulle vilja tillstyrka är metho

den för de kalla badens begagnande så länge

årstiden det medger — och han medger det

vida längre än man vanligen tror äfven sedan

man börjat nyttja öfverrock Ett ganska oskyl

digt men ganska nyttigt medel att befordra

slemafsöndringen är att hålla kallt vatten som

ofta ombytes i munnen om morgonen Det

kan utan skada nyttjas af hvem som helst li

kaså vattendrickandet hvarvid likväl bör iakt

tagas att ungefär hälften af den qvantitet man

järnår dricka bör tagas före frukosten På ef

termiddagen kan man alldeles dispensera sig der

ifrån Kuren är i allmänhet förträfflig för krop

pens och nervernas stärkande för veneriska

och alla slags akuta sjukdomar för svag mat

smältning men och man torde öfverhufvud kun

na säga att äfven der den icke hjelper skadar

den åtminstone icke Men den är ännu i sin

början och mycket kommer dervid att framde

les förändras Isynnerhet tål dieten många re

former För de landsmäns tjenst som möjligt

vis ännu i år kunna vilja besöka Gräfenberg

meddelar jag här en uppgift på huru resan kan

ske med minsta möjliga kostnad resan till Y

stad antager jag med nattqvarter och mat till

30 Rdr Bko öfverfarten med ångfartyget som

går alla Måndags- och Fredagsqvällar klockan

9 — 14 Rdr Bko snällposten från Greifswald

till Berlin nära ett dygn på vägen 8 Rdr

Preussisk kurant från Berlin kan man samma

afton kl 8 resa till Breslau 11 Rdr 6 gro

schen Man kommer dit kl 7 om morgonen och

kl 10 går personposten till Niesse 1 Rdr 25

gr man är der kl 7 om qvällen och följande

dagen fås der alltid lägenhet till Gräfenberg för

3 Rdr Man bör ej medföra mycket saker

dels för att undvika öfvervigt dels emedan in

gen etikett i anseende till kläder råder i Grä

fenberg jag räknar den således blott till 2 Rdr

förtäringen under resan antages till 1 Rdr

för dagen eller för fem dagar 7 Rdr såle

des tillsammans 35 Rdr 8 sk kurant eller 62

Rdr Bko Hela hitresan bör då kut >na bestri

das med 106 Rdr och hemresan lika mycket el

ler tillhopa 212 Rdr På stället går inskrifnirgen

uppköpet af de nödvändiga materialerna filt

lakan halmmadrasser m m till omkring 20

Rdr Bko maten och rummet i medeltal till 6

gulden (något mer för de bättre rummen rå

got mindre för de sämre badtjenarens veckolön

en gulden hyra för sängkläderna 1 gulden tillho

pa 8 gld eller 10 Rdr Bko hvilket för y :dels år

13 veckor ett medium af den tid kuren mer

ändels erfordrar 130 Rdr Priessnitz arfvode

af några räknadt efter 1 gulden af andra efter

1 Rdr Pr k per vecka men alltid beroende

af godtfinnandet 20 Rdr B :ko eller tillhopa

för hela resan 382 Rdr B :ko Det förstås att

alla de extra utgifter en resa lan föranleda

såsom qvarstannandet i någon stad beseendet

af dess märkvärdigheter små utflykter nejen

uppköp m m ej häri äro inberäknade och

hvilka för de fleste resande gå till vida mer

Ehuru sommaren här varit ingenting mindre än

angenäm med ständigt regn blåst eller köld

skall likväl hösten ofta vara behaglig I an

seende till den vigtiga artikeln penningar af

råder jag från att medföra Svenskt silfvermynt

emedan man på det blir allt för mycket li

dande en vexel på Berlin är det bästa eller

i brist derpå Svenska dukater på hvilka man

förlorar minst kanske ingenting

Man saknar icke eller bär sina nöjen ty en

mängd resande konstnärer gifva bär ofta före

ställningar af alla slag Straxt elter min hit

komst gafs en konsert af en bland kurgästerna

en Svensk sångare en Hr Dannström en bland

de elever vår kungliga teater ej kunnat an

vända men som man i Italien funnit ega både

en vacker bariton och sannt musikaliskt sinné

Hvad nan saknade en god skola har han der

förvärfvat — Vimmercati bar också här låtit

höra sig — Vi ha till och med varit hedrade

med högt förnäma besök Således påhelsades

vi en dag vid bordet af de Österrikiske Prin

sarne Maximilian och Ferdinand och på efter

middagen af Konungen af Sach6en hvilken gick

till fots upp från Freiwaldau och i Priessnitz

sällskap besåg duscherne och de andra anlägg

ningarne Alla visade sig utan allt slags pomp

och ståt civilt klädde eller som min badtje

nare uttryckte sig »ganz sibyllistisch gekleidet»

och ingen affär gjordes af dem allraminst af

Sachsiske Konungen som kom helt oförmodadt

utan att någon förut visste af honom Jag vet

icke om denne monark derföre är mindre lydd

eller aktad af sitt folk Men oaktadt dessa

förnäma visiter oaktadt furstliga personers vi

stande här — hvarom man likväl mer bör ta

las än man märker det — oaktadt de ofvan

nämnda nöjen som man ofta saknar lid eller

lust att freqventera kan Gräfenberg på intet

sätt kallas roligt eller kuren angenäm Gur

manden vänte bär intet för sin gom sällskaps

lifvet inga societeter inga spelpartier icke en

gång en liten oskyldig kurtis med de tjenande

systrarna men vänte endast en romantiskt skön

nejd men ett kallt och sträft klimat en myc

ket prosaisk konversation om hur många glas

man druckit huru man svettats hur kallt sitt—

badet varit om och hvilka kriser man fått —

ty hvarje åkomma är här en kris ett lyckligt

(örebud till kutens veiksambet — cch sluteli—

gen vänte man helsan i fall kuren slår an

och man kan afbkla den tid som härtill erfor

dras ocb hvilken är minst några månader ofta

ett eller två år Detta sistnämnda är fallet

med flera särdeles dem som lida af gikt el

ler underlifvets svaghet Härtill fordras ett tå

lamod och ett oberoende af kassan och affärer

na som ej är allas lott För ägare af dessa

skatter är likväl kuren i bög grad att rekom

mendera Jag hoppas likväl vid ett annat till

fälle kunna säga något mer både om dess för

delar cch dess brister Nu nog för denna gång

Sida 4

RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER

— Tornväktaren i Catharina gjorde i Ons

dag afton blindt allarm medelst åtskilliga klämt

slag hvilka arven upprepades i L«gugärdsland«

kyrkotcrn Asledoingen befanns snart vara ingen

annan än den att några rishögar brändes utanför

Skanstull hvarom tornväktaren äfven på förhand

blifvit undarräitad Mannen har blifvit dömd till

böter

— En förrymd pionier med namnet Nord

ström som rymt från Carlsborg i början af detta

år blef i går sent på aftonen af polisgavaldigern

Eckarmsn gripea å en vid Södermalmstotg varan

de krog der han uppförde sig vildsict Han var vid

tillfället gansia snyggt klädd uti en fin brun bon

jourrock enda bristen var att permissionerna

voro några tum för korta men dst hade han ej ta

git så noga då de varit förfärdigade ål en annar

Han medförde äfven prestbetyg med orätt nama

samt 2 Rdr Riksgälds i penningar Yid ankomsten

till Stadshushåkto ville han 1 början icke göra re

da för sig men förmåddes slutligen dertill af vakt

mästaren torn tydligt igenkände honom

Rättelse Uti Måndagsbladet JM 189 slår

Underrättelse kar hitkommit från familjen Posse

bör vara Underrättelse har hitkommit från We

sterås nit en medlem af familjen Posse el c

hvilken sednare mening råkat blifva utesluten

HANDELS- ocu SJÖFAKTS-UNDIR

RÄTTELSES

Börspriser

STOCKHOLM 'd 21 Aug sj Af Spaamål va tillförseln

ringa atom på ny ra som i medelpris betaltes med IS

å 11 Rdr Hvete gällda S7 a 39 Rdr Korn 10 i 11 Rdr

och Blandsäd 9 a 9 24 tunnan Hvetaijöl betaltes med

2 44

5 Rdr ä 3 8 Rågmjöl 1 18 1 14 Snäckebröd

1 S i t 12 Spisbröd 1 3S pandet Potates god till

gång 2 ii H 42 tunnan Bönor Turska 1 16 i t 52

pundet Wälska 8 sk kannan Eviikil 4 å 6 sk bufvu

det Sockerärter 1 8 Spritärter 28 i 32 sk pundet T ;äd

gåidshallon 1 12 mindre dito 40 sk Smultron 1 Rdr

Lingon 12 sk Slåbär 32 sk Odon 12 sk kannan Krus

bär röda 1 24 1 30 gröna 1 Rdr fjerdingen Vinbär

•varta 1 36 röda 1 Rdr Körsbär 2 3 Rdr å 3 24

pandet Larsmessepäron 5 24 é 4 Rdr fjerdingen lärski

Smör 24 å 28 sk marken Ägg 40 å 44 st tjoget Gräd

de 1 Rdr Mjölk söt 14 sk Filmjölk 10 ck kanaan

Ål lefvande 16 i SO sk Gös 14 å 16 sft Gädda och

Abborre 10 i 12 sk Braxen 10 sk marken Flundror

20 sk knippan Simpor 10 å 12 sk tjoget färsk Ström

ming 16 i 24 sk valen Kräftor små 4 å 6 si tjoget

Thimothejböet betaltes med 16 å 13 sk Hårdvallshö 10

12 i 14 sk pur ,det Björkved betaltes {O 10 24 Tall

6 24 Gran S i 5 24 famnen och Träkol 6 4 7 Rdr lä

aten Priserna äro i rgs

Öresunds-lista

Des 14 Ang B Nielsen Edvard Umeå Amsterdam

bräder J O Almgren Sophia Hamburg Gelle stycke

gods J O Helleberg Anna Elisabeth Stockholm Nord

sjön tjära C Cullberg Sophia Charlotta Calix Gölhe

lorg tjära

Den 15 J Torbjörnsen Eolus Sundsvall Havre tim

mer P Scheffer Andrea Birgitba Malmö Bergen korn

Under deo 13 14 och IS dennes hafva genosi Sundet

passerat 134 fartyg

HUFVUD- KCJRS

»jirrad å Stockholms Börs i åaq Fredag

Losnoti 11 Rdr 40 si 78 d d 11 Rdr 58 sk 90

d d

Diiirsuas 198 1-2 sk 67 d d 128 127 3-4 1 127 «-S

sk 90 d d

Paris 22 7-12 sk 60 d d $2 1-2 sk 90 d d

S :t Petersburg 92 1-2 4 91 sk 30 d d

Amsterdam 118 sk 70 d d

Köpenhamn 67 sk 8 d d

ANMÄLDS RESANDE d 21 Aug 434C

Herrar Bolton och Slayter samt Kapiten Wall England

Hétel du Commerce Rådman äolaberg Upsala Nr 40

Gamla Kungsholmsbrogatan Factor Wulfsberg Christia

nia HAtel du Commerce Bruks-Inspektor Höök Örebro

Nr 21 Lilla Nygatan

Ystad Resande

Inpasserade Den 14 Aug med ångfartyget Mo

tala från Greifswald Grefvinnan E Bjelke Fröken Her

mansson Grefve Hermansson Baron R Cederström Kam

marherre N Tersmeden Concertmästaren A Berwald

Mnsik-Direktö

r J G Hohman Herr J P Blandon samt

Betjenten N Österwall

— Utpasserade D 14 Aug

med ångfart Motala till Greifswald Österrikiske Chargé

d 'affaire Grefve M Esterbazy med betjent Konsul L A

af Segerström med Son Prorector A G F Duhr Kan

did C J Hevern ck samt f d Soldaten J Aurick m son

lingard 's Bislory of England 8 Voli 20 Rdr

Ballam

s Litter atur e of Europé in the 15 th 16 th

and 17 th Conturies 4 Vol» 10 Rdr

The History of Christianity by Mil man 2 Vals 5

Rdr

The Speaker on Miscellaneous Pieces selecled from

the best Etnjlish Writers by Enfield 2 Rdr

Tesoro della Poesia ltaliana antica e moderna del

C F Brancia 2 Rdr 24 sk

Opere poetiche di Alessandro Manzoni 1 Rdr 24

hos KKTrZfc et kaglil hv ligen inkommtn

GOLDSMITHS

History of England

•wtlb a conliouation by M :r Pinock

Illustrated wilh 270 wooicuts portraits and cn

gravings on steel

Bunden i enkelt band 7 Rdr 24 sk„ i maroquin

mad guldsnitt 9 Rdr i praktband 11 Rdr banko

Hos HOLLANDER el SEELIG (Fredsgatan nyli

gen utkommet å ?6 sk banko

NIENNISKOHJERTAT

ett Herrans tempel eller Djefvulens bostatf med 10 plan

cher

Hos HÖLJ .ANDER et SEELIG (Fredsgatan å 1

Rdr banko VALDA

SÅNGER UR OP- LUCIE-

1 ÖSTERGRENSKA Musikhandeln säljas

följande compositioner af

FERDINAND SCHILLER

Variation» brillantes pour le Pianoforte sur nn théjsie de

1 'opera

La flåte cnchanlée

Variations brillsntes pour !e Pianoforte å quatre mains

sur un théaie farori de 1 'opéra

La Fiancée

Fan t a isie Dra ma ti q ue pour le Pianoforte

sur des motifs favoris d Auber

op 5

On ÄNGSLUP med machin af 6 hästars kraf

i godt stånd fulla inventarier och goda reseturer säl

jes nu genast med fördelaktiga beialningsvilkor Närma

re upplysning lemnas af Kryddkramhandeln Forsgren Yid

Slottsbacken

ETT STÖRRE ÅPÖTHEK

i en Småstad finnes tili salu att tillträda den Ä Januari

5 841 Närmare underrättelse erbålks hos Herr Apothe

kare Molin i Stoefcholm

TILL S &LU FZSOVES

Hos FRITZE et BAGGB nyligen utkommet

ii 12 sk banko

Andra Häftet af

Bihang till Litteraturbladet

åll

innehållande Andra Artikeln i Represenla 'ionsfråt

jan

Det första häftet är att tillgå för sas ^mn pris

Hos jDSSLEMtf

.t tJomp i dag utkommet

!I :a Häftet af Kihang till

Litteratur-Bladet af E G Geijer Innehållande Repre

•emations-frågan 12 sk Första häftet 12 basko

Hot DSSLEEN et Comp

Vä

Vägledning för Nattvards-

dll

ungdom eller enfaldiga frågor till en Christelig upplys

ning utveckling och förklaring af Svenska Församlingens

Citeches 2 :dra uppl b 12 »k banko

1 Stockholms och Landsortens Bokhandel finnas till

salu följande Böcker

FÖR FOLKSCHOLOR

WENSBERG P M Förberedande Undervisning i AU

mäons och Svenska Geografien för Folk

scholor (h 8 ak

■WINGS P- M Läse- och Läro-Bok för Folkscbolor

Skfr U

Skrift ar Undervisnings-Sällskapet vitsordad

såsom för närvarande den bästa 2 :dra uppla

gan (haft- och skuren 1 Rdr 4 sk i txempl

1 Bdr

AihtikU

WENNBERG P M Arithmetiska Undervisnings- och Ex

empeltabeller nied Facilbok och Exami

natorium för Folkscholor (Tab 2« sk Fa

cilboken 8 sk

Hoi undertecknad förläggare erhälles vid kontant han

del hvart 6 :ta ex på köpet Stockholm den IS Augusti

1840 ZACHARIAS HiEGGSTRöa

Af trycket har utkommit följande Läroböcker

Hos FRITZE et BAtrGE nyligen inkoanr

Godolphin by E L Buhcer 2 Rdr 24 sk

Prceepts and Practice by Th Book 2 Rdr 24 sk

Woman and Ber Master by Lady Hörnan 2 Rjf

24 sk

LTT IJHÄNNERI-VERK 33 7 /8 kannors pan-

/8 p

nerymd med Mäakvärmare och Kylare alldeles nytt

och blott nroberadt för godt pris Verket är att bese uti

huset Nr 36 vid Besyärsgatan i Maria Församling

Ett par utmärkt vackra grå VAGNSHÄSTAR

af SvensHf race Underrättelse om priset et hålles i

huset Nr 65 vid Drottoieggatan då Kusken Thunberg ef

terfrågas

ptt vackert JRIDSTO för godt pri Und«r

rättelse lemnss uti Lindals utfodringsstall på Lilla

Trädgird«gatan

EN BREDCHAI3E

stark Baodern och i fallgodt ståad med Sele finnes till

salu för billigt pris Närmsire underrättels lemna3 i

Kryddboden i hu«et Nr 19 vid Fredsdatan

I UNDERTECKNADS

MÖBELHANDEL

iMkb

vid Munkbrotorget

Moderna MÖBLER af egen tillverkning fir hrars varak

tighet skriftligt ansvar lemnas om så åstundas

Som jag ämnar uppköra med ofrannäaande Möbelhan

del så försäljas de ders ;ädes befintlige Möbelpersediar

till nedsatt pns — lieqvisitioner från landsorten besör

jas noggrant om derosa med mig korresponderas Stock

holm D SCHÄCK

Snickare

DIVANS-BORO

frän SO iill 35 Rdr bnnko äfven Toiletsbord i hörnet af

Fyrverfraregatan och Nybrohamnen

öj

för flickscholor

ELUN

flicksch

EKELUND Lärobok i Svenska Histoiien för Flickscho

b lor h 36 ak banko

HOSSELT Lärobok i Allmänna Historien fär Flickscho

lor elter 6 ;te uppl öfversäll med Tillägg af

„

C0B Ekelund h 56 sk

BACKSTRÖM P»ma Väglsdaren på Svenska och Vetlds

Jjhartan eller Geographie rör Begynnare

:dra Uppl med xtIgs f0 Blad 2 Rdr

utan Atlas 24 sk

Hos undertecknad förläggare erbållea hvart 6 :te ex pi

köpet vid kontant handel

khld15 A

Stockholm den 15 Augusti *840

Z *ciunij5 EL1- (iGSTRÖM

KOM OCH KOP

för 10 Rdr rgs En större RESKOFFERT öfverklädd Ked

skina i Snusboden vid Skomakaregalan

FAS T AGER

ett större paril Rumnx- Cognac- och Vinfat hvaribland

ovala Reosk» i Lagerkällaren nnder Riddarhuset

ry och fin i Kryddboden ä Stora Nygatan Kr 1

H E PERSONNE

(Bazaren 3 Norrbro

har i dessa dagar inbekommit (500 stycken 12-4 CABY

LE-SÖAWLAR af fiaaste quslité hvilka säljas till det o

vanligt billiga priset 7 Rdr banko pr stycke

ed Sk ^pparf-n A Andersson liggande undor

lastning vid Flugmötet äro jnkomne och försäljas af

undertecknad vid mast å fartyget

Buteljer af Arnäs tillverkning

Ilel- och Halfpolt3 nf Engelsk Rebnsk Fraask och

Svensk fason at utaiärkt vackert glas och af bästa qna

lié

Ue äro alt he«e sä Täl på Fartyget som uti nuderteck

nnds Engelska Porcellains-Magasin snedl emot Kongl

Posthuset Stockholm den 1® Ang 1810

Jicon EURENIDS

Tamare och gröfre JÄRNTRÅD JernhSktor

Stekpannor och Skopor af flere dimensioner i siörre

i mindre partier till brukspris hos P Chr Slål et

Cosap i Brunnsgränd vid Skeppsbron

ANRANJO LIDAS CIGARRER

å 45 Rdr banko pr 100 stycäen säljas hos J del Monte

S Bazaren

LANGO-NESARE-

i B R4r rgs pr £00 st samt LUSIANA CIGARRER å 7

Kdr rgs pr låda hos

J del Monte i Bszares

Alun Rödfärg och Al unslamm

åi Hib

af Kaflås tillverkning ständig liligång uti Hoimbergs bod

vid Störa Nygatan

Luttrad Saltpetter

hos I P Bergegren Österlänggatan Nr 4i

TORNEÅ LIM

ett större parti hos

And ENBLOM et COMP

Haset N r 1 i Bredgräod vid

Skeppsbron

Smalands Prest-Ost

utmärkt god hos M IJ Lind i Öfra Stadsgården

Norrköpings- Hel- och Krossgryn

kä

pgg

till billiga priser på Kontoret i huset Nr 1 Drakensgränd

vid Sie ipsbron

Utsädes-Hvete

af c859 Srs störd växt på mager lerjord och säker til

sånings iulesjnadt lill försäljning ali MjöSboden i haset

Nr 28 vid Hegeringsgstsn

Nylands ritorr Utsädes-Råg

dä S

hos J A- Moll et Nr 7 Stors Bad *tug *trn ä Söder

Uti stulet ss detica eilar första dsgarise i Bä

sta vecka är väl feergadt TBI550TEJHÖ Råg- och

Blaudsädshalm till sala vid Munkbron

ÅSTUNDAS KÖPA

EHt pir unga f«lfria VAGNS HASTAR af

• 'J Svenik eller Norsk race Skrifdigt svar emottagei i

Garnboden vid Stortorget

UTBJUDES HYRA

TPiil den 1 Oktifbér finnas att byra i närheten

af Maria Kyrkogsfan vid Kämpeasgränd qrarteret

SmålaDd

huset Nr 34 Treaoe för ej länge sedsn repa

rerade VÅNINGAR en med 5 Rum Kök Källare och

nödiga uthus en med 5 Rum Kök Källare och nödiga

uthus Närmare underrättelse fås af Enkefru Tigerschöld

»om bor i förenämnde hus

Åtskilliga Lägenheter

Elt FÄ8C5 för £0 b 20 Kor med Höskulle och Stall

Ett APHETYftVERK med Vand ing

Ett BEN-BHÄNNEBI med Mafrasiner och Vedbod

En komplett TOBAKS- och CIGARR FABRIK

äro att hyrs från den Oktober vid Egendomen Bleck

tornet Nr &7 Södermftnls .ndffgatsn rakt utföre i S :t Catha

ricae Fö ?san3ling — Och finnas till alla dessa Lägenhe

tér större och mindre vacfcra Våningar med Eök Källa

re Skafferi och Vedöodar allt efter hyresmannens ön

skan BHjölk och Grönsaker Brcnnsr och Sjö finnes på

slället Underrättelse erbålies vid ofrannämnde Egendom

ho3 värden

-boeado en trappa upp i Stenhuset

^it hOMMAHNÖJfi helt nära Djurgårdsbrunn

bestående af 7 Rum Eök Stall Va ^nshus och Dräng

knmmare fö det utmärkt låga priset af 25 Rdr banko

Vidare underrättelse lemnas på Afconbladskontoret

För en bättre Ungkarl Tvenne möblerade

RUM sned eldning och siädniner ifrån den 1 Okto

ber elhr nu genast tid S .adssmedjegatan Adress Af

tonbladskcntoret

ITti buset JVI 36 vid Regeriögsga .an blifv ^r

ett propert RUM alt byra den Första nästkommande

Oktober Underrättelse leniDas af portvaktaren i nämn

de hus

I ^n större utmärkt vacker SAL jemte 1 a 2

mindre RUM vid Kornhamss med den vackraste ut

sigt åt Mälaren med eller utan eldnin« och städning till

den 1 Okt Underrättelse lesnas på Kontoret i huset Nr

37 vid Stora Nygatan i hörnet af Tyska Srinken

Källare

störa torra och ljus® unde Riddarhuset Vidare un

derrättelse fås i Lagerkällaren derstädes

Tpn rymlig BRÄDGÅRD med god läge fran

fl Ok 'ob ?r Underrättelse erhUles på Kontoret i hu

set Nr $0 vid Tyska Bfcnn

MARKIAD

Till instundande WE &TERÅS Böstaiarfenad finnas tven

ne rid Köpsaaogatan belägna Handelsbodar att hyra

hvarom närmare besked fås af Hr Carl Thalin som träf

fas uti dess Klädeshandel vid hörset af Storkyrkobrinken

och Trångsund

ÅSTUNJ5AS HYSA

EN KRYDnBOD d

välbelägei med innanrede nu genast Adress torde i

biljett tili Kryddbod Nr 6 inlemnas på Aftonblads

kontoret

Kryddkramhandels-rättigheter

åstundas po genant Ad-ess i biljitt till Krydclkraaahan

ini»«Tnn« n» Aftonbl»d»kontoret

botheborgs Porter

almåtil g ;o 1 gamsal och bornerande försäljes i parti af

«nin )t 12 Bnteljer il 18 sk rp» för Hel- och 9 18 sk

för H» 'f-Butelj då toma Bnt återställas eller 24 »k för

Hel- och li sk fiir Hjlf-But mcil Glas Den ian till

samma priser erbäUasl inpackad till boitsändniog i lådor

af 60 Hela eller 118 Half-Bntelier i Bränvins- och Por

teraagasinet i huset Nr 8 vid Lilla Njgatsn

Fin Pounsch

af Rsmmal Batavia Arrack ooh erkänrl godhet

försäljes ä 1 Rdr rgs för butelj och 24 sk

för bolfbutel och 3 Rdr pr kanna i Bränvins

rch Porten-Magasinet i buset M 8 vid Lilla

Nygatan I parti af 12 bnt lercnas dsn till

44 sk pr bti»

Fin Batavia Arrack å 3 Rdr 16 sk par

kanna på samma ställe

CP1RITUS VINI af högsta styrka ofh renhet

4 2 Rdr 88 ak samtutmärit fin SPRIT af 20 gra

dera styrka 42 Rdr 24 sk i Bränvinimagasina t

huset Nr 8 vid Lilla Nygatan

gas-sprit

till F Rippe» Patent-Lampor försäljes i Bräaviasma ?»

sinet vid Tysta Brunn hösnst af Svartmangatan Priset

är 3 Rdr per kanna

Persico-

Citron- Kanel- och Anls-Bränviner mmärkt 8nt och med

största omsorg disiilierade till 2 Rdr riks pr kanna i

Brönvinsmasaoinet vid Tyska Binnn Priskurant å öfrige

tillverkningar erhallej derstädes

p O U N S C H

af gammal Batavia-Artac veritabel Sa försäljes till i

Rir riksg- pr Hel- ocb 84 sv pr HxifbutelJ samt 8 Rdr

pr Stanna pa ofvannamnae ställe och kan man försäkra

att dess godhet är erkänd

I parti af minst lä Buteljer lemnas till i skill rabatt

pr stycke

BORTKOMMET

Idag pä förmiddagen förlorades antingen uti

Norra Opera-förstugan eller ock pa vägen deremellan

och Riddarhuset en Omslagsbok med inneliggande Sigil

lala» Beläggnings-knrtor till ett belopp af oaakring 200

Rdr och utlofvas vid återställandet häraf till upphittaren

en vedergällning af 25 Riksdaler Riksgälds då

anmälan sker å AftonbJadskontoret

Otu någon tillvaratagit ea RAPPHÖNS-HUND

hvit ®ied brunt hufvud och en brun fläck på ryggen

hafvande raessingshalsband fodradt med rödt saffian

fö-sedt med ägarens namn anmodas denpamran att nämn

de Rapphönshund antingen återställa eller deroea under

rättelse lemna i huset M f9 8tora Trädgårdsgatan hvar

est Eus &en ANDERSSON efterfrågas då hederlig veder

gällning lemr .as-

Fredager» den 14 bortgick en liten ljusröd

KATTUNGE (hona Den som den tillvaretagit be

hagade mot vedergältnicg återlemna deu uti huset Nr 5

vid Styckgjutarebscften-

DIVERSE

Yinstlista

2Öt de Hamburg .Lotteriets

4 :de Klass

M 1679 10 ,000 Mark

3910 2000 »

3971 1000

7475 SOO »

3860 500 »

3438 200 »

89S4 100 »

Vinster ä 40 Mark

M 4462 8352 11 ,615

Vinster å 30 Mark

M 262 523 874 2267 4442 ,5385 ,7350

8549 10038 11976

Vinster å 20 Mark

M 915 3806 5133 8082 8907 9797

10 ,206 11 ,680 12 653 13 718

V "ins 'er å 15 Mark

M 411 510 688 749 1168 1383 5954

7786 42 ,327 12 869

Vinster å 10 Mark

J» 10 33 38 51 58

— 115 45 48

55 72 76 — 220 75 — 350 46 52 —

401 53 70 82 89 _ 511 56 89

— 602

{24 29 51 85 — 707 74 — 812 24 36

|— 900 25 26

— 1019 31 48 54 68

81 92 94 — 1100 28 63 90 ,97 .- 1211

44 57 62 — 1505 30 68 69 — 1427

58 — 1577 — 1608 33 54 71 — 1705

25 31 48 62 84 91

— 1857 47 91 —

1903 57 72 79 — 2002 20 55 37 81

— 2101 32 43 66 71 79 — 2217 —

2305 7 52 44 79 95 — 2431 42 47

53 63 79 — 2510 20 34 61 74 93 —

2610 12 42 58 73 86 89

— 2766 —

2835 56 65 74 — 2906 29 — 3003 6

11 59 90 — 3115 — 3220 27 57 68

72 — 3591 — 3417 22 26 29 42 55

86 90 — 3526 87 — 3600 30 54 —

3725 69 73 75 — 3829 40 97 — 3925

46 58 94 97 — 4043 66 75 93 —

4116 28 82 94 — 4216 34 50 59 77

82 — 4311 20 53 61 — 4429 71 —

4526 33 49 59 66 — 4606 16 51 55

— 4715 49 66 67 86 - 4841 49 77

82 92 93 — 4909 57 92 — 5019 —

5108 18 19 23 70 71 — 5221 23 32

74 84 96 — 5215 22 55 48 — 5379

84 — 5423 50 45 60 61 77 87 — 5520

70 79 83 — 5629 40 48 52 83 —

5737 47 85 88 — 5834 36 61 66 99

— 5950 (Forts i morgon

VINSTER

enligt denna lista utfallna hos undertecknad

böra jemte Frilotter uttagas till den 29 Aag

Stockholm den 21 Augusli 1840

J L STRINDBERG

Omsättning och Försäljning

till 5tKlf 2d

till 5 :te Klassen af 200 :de Ham

burger-Lotteriet

fortgår till den 1 Sept

Insats 15 Bdr Bko pr Heilott

och behagade resp Correspondenter i landsor

terna dessförinnan insända beloppst derför

J L STRINDBERG

10 LYBEGKER-lotteriets

dragning den 26 Aug och SO Sept

Högsta Vinsten

500 ,000 Mark

Insats for b2d drsgnioRiirne 'O Rdr 14 sk Sr Bko

Förs8 !jnir :g af Lotter upphör Mändapen deo 24 Augusti

J L STRINDBERG

"Viginal Dragningslistan å Ryskt PoU ki S « *s-

13n är du ingångeu och kan genoEses 3 underteck

nad» kontor

Stociholm den Augusli i8J0

J H MEYERSON

En skicklig och ordentlig Provisor kan nu

genast få förestå ett Apothek i Landsorten

Stället och vilkoren ineddela Apothekaren Ut

terström i Stockholm

ITt Guitan-spelntog och Säng önskas informa-

tiföbillik

pg och Säng önsnforma

tion för billigt pris äfvensom en utiräikt god Flöjt

af Ebenholtz reed SiifTerklafTar örsäsos lå honbytt emot

en lika god Guitarr eller ock försåld för billig betalning

De härå fästa uppmärksamhet behaga uppgif»a sin adress

uli å Aftonbladskontoret inlemnad biljett lill oPiöje och

Billighet»

En skicklig TAPETSERARE GESÄLL får

arbt te om han anmäler sig i huset M 22 vid

Norra Smedjegalar

pn ung gift iftsn som inuebar en lindrig kon

dition önskar feomraissioners uträttande eller uppass

ning för någon Herre emot en lindrig månadspenclrg eller

fria rum och vedbrand Svar önsfeas i biljett till J L G

10 som ir .l ^TOP ^s på Dagbladskontoret

T JEMSTS OKANDE

IPn bättre Flicka med bildad uppfostran som

°J för d 't närvarande innehar kondition uti handel ön

sknr med det första plats uli något bättre ho» der hon

kunde få lära sig matlagning samt alla uli ett bättre hus

förefallande göromål A lön göres ej afseende emedan

henne» afsigt härmed är att lära »ig känna det hrarige

nom hennes framtid tordö bero Den härå fäster npp

Bc .ärksawihet torde godhe ;s 'c 'lt derom underrätta med det

skjndsamraset nti »dress till ftl S Nr 25 sora inlemnas

uti V 'ktuai 'eboden vid 8tyckgj

.tis»eb»ckpn 8 No»r

En bättre Fiick» önskar till iasinnäacde 24

Oktober finna plals i eli aJtningsvärdt huj som Bas

mamsell Skalle någon af resp Herrskaper härå benäget

reflektera torde svar i förseglad biljett lill S3 år hvar

den sökande får anmäla sig inlemnas i kryddboden huset

Nr 24 vid Fredsdatan

En allvarsam och anständig Flicka med he

drande belyger ör .skar sig tjenst lill instundande flytt

ning hos en iild ^e ungkarl emedan hon förr innehaft en

sådan IJenst Ofverenkommeise i husel Nr S Bredgränd

2 tr upp

I TJENST ÅSTUNDAS

Ed Yngling ra ^d goda seder och rekoiainen

dnt ;one samt fallenhet för bsndel kan uti Landsor

len erhålla éonditioo då vidare underrättelse härom med

delas uit Hr Lindeblads Lärftsbod Tid Jerntorgsgatan

Var god och lemna svar

Kn bättre allvarsam och pålitlig Flicka önf *ar alt före

stå Itränvinsfö .säljningen hos någon af Hrr Bryggare eller

Deslillatorer i brist deraf i nåpon annan natt handel Svar

lorde godheisfullt leEinas i Möbelboden buset J 24 vid

Osterlånggalan

T ?u bättreTallvarsam Flick s7m är kunnig i

frnnlimaiersklädeis och hufvudbonadrrs förfärdigande

önskar komma i något bättre Borgarebns Svar begärei

i förseglad biljett till J I- »o» inlemnas i första Fläsk

°0ffcn på Strandgatan frln Carl XIII :» Torg

illa sorters GlscéhtrjdsVar 6inottagj ?s till fvatt-

nir ?£ pa Aftonbla <3s &ont°re '-

Ipntogt &M >ckb *ö >s Mads ur-

derteclinad nifddelade förordnande far jap har medelst

anmoda samti 'pe Herrar Riversebandlare sobi bfldsrefter

tömmer att utgöra en särskilt Societet att till

Rufvndman och Deputerade samt öfrerläggninR om flera

Societeten» angelägenbeter Tborsdacen den 27 » denna

Hoånad kl 5 e m sammanträda en tr upp å Malmens

Kallare Stockholm den 18 Aug 1840

RODELL

Aug 1840

L I WARODELL

Nr 56755 b

2 :dra Kl»ssen af 82 :dra Preussisk iotteHet har genom

nisslag blifvit utlemnad till orätt person Ombyte torda

ned första ske hos undertecknad i "nDOt

a "8cs 'ol

en som dödad Stockholm den 91 Augusti IIIO

STOCKHOL» b '«

Lilla Nygatan mi« emot ^ng ^i ^uiet

Sida 5

Supplement till Det Tjugondeförsta Aftonbladet N .o 193

Fredagen den 21 Augusti 1840

RIKSDAGEN

B O .V DESTÅNDET

Plenum d 8 April

Till handläggning förekom Kongl skrifvelsen an

gående lindring uti Röterings- och Rustningsskyl

digheterna i Jemtland

Sven Heurlin frän Kronobergs län anhöll att nu

föredragna ämnet mätte inom Stats-Utskottet för-

an leda tUl noggrann undersökning af följande un-

der

-vökningar som böra grunda Ständernas beslut i

samtelige inom flera orter af riket ifrågasatte Ro-

teringsangelägenheter :o Att Ständerna beslötöj

vid 1809 å s riksdag att all i riket befintlig orote-

rad jord af hvad namn och beskaffenhet söm heldst

skulle extra roteras De hyllade den princip att

allt borde vara beskattadt efter förmögenhet in

komst och allmänna rättsgrunder hvaraf föjjde att

naturaprestationer och roteringar m m äfven

ledes borde blifva beroende endast af allmänna

förhållanden lika för alla Uppoffringens sylte

fräga 0111 ökad försvarsstyrka var blott fyllandet

af be hofven för ett krig icke nationens utarmande

i fred

-2 :0 Att det synes

böra undersökas när

och huru försöken med ständig rotering efter år

1818 begyntc 3 :0 Alt det är genom en mellan

mening i iB ^3 års Ständers skrifvelse angående ex

tra roteringen som de samma blifvit förledda att

inrycka ett indirekt medgifvande att kronoskatte

och frälsejord skulle vara underkastad icke extra

utan ständig rotering och att 2809 års beslut en

dast afsag »priviligierad jord» hvilken skrifvelse

dä den egentligen blott angår extra rotering och

endast raisonnementsvis omtalar nyssnämnda för

hållande ej kan äberopas såsom något Ständernas

beslut det deri berättigar till att ständigt inrotera

nyh 'émman 1 norra orterna hafva dessa likväl fat

förstärka de gamla

rotarne som väl är en lindrig

inrotering men dock ej rättvis alldenstund extra

roteringen var den enda rättmätiga och all jord

lika drabbande Tal anhöll derföre att Utskottet

ville för Rikets Ständer utreda de >sa förhållanden

och visa nationen om det ej är lagenligt att en

hvar hädanefter kan varå trygg deruti att för nya

lägenheter hädanefter endast vara underkastad sam

ma extra rotering som gäller för alla hemman lika

och att U t skottet sedan frågans allmänna stånd

punkt blifvit bedömd äfven torde utreda de för

Jemtland speciella förhälianderne

Härvid förekomer l :o Att provinsen aldrig ingått

på roteringsskyIdigheten under annat vilkor än att

regementet ej skulle kunna uttagas ur provinsen

u 'om för dess försvar 2 :0 Att rustning endast ä

tagits för ett inskränkt antal dragoner 3 :o Att

ökningen i detta skett utan Rikets Ständers höran

de och bifall genom enskilda läckande eftergifter

/j :o Att intet Rik Ständers beslut berättigar Rege

ringen att öka Jemtlands rotering till följd af af

vittringarnes r -su I ta ter 5 :o Att den af Regerin

gen 1820 anbefallda provisionella rotejemkningen i

Jemtland skedde godtyckligt och att minskningen

till 800 numrör då framställdes såsom motiv för

provinsens medgifvande att ej vidhålla vilkoret om

regementets förblifvande endast vid gränseförsvaret

6 :0 Att Rik Ständers åtgärd år 1809 så till vida

är missbrukad och oriktig som det aldrig kan blif¬

va lagenlig I att pålägga någon ort eller provins en

grun

ny rotering efter de »i öfriga riket gälland

der .» Det vore endast den öfvcrklagade

afunden som för ett ögonblick skulle vilja plåga

andra för det man sjelf är plägad Hvad skulle

en Upplandning elier Södermanländning och Öst

göthe eller Helsinge säga om man yrkade deras

omrotering i enligt med de af Carl XI med dubbel

rotering straffade häraderna i Elfsborgs län och de

hardt roterade Smälandstrakterna y :o Alt Ko

nungens skrifvelse den 22 Febr ib34 egentligen är

grundad pä misstag om Konungens rätt rikets för

del och Jemtlands jordegares skyldigheter Utan

Ständernas hörande har han aldrig kunnat vidtaga

i8j5 ars reglering och Rotehållarnes dä gjorda be

gifvande om regementets aktiva tjenstgöring kan

ej anses binda dem om Konungen befaller ändring

uti interims-rotejemkningen Det blir dä äter en

provinsmilis och för landet utan nytta då gräns

försvar efter föreningens resultat väl ej bör kom

ma i fråga Fosterlandet vore mera belåtet om

Jemtland blott höj le fjoo man ständiga soldater (ett

antal som Landsl /öminge-embetet visat vara lämp

ligt äfven i förhällande till närgränsande provin

ser såsom stam för beväringen som i behofvets

stund och ur en i sådant fall mindre utarmad pro

vins kunde utgå

Af dessa skäl önskade Tal att Utskottet måtte

utreda här antydde olaglige förhållanden till nytta

för Ständ i samtlige med roteringsangelägenheterna

sammanhang egande frågor och till framkallande af

hela jordbrukande klassens erkänsla samt att Ut

skotttet dernäst måtte göra allt möjligt afseende på

Jemtlands jordbrukares rätt och bästa ulan att gif

va efter för det högst klandervärda försöket att

förmå staten att genom kontanta bidrag liksom

värfva och underhålla några kompanier i Jemtland

der dessa ej behöfvas

Petter Claesson från Elfsborgs län ansåg lindring

böra ske genom numerärens nedsättning ocli ej ge

nom understöd af allmänna medel hvilka de fle

ste orter i riket hade lika skäi att begära

Fredrik v Zwi ,bergk från Skaraborgs län upp

lyste i ett skriftligt anförande att regementet till

kommit för att vara en gränsepost mot Norge och

således nu öfverflödigt samt att en Landshöfdin

ge-embet ts kungörelse af d 14 Aug iS33 adaga

Igi ;t att provinsen ej tål mer än 3o5 man Yrkade

ny rolering ocb afslag ä Konungens proposition

Jon OUson från Gefleborgs län hade ett anföran

de hufviidsakligeii i ölverensslämmelse med von

Zweigbergk

Jacob Kihlblom fran Södermanlands län yttrade

sig i likhet med Petter Claesson frän Elfsborgs län

Erik Nilsson från Jemtland åberopade sin i äm

net väckta motion och rättade några »nådiga miss

tag» i den Kongl Propositionen

Nils Pehrsson från Södermanland yttrade sig i

öfverensslämmelse med v Zweigbergk och fann en

minskning i numerären så mycket mindre vådlig

som tusende man beväring finnes i provinsen att

anlita i fall af behof

Bans Jansson yttrade sig i öfverensstämmelse med

de tvänne nästföregående talarne

Strindlund vitsordade hehofvet af lindring och

anförde som exempel att /« mantal värdt 1000 Rdr

och med endast i5 Rdrs Augmentsränta måste ut

rusta häst och karl Talaren uppdrog en skildring

af provinsens olika natur kände att skilnad i Ro

teringsskyldigheten uppkommit till följe af privile

gierade klassers gjorda anspråk såsom våld mot 1809

års beslut hade mot i82 och i830 årens Ständers

utfärdade skrifvelse i ämnet protesterat ansåg rätt

visan kräfva att Utskottet behandlade frågan på så

sätt att Jemtland blefve i åtnjutande af samma

förmån som öfrig i riket befintlig roterad jord och

föreslog slutligen att Rikets St :r för att afvända en

gång för alla sädane försök till erhållande af an

slag för nedsättning och lindring som annorlunda

kan tillvägabringas måtte vid denna Riksdag för

alltid afsäga sig anslag för Jemtland

Johan Jacab Rutberg från Norrbottens län Ko

nungen har au sett vådligt för Rikets försvar att ned-

Sveuska

Regemenfe i anseen

norra provinserna för-

lagda militärstyrkan men Regeringen liar likväl

ansett vådligt att indraga ett helt kotnpagni oel

en del af ett annat hvilka voro förlagde som för

svar mot Ryska gränsen Kunde derföre ej tillstyr

ka bifall Af en Commitlée nedsatt i Westerbot

ten för att verkställa Koteringsjemkning har utrönts

iitt 7 a 800 fullgöde hemman erfordrades päsom ung¬

rae )r upphjelpa de gamla rotarne till fu 'H

goi béskaffenhet Efter vanlig beräkning af vacaiice

afgiften i allmänhet skulle 3j å 40 ,000 R

.lr béhöf

vas 1 statsbidrag till åstadkommande af den äsyf

tade lindringen men talaren hade ej kunnat vara

sä oblyg att väcka motion derom i en tidpunkt dä

landet af så mänga andra skattebördor är nedtyngdt

Remitterades till Stats-Utskottet

Banko Utskottets utlåtande iNr 8 bifölls

Lag-Usk :s uti Nr 14 öfver Hr Lars Hjärtas mo

tion om rätlijhet för parter att deras till Dtmsto

ingifna handlingar åter b ekomma blef efter fram

ställda anmärkningar i öfverensstämmelse med de

vid utlatandet fogade reservationer återremitterad

Plenum den 11 April

Vidly ftige diskussioner före fö I lo angående skyl

dighet för Lag-Utsk :t att behandl t åtskilliga af sa ^i

ma Utskott till Ståndet aterlemnade motioner

Stats-Utskrs utlåtande i anledninq af Pröf ssor

Geij <-rs motion om inköp och inredning af tjenlL

lokal för Riksarkivet bifölls

Likaledes bifölls Lag-Utsk :s bet Nr 22 i avled

ning af Väckt motion om tilläga till 70 Kap 32 g

Rättegångs-Balken sådan den lyder i Kungl För

ordningen den 20 Januari 1779

Bevill .lings Utsk :s het i anledning af J O Wi

degrens motion om b frielse for aUm <nj >natl erlä

ga bevillning för utöfvandc och försälj nin a ^har ,d

smide hvilken motion (Jtsk .t afstyrkt emedan den

öfverkla /ade br skattning en härrör af orimlig tillämp

ning af Bevillnmgsförordningen återremitterade

sedan ätskillige ledarn ter yrkat att Utsk :t mätte

tillstyrka det föreskriften härutinnan mätte i den

blifvande Bevillningsförordningen göras klar och

tydlig så att något missförstånd i det afseendet ej

mä komma att hädanefter äga rum

I öfrigt upptogs detta plenum med läsning och

bordläggning af Konungens skrifvelser och åtskilliga

U tskottsbetänkanden

Plenum den IS Maj 1840

LagUtskottets Betänkande Nr 33 Om Stockstraf

fets föreslagna upphörande m m företogs och yt

trade sig deröfver en mängd ledamöter af hvilka

ingen ville hafva qv .ir stuckstraffet 1 öfrigt an

förde Bengt Gudmundsson Utskotts- stänkandet

innehåller att den som nedhugger eller förderfcar

annans till pryj .nad eller lugn plant rade träd

skall för hvarje sådant böta 6 Rdr 32 sk .önskade

någon skillnad och högre ansvar för den händelse

att sådan åverkan sker ä fruktbärande träd Sven

Heurlin likaså ville tredubbla böterna Han tyckte

att den som pä sådant sätt sig förbryter bör sitta

vid Tings- eller Rädstufvudörr med en qvist i han

den att skämmas en välförtjent «pina lör hans

själ»

Nils Persson fran Södermanland Ansåg böterna

ii _ i» r 1

• ■

tillräckligaför att freda äde tädblifit

sätta nnmerären af Jemtland

de till den otillräckliga i de

iiii-i ~jnka böra de föreslagna böterna böjas til

liittbélt Jsådane brott borde vara till och ra

och en niding som det gör (hvilket merändels sker

f afundsjuka bör eftertryck I igen näpsas Böterna

I le han höja till 16 Rdr 32 sk

— Likaså Henrik

Hansson från Elfsborgs län

P r Ö tman från WesterNorrlands län Dåifrå

ayarande brott merändels begås af h \mnd eller af-

till minst

med ur

bota Ville äterremitferä Betänkandet

J O Wid ,ren frän Östergöthland Instämde uti

von Zweigberuks och Nils P-rs >ons yttranden samt

Inföll Bet Om böterna tredubblades sä skulle om

mera än ett träd nedliögges straffet uppgå till nara

manshot Det vore dock skillnad emellan att döda

It träd och en menniska Med afseende på

ska

deersättningen vore det projekterade straffet tillräck

ligt G B Appefqvisl från Blekinge och Olaus E

riksson frän Bohus län instämde i Herr von Rööks

reservation

Peter Gabrielsson från Kronobergs län begärde få

förena sig med Heurlin och Appelqvist

Anders Andersson från Skaraborgs län vitsordade

all stock straffet icke blifvit i sednare tider vid Domsto

larna tillämpailt men förordningarne härom årligen

uppläste hade kanske medfört den verkan att man

aktat sig för sadaue brott hvarpå stockstraff la

ligen bordt följa Att delta straff bör försvinna är

yrkädt af alla u *an undanlag Hvad ater ansar den

ifräg ^ställda skadeersättningen sa kunde hända att

ett träd som man ej ville se förstördt för allt i

verlden vid en skeende värdering ej uppskattades

till högre belopp än i2 a i sk och vid sädant

förhällande äro G lldr 32 sk böter detsamma som

intet Denna mening biträddes af

Johanneg Andtrsson frän Skaraborgs och Johan

Persson frän Upsala län Niklas Jönsson frän Skå

ne <«ch Olof Olofsson frän Westerås län

Sven U urlin kunde ej frångå sitt förra yttrande

och anser en niding som blott af skadebegär ned

hugger till prydnad och nytta planterade träd för

tjena svårare straff än en tjuf som drifves af egen

nytta Sädane träd äro alltid utan beskydd och

ansvaret bör derföre vara sä mycket större Van

ligtvis hafva dy I ka hrottslingai ingen tillgång till

ersättning och pä den ersättning som blott står

pii papperet satte han ej värde Ett träd som man

planterat kan äga icke allenast 50 Rdrs utan till

och med 100 Rdrs värde och den som förstörer ett

sådant bör offentligen utpekas pä det han mä blif

va föremål för afsky och förakt Dä stockstraffet

borttages bor derföre hans brott k ungöras från Pre

dikstoiapne i den församlings kyrkor hvarest det

blifvit begånget pä s mina sätt som Uf

.sk i förra

mom af förevarande Bet föreslagit i fråga om stock

straffets borttagande för främmande trosför 'andter

Häruti instämde P It r Jönsson från Jönl öpings

och Per Östman fran Wester Norrlands län Per

Jönsson trän Slsäne Jihannes Pettersson från Elfs

borgs och Johan Andersson Brisman frän Skara

borgs lin samt Sv <n aksson frän Öland

Pett r Grabri .efss n- fr n Kronobergs län förena

de sig med Henri n och .uppgå att äfven i talarens

hemort finnas tiäd väl te sina 10 » Rdr banko

Jonas Johansson frän Jönköpings län trodde en

person hvilken begär sådant brott så djupt fallen

att han ej later derifrån afhälla sig af straffets svå

righet A t höj» straffet vore således ändamälslöst

likasom brottets kungörande fran predikstolarne öf

verflödigt dä det vinner offentlighet vid Tinget

Hå i med förenade sig Per Persson från Örebro och

Jonas Andersson från Jönköpings län

F v Zwei ,bergk Ett visst system borde vid

straffbestämmelser följas Det är vådligt att stad

ga för ston straff för mindre förbrytelser Lagen

stadgar t ex endast 5 Dalers bot för den som för

störe annan mans dörrar porlar fenster o s v

och detta som störer husfriden är väl större brott

än att nedhugga t ex några ala i en allée Man har

*agt att in a andra än Ijderlige sallar och nedrige

öfversittare begå no ifrägavaran e brott och tal

frågade om ej dylikc udin ar lie dre sitta i stoc

ken en Söndag än böta 3 Rdr 6 sk eller aftje

na desse böter med fänge se vid vatten och bröd

De supa sig fulle göra spektakel vid stockstraffets

undergående och blifva af det sednare på intet sätt

förbättrade Tal fullföljde hvad han sagt och an

sag Utsk icke hafva kunnat gä längre Ifall t

ex 7 å 8 tiäd huggas uppgå böterna till half

ma .shot Dernnd förenade sig Hans Petterson frän

We»w >land och Lars Bussmusson från Götheborgs

och Bo ,us län

B (Ugt Gudmundsson Stockstraffet tjenar ej till

någonting utan mä gerna försvinna men Utsk har

då lika stratrblifv t bestämdi för nedhuggning af så

la ne t räil u i a i afseende a deras större eller mindre

värde ej varit konss /qveut I t sk hade bordt iakt

taga behörige gradationer likasom a Imänna lagen

tadgar olika straff för olika bro t hvar öre tal be

gärde återremiss Denna mening biträddes af Ilå

kan Nilsson fran Skåne

Nils Persson frän Söder nanland Hade varit

nämndemän i «3 /2 års tid men kunde ej min

nas att derunder vid domstolen åtalats mera än

tvenne brott af detta slag och lön de det ej mödan

alt sä mycket sysselsätta sig med detta ämne Gra

lationer för dessa bro t vore ej så lätt att bestäm

ma De begås af lältsjnnige hvilka ej si ivga veta

hvad de göra Biföll het men .motsatte sig ej ä

terremiss pa det La -Utsk mä fästa uppmärksam

heten på broltets kungörande frän predikstolen en

tgärd som verkligen vore kraftigare till slike brotts

förekommande Deri instämde Nils Magnusson från

Calmar Efraim Larsson frän Elfsborgs och Anders

Jonsson i Tuna Östergöthlands fäll

Anders Larsson frän We >teras Län ansåg de i

frågavarande böter t öra fördubblas och förenadi

sig derföre med Heurlin

Harts Persson fran Gefleborgs län »Då oftanämn

de bro 't merändels föröfvas i afsigt att hämnas

och icke kunna godtgöras genom skadeersättning

nen Utsk fästat en serdeles vigt vid den sednare

kan jag ej underlåta att erinra det man vid straff

bestämmelse förnämligast bör afse den brottsliges

förbättring och som jag »ror att denna icke vin

nes genom ett härdare straff vill jag bifalla bet .»

David Andersson frän Halland ansåg också den

bloltsliges moraliska förbättring ligga till grund

för straffbestämmelsen samt förenade sig med von

Zweigbergk och Nils Persson

Pttter Claesson från Elfsborgs län trodde ej att

straffets qvarstående i lagen innebär något afskräc

kande för den brottslige ty denne har i allmänhet

föga reda pä hvad lagen stadgar eller tänker åt

minstone icke derpå i den stund han begår brottet

biföll bet

Anders Andersson från Skaraborgs län kunde al

drig tro det någon skulle vilia anställa en jemfö

relse emellan att nedhugga fruktbärande träd och

alt sönderslå några brädlappar pä en husdörr Det

sednare kan lätt lagas men ett träd som blifvit

fäldt växer ej så hastigt upp i ^en En annan fort

for tal har ordat om statens kostnad genom ett

långvarigare fängelsestraff i händelse böterne höj

des Månne man derföre bör släppa handlöst efter

för brottet Att brottet ej kan hjelpas sedan det

en gång blifvit föröfvadl» vore just den orsak hvar

före tal fann nödvändigt stadga sådant straff så

som det enda medlet att afhatta från brottets föröf-

ii _ i» r 1

i tillräckliga för att freda sädane träd

'1 PrytIliai1 planterade Kör åverkan

de träd är ansvar i Lagen bestämdt

som blifvit

fruktbål an

1 (11 s I .di sson fran Elfsborgs län ville ock bafv ;i

liögie böter Nidingsverk kunde aldrig för hardt

straffas

David Andersson från Halland Ville visst ick

lägga hyende under brottet men trodde dock att

Utskottet gjort nog till sädane okynnens förekom

mande För åverkan å fruktbärande träd borde kan

ske ansvaret vara något större dock torde 6 Rdr

32 sk böter göra tillfyllest

Sone Persson frän Skåne lika med Heurlin

Anders Andersson frän Skaraborgs län lika med

Lars Larsson i afseende pä ansvaret för nedbrytan

de af fruktbärande träd En sä beskaffad niding är

ej bättre än en mordbrännare som brukar straffas

minst med fästning

Johun Fredrik Dahllöf Böterna trodde h an vara

tillräckligt stora enär derjemte ersättning mäste ut

gifvas Häri instämde Johan Erik Jansson frän

Wermland och Ephraim Larsson frän Elfsborgs län

von Zweigbergk Med afseende på straffbestämmel

ser i allmänhet har af LagUtskottet ej kunnat an

norlunda än som skett tillgöras med stockstraffet

i hvars olämplighet väl ingen nu för tiden lärer ne

ka hvilket dessutom bäst bevisas deraf att ingen

stoek numera finnes vid någon kyrka och den fö

reslagna plikten utom böter efter lag för väld på

fruktbärande träd samt ersättning och vitesböter

mäste anses för tillräckligt straff För sä beskaf

fade okynnen bör väl icke högre straff äga rum än

t éx för tjufnad Denin mening delades af Pir

Hansson frän Wermlands Per Mårtensson från

Jönköpings J• O Dahlberg frän WesterNorrlands

och Nils Månsson frän Calmare län jemte flera af

ståndet

Johannes Chrisloffertson från Kronobergs län An

såg i momentet bestämde böter vara för låga före

nade sig derföre med Heurlin och yrkade återremiss

Nils Persson frän Södermanland Hvad Heurlin

framställt kan jag visst icke ogilla Ofta kan man

ej vilja mista ett fruktbärande träd för 50 Bdr Bko

men då Utskottet föreslagit ersättning efter mätis

manna ordom tillika med vitesböter o s v och

då man betänker att böterna mäste aftjenas med

fängelse vid vatten och bröd att ju gröfre böterna

äro desto längre blir fängelsetiden och större kostna

den för staten att lärdomar som i fängelset inhem

tas alltid verka menligt pa moraliteten sä att den

brottslige kommer ur fängelset mera förderfvad» än

han kom dit anser jag Bet böra bifallas

— Dermed

förenade sig Peter Claesson från Elfsborgs län Nils

Jeppsson frän Skåne Hans Hansson frän Göth borgs

och Bohus län samt Olof Jacobsson frän Söderman

land

Henrik Andersson från Örebro län Förekommen

af Nils Persson Nu dä man arbetar pä brottslin

gars moraliska förbättring vore ett sä beskaffad t

Bet alldeles i sin ordning

Nils Strindlund höll före att ett brott som för

öfvas af egennytta icke förtjenar att sä härdt straf

fas som det hvilket begås af blott skadebegär och

som det sednare merändels är händelsen med ifrå

gavarande brott kunde han icke biträda von Zweig

bergk s mening» serdeles som böterna synas för lin

driga med betraktande af det värde man sätter pä

träd hvilka blifvit till prydnad eller nytta plan

terade Ersättningen är merändels ett tomt ord

Få exempel finnas att de som föröfva slike okyn

nen hafva något att ersätta med Derföre ma så

dane gerna sitta något längre i straffängelset Häruti

instämde Peter Persson frän Slätthult Jönköpings

län Erik Persson från Gefleborgs Olof Benjamins

son från Götheborgs och Bohus och Olof Lindbäck

från Hallands län Lars Nilsson från Blekinge Jo

nas Bylander från Wermland Per Johnsson frän

Öland Olof Hansson frän Westerås och Nils Pers

son från Örebro län

Johan Andersson från Upsala län Ansåg ock bö

terna för låga Ett träd som man planterat och

påkostat mycket vill man högst ogerna se förstördt

vande Derom förerade sig Anders Nordmark från

Westerbottens Johan Lundberg från Norrbottens

Henrik Hansson frän Elfsboigs samt Johan Olofs

son och Stephan Andersson frän Stockholms län

Jan Olsson från Gefleborgs län fruktade att Ut

skottets bet blifvit till en del missförstådt Der

star att den brottslige bör straffas antingen med

böter eller Ock med fängelse v ?d vatten och bröd

efter omständigheterna och ehuru sädant väl stun

dom kunde gifva anledning- till godtycklighet an

såg han öfverflödigt att höja böterne

Gustaf Bernhard Appelqvist ville endast uPPlVsa

att han ej missförstått bet men ansåg staten ei

r j |n ?a

uaSon

kostnad för en sådan bof

Vidblef da heldre stock straffet

Den 16 Maj

Angående Revisorernas berättelse om Förvallninqen

af Passevolance fonderna

von Zweigbergk anmärkte Om mötesjiassevolance

afgiften kommer att upphöra vet jaK icke hvarföre

de ifrågavarande fonderna ej kunde öfverlemna till

Riks»aldskontorets förvaltning Denna menin» bi

trädde °

Olof Benjaminsson frän Bohus Län

Strindlund fann StalsCJts utlåtande böra bifallas

och den nya mötespassevolance-fonden nu benraf

vas för att på en gång få slut derpå

von Zweigbergk trodde det ej vara Rikets Stän

der värdigt att bortskänka den nya mötespassevo

lance-fonden då den är Rust och Rotehållares e

gendom Deri instämde

Henrik Andersson frän Örebro Län

Ptler Jönsson Irän Jönköpings Län förenade si

med von Zweigbergk i det afseende att nya mö

tespassevolance-fonden såsom Rust- och Rotehålla

res egendom ei borde bortskänkas men auså» den

likväl icke böra ingå till Riksgäldskontoret

Med

Tal instämde

Erik Persson från Gefleborgs Län och Per Hans

son frän Wermland

Anders Andersson från Skaraborgs Län hade gif

V i t akt derpå att de som reserverat sig mot Lts

utlåtande äro just desamme som lfrat för mötes

passevolancens upphörande Tal ville ej skänka

bort nSgöt men dä han betänkte dels huruledes

ifrågavarande fond hittills blifvit förvaltad dels

att i fall af utredning hvi ket skulle medföra ett

oändligt besvär hvarje Rust- och Rotehållare finge

kanske blolt någre runstycken så önskade han att

di n <målte fara med Davids höns under isen» blott

Ständerna blefve at med den Med honom förena

de sig Per Jönsson och Niklas Jönsson frän Skåne

Anders Normark frän Westerbottens Län Erik

Nilsson från Jemtland Lars Rassmusson frän Gö

theborgs och Bohus Län med mänga flera

Nils Slrindlund missunnade visst icke Rust- och

Rotehållare hvad dem rätteligen bör tillkomma

men dä bchi Ilningen af nya mötespassevolance-fon

den ej vore stor och skulle ännu mera minskas

genom kostnaderne för dess fördelande sä (inge hvar

je Rust- och Rotehållare ingenting Af desse skäl

biföll han ufätandet Hans mening delades af

Johan Andersson frän Upsala Län Jan Erik

Jansson från Wermland J O Widegren från Ö

stirgötbland och Per Mårtensson från Jönköpings

Län

Sven Ileurlin Det vill väl ingen bland oss bort

skänka väre kommittenters egendom men då pas

scvolance-fondcns behållning fördelad blott lem

nade hvarje Rust- och Rotehållare någre runstyc

ken så bifaller jag utlåtandet öfvertygad att mine

kommittenter skola gilla detta mitt handlingssätt

endast de slippa passevolance afgifferne

Flere hördes instämma med Heurlin

Peter Jönsson från Jönköpings Län skulle gerna

förenat sig med Heurlin blott han varit säker om

att blifva af med passevolance-afgifterne lJå lika

sätt yttrade sig

Johannes Christoffersson från Kronobergs Län

Nils Persson frän Örebro Län talade i likhet med

Heurlin och biföll utlåtandet

Henrik Andersson från Örebro Län trodde att

hvad som är qvar uti passevolancekassan böra kom

ma rätte ägarue tillgodo om det ock vore aldrig så

litet I öfrigt ansåg han förevarande fråga böra

hvila intill dess frågan om passevolance-afgiftens

borttagande blifvit af fetänderna afgjord

Heurlin ville blott fästa uppmärksamheten derpå

att Utskottet yttrat sig vilkorligt nemligeh i hän

delse mötespassevolance-afgiften kommer att upp

höra hvarföre det icke vore vådligt att bifalla ut

låtandet

Strindlund att KammarRätten vid granskning

af passevolance-fondens förvaltning gjort flera an

märkningar mot ätskillige Regementsskrifvare att

sådant oaktadt fondstillgången vid »83S års slut

endast varit 11 ,280 Rdr 20 sk 10 rst och nu än

nu mindre

Lars Larsson från Elfsborgs L ;in villé då till

gången vore så ringa och Utsk förslag i alla fall

vilkorligt detsamma bifalla

Nils Persson rrån Södermanland fann ingen be

tänklighet vid att bifalla utlåtandet då det är vil

korligt

Utlåtandet blef af Ståndet bifallet

Reservationer anmäldes af von Zweigbergk och

Henrik Andersson från Örebro Län

Om den uppenbara hyrkopliktcn

LagUtskottets betänkande Al 26 Jonas Kylan

der från Wermland afgaf ett skriftligt anförande

hvari han sökte bevisa otillhörligheten af kyrko

pliktens upphörande dä i detta fall hädelse emot

Gud föröfva de slagsmål i kyrka under gudstjenst

blodskam mord tjufnader af alla slag m m skulle

försonligare behandlas än det en moder begått

då hon efter en tung sömn finner dess barn för

qväfdt vid dess sida och ändamålet att genom å

synen af det ömkansvärda uppträdet väcka afsk jr

för lastens bana derj mte vore förfeladt och att

således den hittills gällande Lagbestämmelsen vore

både klokare och ändamälsenligare af hvilka skäl

han yrkade återremiss

Strindlund ville då kyrkoplikten ej i minsta af

seende förbättrar den brottslige tillstyrka bifall af

betänkandet serdeles då detta straff numera endast

är ett gäckeri samt den brottsliges försoning med

Gud lika kraftigt kan verkställas vid ett annat

tillfälle

Nils Persson från Södermanland kunde ej annat

än i allmänhet tillstyrka bifall till betänkandet

Kyrkopliktens olämplighet bevisade han med exem

pel på brottslingar hvilka ej haft försyn fbr att

uppstiga frän skampallen och kringbjuda snus åt

kyrkoallmogen samt derföre med våld måst pa pal

len qvarhållas oberäknadt de flere hvilka för vä

gran att undergå plikten fått i många serskilda re

priser undergå fängelse vid vatten och bröd hvar

igeiiom kostnader tillskyndats Staten Tal ansåg

dessutom den syndabekännelse som vid sädane till

fällen sker för aftvungen och derföre utan värde

och önskade kyrkoptiktens afskaffande Deri in

stämde

Bengt Gudmundsson jemte många flere bland

Ståndet äfvensom

Peter Jönsson från Jönköpings Län hade ungefär

lika yttrande om bedrifna gäckcrier

Sida 6

Dessutom fattades under detta plenutn följande

beslut LagUtskottets utlä >ande M 56 ladesad acta

JB 37 bifölls M 39 bifölls JM 27 bifölls X 28

S9 80 81 32 33 31 35 blefvo jemväl bilallue

En af J /hannes Andersson från Calmar Län väckt

motion om en kanc lli afdelnings föl läggande i

Norra delen af Calmar Län remitterades tilt Stats

Utskottet

St .tsUtskottets utlåtande M 69 återremitterades

Jtf 70 bifölls men en af Henrik liansson frän Elfs

borgs Län i anledning deraf väckt motion remitte

rades till StatsUlskottet

Åtskillige af Ståndets Ledamöter ingåfvo en skrift

lig reservation mot Ståndets förut fattade beslut om

Fjerdingsmanslönernes indragning

Vid föredragning af LagUtskottets betänkande

JK AO i anledning af Väck C fråga om ändring i lf

Kap 7 § Jordabalken och upphäfvande af t § i

samma Kap och Balk yttrade Nils Persson fiäi

Södermanlands Län att han ingalunda kunde gilla

den af LagUtskottet företague förändringen af H §

i 16 Kap Jordabalken dä det är allmänt bekai t

att de kontrakter som emellan jordägare samt arren

datorer och landt bönder upprättas i allmänhet äro

för de sednare sä stränga och så vidstiäckt förbin

dande att deras fullgörande är nästan en omöjlig

het så att det merendels alltid ligger i jordägarens

våld att efter godtycke behålla eller afliysa sm

landtbo eller arrendator och hemställde till hvar

och en att bedöma hvilka förstörande följder skulle

inträffa för de fattige landtbönderne eller arrenda

torerne om jordägaren genom bestämd lag berätti

gades att utan att vända sig till Domaren eller

Konungens Befallning hafvande qvarhålla godset lör

den landlbonde som i etr eller annat afseende för

le "a eller utskylder för det arrenderade hemmanet

kunde häfta i skuld Landtbonde som brutit i nå

gon del af Kontraktets fullgörande kunde utan

fardag vräkas frän hemmanet och lians egendom

qvarlullas antingen för veiklig eller föregifven for

dran af jordägaren hos hvilken den sedermera må

ste förblifva intill dess samma fordrans riklighet

blifvit ar vederbörande embetsmyndightter pröfvad

hvarimedlertid landtbonden vore utur ständsatt att

sig med hustru och barn försörja och följaktligen

må ;te råka i elände samt falla fattigförsörjningar

ne till last Med Tal förenade sig

Jan Andersson Jan Persson Erik Persson och

Anders Andersson från Upsala Län Olof Persson

och Stephan Andersson fran Stockholms Län Peter

Persson i Ädelfors Janas Andersson och Pehr Mår

tensson frän Jönköpings Län Anders Jonsson i

Tuna och Anders Andersson frän Östergöthlands

Län Svin Andersson och Johannes Andersson frän

Skaraborgs Län Johannes Chrisloffersson frän Krö

n-bergs Län Anders Larsson och Olof Hansson

frän Westerås Län Nils Magnusson från Calmare

Län

Strindlund ansäg sä väl det nu gällande lagens

stadgande uti 7 § af i6 Kap Jordabalken som

Lagutskottets förslag till samma § innebära en o

rimligliet deruti att det stadgar böter för dem

som hjelpa landtbo att afflytta utan afseende der

på huruvida de känna att aflyttningen är olaga

eller icke men ett sådant stadgande dä det ej kan

vara bygdt pä rättsenlig grund borde undanjödjas

På landet är det ganska vanligt att da en åbo af

flyltar frän by grannarne dervid äro honom be

hjelplige Sådant sker i allmänhet l den bästa af

sigt och bör derföre icke vara belagdt med böter

så vida icke visas kan att de derigenom med upp

såt befrämjat någon olaglighet Hvad den före

slagne § beträffar vore den makt som derigenom

blifvit jordägare tillagd att utan vederbörande

embetsmyndighets anlitande för en fordran qvar

hålla landtbondens gods desto rättsvidrigare som

ett sådant qvarhållande ansvarslöst kan äga rum

för allenast den föregifne fordran hvilken efter

pröfning vid domstol kan blifva ogillad Deri in

stämde

Bengt Gudmundsson från Hallands Län och Jo

nas Johansson från Jönköpings Län

Johan A Zetterberg ansåg sig hora fästa Stån

dets uppmärksamhet derpå att § i i Kap Jor

dabalken uti LagUtskottets förslag är mildrad i

thy att jordägaren blifvit betagen den honom förut

tillagde makt att med våld hemta landtbo äter dä

han afviker och att någon förändring i afseende

å de förut stadgade böter för dem som biträda en

landtbo vid olaga afflyttning icke blifvit föreslagen

Det obilliga större skydd för öfvervåld som genom

8 § af sednare Kapitlet och Balk var tillagd jord

ägare framför landtbo är äfven undanröjdt och e

när rättvisa och billighet synas fordra att jord

ägare ä landet tillägges lika rätt till betalning och

säkerhet för ogulden lega hos landtboen som hus

ägare i staden har hos hyresgäst för hushyra kan

La°Utskottet ingalunda anses hafva saknat rättsen

lig grund för sitt förslag då pä enahanda sätt la

gen roedgifver husägare i staden att hos sig behålla

egendom som tillhör hyresgäst Häruti instämde

Sven Heurlin Olaus Eriksson Johannes Johans

son Hans Hansson och Olof Benjaminsson frän Bo

hus

Län Per Östman lars Nilsson frän Blekinge

och Sven Isaksson frän Calmare Län

„

Lars Larsson frän Elisborgs Län ansa» Lag Utsk

förslag till redakt af 7 och 8 §§ i 16 Kap Jorda

balken böra åtskiljas så att 7 § godkändes och den

8 :de återremitterades ty förslaget till 7 :de § var

efter Talarens öfvertygelse bättre än hvad i sed

nare § innehälles helst den af en talare gjorde an

märkning rörande böterna för dem som hjelpa

landtbo vid olaga afflyttning lärer förfalla dä man

besinnar att lagens mening lika litet 1 detta som

i öfrige afseenden är att andre skola fallas t an

svar än de som äro brottslige och a t följaktligen

in-en kan fällas till böter för dylikt at landtbo

lemnadt bitiäde utan att han blifvit öfvertygad

att hafva afvetat det landtbonden olofligen afflyttat

Förslaget till S :de § deremot yrkade han må

alldeles förkastas och på sätt Justitieombudsman

nen hemställt utur lagen utgå

Häruti instämde Peter Claesson Ephraim Lars

son och Henrik Hansson frän Elfsborgs Län

strindlund fann sig i anledning af hvad Zetter

berg yttrat föranläten erinra om det olika förhål

landet i stad och pä landet Pä landet äro lego

aftalen vanligen ingängne pä längre tid och ar

rendatorn och landtbonden allägsnar sig sällan frän

den trakt pä hvilken han hemmanet innehaft dä

deremot hyresgäst i staden ofta begagnar lägenhe

terne på kortare tid och är aflägse derifrån boende

samt till och med kan vara resande från utrikes

Erikt ^ersson från Gefleborgs Län som i öfrigt

inrfämde uti den af Hr Ekholm emot Utskottets

utletande afrifna reservation

tils Persson från Södermanlands Lan instämde

jemväl fnyssberörde reservation och ausåg Lagisk

hafva varit obefogad att framkomma med det i

förslaget till 8 § tillagde nya stadgande om jord

ägarens rättighet att intill dess landtbonde rall

för sig gjort qvarhälla hans gods

Pä begäran af von Zwei ^bergk c

«§ 16 Kap Jordabalken såsom desamma lyda i nu

sällande lag af Sekreteraren uppläste ^a *e J

Zweigbergk hemställde huruvida icke ö a r

slaget var vida mildare än motsvarande i nu ga-

p ter Claesson från Elfsborgs Län fann lika med

af de föregående att böter icke kunna äga rum

fr dem som hjelpa landtbo att afflytta så vida de

icke kunna öfvertygas att hafva afvel at att flytt

ningen varit olaglig

nia Jeppss°n ansä b

ädV °ch 8 milda ;c

och

» förevarande förslag än i nuvarande lag

tiH styrk te förslaget Jordägares rättsvidriga

makt att då landtbo afviker hemta honom åter

vore i förslaget upphäfd och stadgandet i 8 § att

om landtbo som afllyttar ej betalt lega eller ut

skyld eller ränta af hemmanet som till kronan

eller annan ränteägare utgå bör och hvarföre landt

bo skall svara m m jordägaren då mä äga rätt

att qvarhälla landtbos gods som å hemmanet finnes

ansäg Tal vara ganska riktigt hvaremot det efter

hans omdöme vore högst obilligt att en oredlig

arrendator skulle kunna vid afflyttning bortföra

och f rskingra de tillgångar han genom arrendet

för vä rf va t eller åtkommit utan att jordägare skulle

kunna sådant förhindra och dymedelst bereda sig

säkerhet för betalningen af den gäld landtbonde i

och för samma arrende hos jordägaren sig åsamkat

Nils Persson frän Södermanland ansåg förslagets

7 § böra godkännas men fann den 8 :de deremot

sva ra re i förslaget än uti lagen ty följderna af

det i denna § föreslagna nya stadgande blefve vi

da menligare och mera förstörande för landtboen

än nu gällande stadgande i 8 § Med honom före

nade sig

Henrik Andersson Tran Örebro Län

Lars Larsson frän Elfsborgs Län Då enligt för

slaget I i il ny allmän Civil- och Kriminallag det

uti 'r § 1 (5 Kap Jordabalken förut intagne stadgan

de skall från civillag >n till kriminal lagen öfver

flyttas samt det af Lagutskottet föreslagna tillägg

till 8 § vore olämpligt borde ock sistnämnde §

ur lagen borttagas och endast det tillägg göras i 7

§ att oin landtbo afflyttar utan att hafva betalt

lega ordentligen äger jordägare söka laga handräck

ning lill sin rätts utbekommande

Pel r Jönsson frän Jönköpings Län lika med

INils Persson och Erik Persson att LagUtskottets

förslag till 8 § icke vore grundlagsenligen tillkom

met och högst vådligt ty derigenom blefve säker

ligen störst delen af arrendatorer och landtbruka

re utfattige samt lomme att luga samhällets fat

tigifirättiiingar till last Redan på grund af nu

gällande lagstadgande serman vid slörre jordagods

landtbönder och torpare skiljas frän innehafvande

arrenden och deras egendom af jordägarne beläg

gas med qvarstad fi r jiäld som under arrendeti

den blifvit åsamkad Skulle förslaget nu blifva

antaget vore Tal öfvertygad att nästan icke någon

sådan arrendator komme att vid afflyttningen fä

frän det arrenderade stället medtaga det ringastt

af sin egendom utan kunde densamma under gan

ska läng tid och ofta intill dess en vidlyftig rät

tegång blifvit afgjord och utan att jordägaren må

hända slutligen finnes äga någon fordran hos landt

boen blifva qvarhällen hvarimedlertid arrendato

ren vore betagen möjligheten att sig försörja

Per Jönsson från Christianstads Län hade emot

antagandet af den föreslagne 7 § icke något att

erinra men ansåg deremot att den i 8 § föreslag

na rättighet för jordägaren att qvarhälla landtboes

gods bör åtminstone inskränkas till sä stor del der

af som emot jordägares klara och förfallna fordran

hos landtbo kan svara

Johannes Christoflersson från Kronobergs Län

ansåg den föreslagna 7 § som icke är tillämplig

andra fall än då landtbo under stämmotid rym

mer vara bättre än stadgandet uti nu gällande lag

8 :de § af förslaget deremot vore efter Talarens

tanke olämplig och borde derföre förkastas Jord

ägare som har fordran hos landtbo saknar icke

för närvarande tillfälle att jemväl efter det landt

bo afflyttat göra sin rätt gällande och något skäl

att tillägga jordägaren en myndighet sädan som

förslaget upptar synes icke äga rum

Zetterberg yttrade att meningen med den före

slagna 8 § är den att jordägaren företrädesvis skulle

försäkras om förmånsrätt till betalning för lega och

utskylder af det gods arrendatorn under legostäm

man förvärfvat och sådant vore ock efter Talarens

tanke rigtigt ty det kan väl icke vara annat än

billigt att den egendom landtbo förvärfvat ä ett

arrenderadt hemman till arrendets betalande i för

ta rummet användes

Betänkandet återremitterades

LagUtskottets betänkande Jtö 42 öfver Väckta mo

tioner om Förliknings Kommittéers inrättande

Jonas Kylander fiån Wermland beledsagade sin

anhållan om äterremiss med skriftliga anmärknin

gar

Då på många ställen i vårt land folket varit

tvungna att sjelfve foga anstalt om inrättandet af

förlikningskommittéer ibland sig bevisade väl det

ta att saken är af yttersta nödvändighet Den

som känner hur illa det tillgår i synnerhet i folk

rikare orter skall nog behjerta deras olycka att

icke äga någon anstalt för att gifva tvistande brö

der anledning till att förlikas Om uti 30 är el

ler som Utskottet antyder allt sedan 1809 folkets

ombud vid riksdagarne påyrkat ifrågavarande an

stalt är icke detta ett skäl som talar för nöd

vändigheten Likväl hade Utskottet antagit detta

såsom ett skäl till afstyrkande ehuru Utsk erkänt

både nyttan och nödvändigheten Utsk har äfven

åberopat att förlikningskommissioner äro lagligen

påbjudna i grannrikena att desse äro sammansatte

af lagfarne män och att i anseende till bristen

af i detta yrke utbildade män det ännu icke skulle

lata verkställa sig i vårt land Men sådant är ic

ke förhällandet hvarken i ena eller andra afseen

det ty han kände ledamöterne i många förliknings

kommissioner i Norge De bestå af bara bönder

som knappt någonsin sett mycket mindre studerat

någon lagbok och likväl går saken herrliga för sig

att medla mellan tvistande likar Utsk föregifver

vidare att motionärernas förslag går derpå ut att

förlikningskommittéer skulle bilda en ny rätte

gångsanstalt jemte de befintlige domstolarne Sjelf

va karakteren på ifrågavarande anstalt tillkännager

motsatsen

— Enligt lag skulle väl underdomsto-

larne utgöra äfven en förlikningsanstalt och omL

någon domare iakttager denna lag är sådant likväl j

cke fallet i allmänhet Merendels skrider man

till ransakningen och om parterne sjelfva icke äro

förut beredda på förlikning blir tiden för en do

.are merendels för kort att härmed sysselsätta

sig ila han pa en eftermiddag har pa listan bortåt1

111 instämda mål utom en mängd uppskjutna

Parterna börja ^således striden på detta fält Upp

sköt i målet föranledes af ringaste orsak och mer

endels igenom parternes okunnighet Flera är lör

svinna innan mälet blir utransakadt som likvisst

kunde i godo hafva blifvit afgjordt på en timma

om de tvistande hade baft en föreningspunkt der

de kunnat sammanträffa för att närma sig till för

soning

— Våra domstolar skulle väl icke i alla

fall blifva mycket förnärmade Ty så invecklade

tvister som parterna sjelfve eller de män som vore

kyldige att biträda dem icke förstodo att slita

.kulle väl underställas domstolens bepröfvande

och då inga andra saker naturligtvis kunde förli

kas än sådane som parterne sjelfva biträdde af

gode män ville och kunde afgöra torde Domstolar

ne och i synnerhet Häradstingen fä tillräckligt att

sköta utan att som nu är fallet blifva öfverhopa

de med en otrolig mängd af mål som till större

delen icke vore värda att upptagas

Serskildt åberopade Tal sin erfarenhet af Werm

land och i synnerhet i Nordmarks

Härad De

elfva förlikningskommittéer i lika manga socknar

hvaraf detta Härad består hafva redan ehuru de

äro nybildade åstadkommit en otrolig nedsättning

af rättegangsmil vid ortens Häradsting och troli

gan skola dessa anstalter meil tiden ännu mer visa

sig välgörande Han skulle således icke för den

ort hvarför han vid denna riksdag representerar

hafva serdeles behof af någon lagbestämmelse här

utinnan om han icke ansåge sig skyldig att yrka

förlikningsanstalters åstadkommande för riket iall

tnänhel och i synnerhet i anseende till det störa

behof allmänheten deraf äger och om lian icke

fruktade att de anstalter som redan blifvit gjorda

skulle framdeles förfalla derest ingen bestämd och

allmän lag oingjordade dem helst han kände det

motstånd som ifrågavarande inrättningar fatt be

kämpa i hans hembygd af personer och partier

som icke voro intresserade för saken

Lars Larsson frän Elfsborgs Län instämde till

alla delar med Kylander samt reservanten Herr

Ekholm Det är bekant att en mängd tvister nä

stan utan allt värde i flera år äro anhängige vid

domstolarne och utan att till sitt resultat medföra

någon nytta samt orsaka parterne betydlig kostnad

och tidsspillan Sådan skulle genom förliknings

kommittéers inrättande kunna undanrödjas samt

enighet och trefnad bland folket i öfrigt befräm

jas Önskade att Utsk vid ny behandling matte

mera fästa sig vid folkets allmänna fördelar än

minskningen i domrarnes sportelinkomster Med

honom förenade sig

Peter Persson i Slätthult från Jönköpings Län

Utskottet har såsom skäl för sitt afslag bland

annat åberopat den brist som skulle förefinnas på

skicklige jurister hvilka kunde leda förliknings

kommittéernas förhandlingar men detta är ett

skäl som icke kan vara gällande ty inom hvarje

pastorat finnas säkerligen flere pesoner som utan

att hafva studerat lagfarenheten äga tillräcklig ur

skillning för att bedöma sådane rättsförhållanden

som kunna blifva föremål för förlikningskommitté

erne Sådant är desto säkrare som erfarenheten

visat att i de fall då efter länga fördröjde rätte

gångar vid domstolar mäl .blifvit utställde till vid

räkning parterne emellan det ofta lyckats de gode

män hvilka erhållit dylikt uppdrag att uppgöra

förlikning till parternes ömsesidiga belätenhei Ge

nom förliknngskommittéers inrättande skulle en

mängd rättegångar som genom den tidsutdrägt och

kostnad de medföra undergräfva folkets välstånd

och icke ens för den vinnande parten medföra nå

gon fördel förekommas och i öfrigt befordras e

nighet och förtroende

Med desse nämnde talare förenade sig Anders

Jonsson i Tuna och Johan Olof Widegren Jona

Johannesson Peter Mårtensson och Jonas Anders

son från Jönköpings län Johannes Andersson frän

Skaraborgs län Bengt Gudmundsson och David

Andersson samt Olof Lindbäck från Halland Peh r

Gabrielsson från Kronobergs 1 Anders Larsson och

Jan Pehrsson från Upsala län Nils Jeppsson Chri

sten Andersson och Håkan Nilsson frän ökäne Hans

Hansson Olof Benjaminsson Jonannes Johannesson

och Lars Basmusson I rån Götheborgs och Bohus 1

Nils Magnusson och Sven Isaksson frän Calmare 1

Ptr Hansson och Jöns Ersson från Wermland

Ephraim Larsson från Elfsborgs län m fl

Per Sahlström tillkännagaf att han som ledamot

i Lag-Utsk icke varit tillstädes dä förevarande

ämne handlades äfvensom att han ingalunda dela

de de äsigter Utsk i bet framstält utan instämde

i de yttranden här nu blifvit afgifne

Ola Jeppsson utvedklade samma tanka som en fö

reg talare och begäide att Utsk

.t ej allenast måtte

tillstyrka dessa Kommittéers inrättande utan ock

inkomma med förslag till reglementariska föreskrij

ter för desammas verksamhet Deri instämde

Peter Claesson Henrik Hansson oeh Ephraim

Larsson frän Elfsborgs län Gustaf Bernhard Ap

pelqvist och Lars Nilsson fr Blekinge Sven halls

son frän Calmare län och Peter Jönsson frän Chri

stianstads län

von Zweijbergk ansäg sig böra upplysa att det

Lag-Utsk :s beslut som innehältes uti förevarande

bet blifvit i Utsk tillvägabragt med endast en

rösts pluralitet För sin del sökte tal efter ytfer

fta föruiäga motverka detsamma men misslyckades

deruti emedan Domare intresset gjorde sig gällande

framför det allmänna

Olaus Ersson frän Bohus län och Jon Olsson frän

Gefleborgs län förenade sig med von Zweigbergk

Sone Persson från Malmöhus län instämde med

Heurlin och Ola Jeppsson

Strindlund yrkade på af föregående talare anför

da skäl att detta tet mä återremittera samt att

Utsk må inkomma medförslag till reglcmentariska

föreskrifter för Förliknings-Kommitteernes ätgärdf r

och att Koramittéerne mä lemnas rättighet att sjelf

ve åt sig välja Ordförande utan afseende pä andra

egenskaper hos dem än det allmänna förtroendet

ty tal fruktade att om dertill ovilkorligen skulle

erfordras Jurister desse ofta skulle lägga hinder i

vägen för förlikningar Med tal förenade sig Jan

Erik Jansson från Wermlands län och Johan Fre

drik Dahllöf från Elfsborgs län m fl

Peter Jönsson frän Jönköpings län alldeles i lik

het härmed Äfvenså Johannes Chrisloffersson frän

Kronobergs län som desto heldre delade lika äsig

ter i detta ämne med medbrodren Heurlin som i

tal hemort flere Förliknings-Kommittéer redan blif

vit inrättade och för allmänheten medfört ganska

stor nytta I samma mening äfven Dahllöf med

hvilken Anders Nilsson fr Östergöth förenade sig

Jan Andersion från Upsala län yttrade I afseen

de ä Lag-Utsk :s åsigt att Jurister skulle erfordras

för ledning af Förliknings-Kommittéernes öfverlägg

ningar får jag hemställa till hvar och en att be

grunda om ej vid de bland allmogen vanligen upp

kommande tvister rörande ohägn och åverkan m

m en kunnig Landtman vida bättre kan afgifva

ett tillfredsställande uti än en Jurist rättegångar

uti frågor af nyssberörde beskaffenhet blifva ofta ut

dragne i flera år hvilket skulle till betydlig de

förekommas om Förliknings-Kommittéer funnos —

Häri förenade sig Stephan Andersson frän Stock

holms län

Dessutom fattades i detta plenum följande beslut

Stats-Utsk :s uti Nr 71 återremitterades Nr 72

L 74 och 75 biföllos Nr 86 och 87 likaledes N

j88

jades acta Nr 89 och 90 biföllos Nf 91 åter-

remitterades Ekon

-Utsk :s uti Nr 18 19 20 och

21 biföllos Stats-Utsk :s uti Nr 81 82 83 84 och

85 biföllos Banko-Utsk :s uti Nr 21 22 23 24 och

— - • - TO T7 _i _

y fölToV

L ^uTsta

bifts Ekon .-Utsk :s

1 ■

• ■

Nr 2g 24 28 biföllos allt utan någon intressant

diskussion

Plenum den 20 Maj

Uti detta plenum förekom först Nils Perssons fr

Södermanland skrifteliga anförande angående mö

tespaSsevolansen hvilket redan varit tryckt Läsa

ren torde ock erinra sig att vi förut omnämnt det

hela Ståndet häri instämde och att en Deputation

derpå beslöts som till medstånden afgick Uti sam

ma plenum föreföll en temligep vidlyftig diskussion

i frågan om kurhusafgiftens fortfarande eller icke

men hvarom öfverläggningen icke var af något syn

nerligt intresse

Banko Utskottets förslag till ett förändradt

Myntsystem

Lars Larsson från Elfsborgs Län allernnade ett

skriftligt anförande deri lian efter en väl utförd

framställning af de åtskilliga systemer som här i

landet varit gällande föreslog

l :o Att Riksbankens sedlar hädanefter endast må

utfärdas på i 2 /2 5 10 till 1000 Daler silfver

mynt allt i jemna 10 :tal Innan småsedelmyntet

hinner utgå ur rörelsen torde kanske /„ och /j

dalersedlar erfordras svarande emot 8 och 16 skil

lingar riksgäld

2 :o Efter 1841 tillverkas inga sedlar af närvaran

de valörer hvilka om 10 år böra till Banken vara

invexlade

3 :o Att alla Privatbanker åläggas utfärda sedlar

endast på Daler silfvermynt till minst

daler och

derutöfver till jemna 10 :tal Bötesdalern borde an

tagas till en Daler silfvermynt äfvensom mig synes

att skjutslegan borde höjas till 1 Daler silfvermynt

hvarigenom skjutspenningar beqvämare likvideras

synuerligast sedan smäsedelmyntet en gang kommer

ur rörelsen och sillvérmyntet inträder i dess ställe

Att i denna fråga bibehålla skillingar bauko 24 t

ex komme att medföra (lere ölägenheter

4 :o Att alla Debetsedlar efter 184i ställas på da

ler silfvermynt samt alt BevillningsUtsk anmodas

framdeles nyttja samma myntsort uti sina betän

kanden

5 :o Att Riksens Ständer hos Kongl Maj :t anhål

la om sanktion på sitt myntförslag så att det öf

verensslämmer med sedelmyntet

Nils Strindlund Ehuru syst matiskt Lars Lars

sons förslag än må vara kunde han dock för sin

del lika litet bifalla detsamma som Banko U i sk

betänkande Myntet bör icke behandlas pä lika

sätt som brän vinsbränn in gen att ett nytt syst ,n

för detsamma etableras med hvarje riksdag Vi

hafva nu ett bestämdt mynt Sä väl Rikets Stän

ders Banks som alla Privatbankers sedlar äro ut

färdade i öfverensstämmelse med nu gällande syste

met Det skulle blifva ett oberäkneligt besvär och

medföra en mängd oredor om näjjon föräudrin i

omförmälda hänseende tillvägabragles Vi böra

vara belåtne med hvad vi hafva Den som ä»er

penningar anser säkert icke mödosamt att räkna

dem äfven under värt nu gällande myntsystem

Önskade alt detta system må fortfarande bibehål

las och yrkade äterremiss Hvad kopparmyntet an

sar bör någon förändring d ruti icke äga rum an

norlunda än i sammanhang med matt mål och

vigt och tiden för förändring härutinnan är ännu

långt borta Denna mening biträdde

Pt ter Persson i SJäthult af Jönköpings Län Måns

Jossesson frän Skane Lars Nisson frän Blekinge

Johannes Johansson frän Götheborgs och Bohus

l-än Per Jonsson fran Öland Svtn Jönsson tran

Jemtland Per Hansson frän Wermland Jthanr .es

Chrisliffersson frän Kronobergs- och Johan B lis

ma u Iran Skaraborgs Län

Jtth /QTl Fredrik Huhliöf ville f j l ,es 'rida att det af

Utsk föreslagna myntsystemet är bättre än vårt nu

gällande men kunde dock icke underlåta att yrka

äterremiss å betänkandet da Utsk ej grundat sitt

förslag pä decimalsystem 't hvilket i fbre andra

länder blifvit antaget i all myntberäkning och icke

blott för affärsmän är af stort värde utan äfven "e

noni sin enkelhet gör en mängd embetsmän vid rä

kenskapsverken öfverflödige Man kunde hos oss

t ex bibehålla benämningen af Riksdaler för hög

sta myntsorten lita nästa myntsort derunder blif

va >0 gånger mindre och svara mot 5 sk Rgs be

stämma den dernäst varande myntsort till tionde

delen af den sednare sä att den svarade mot /j

skilling Mgs o s v Decimalsystemet har länge va

rit i fråga för mått mal och vigt och var Tal öf

vertygad att det i tidens längd äfven gör sig gäl

lande för vårt mynt Utsk borde derföre föreläggas

alt inkomma med ett förslag i denna syftning Med

honom förenade sig

Per Pålsson från Skåne

Anders Andersson frän Skaraborgs Län fann Da

lersräkningen en qvarlefva från gamla munktiden

för vår tid icke passande hvarföre lian icke kunde

biträda Lars Larssons förslag Ej heller kunde Tal

gilla Strindluuds mening att värt nu gällande

myntsystem är det bästa Deremot bifölls full

komligt det myntsystem Utsk föreslagit Den nu

ölliga penniugeräkningen i riksgälds och banko vo

re vid liejvidtr serdeles allmogen emellsn ofta för

villande men denna olägenhet upphörde sä snart

vi icke ägde meia än ett slags mynt I Dalillöfs

yttrande angående decimalsystemet skulle Tal ger

na velat instämma och hyllade han vid sistlörflut

na riksdag företrädesvis detta system men frukta

de nu att berörde räknesätt blefve svårare sedan

man frän längre lid tillbaka blifvit van vid att

räkna 48 sk pä Rdr oeh i2 runslycken på sk iII in

gen o s v

Anders Jonsson i Tuna och And rs Jonsson i Ok

na af Östergöthland Per Mårtensson från Jönkö

pings- och Erik Persson frän Upsala Län förenade

sig ined Anders Andersson

Nils Persson frän Södermanland biföll Ulsk be

tänkande hvilket han ansäg desto mera välgrun

dadt som riksgäldsmyntet numera är till största

delen invexladt och inom 1845 års utgång bör

vara alldeles förbi Dessutom är den föreslagna

kurant-myntberäkningen öfverensstämmande med

dtn i handel och rörelse hittills alltid brukliga

riksgäldsräkningen DecimaIsystemcts införande i

uiyiilberäkn kunde ej gillas sä länge detta system

icke blilvit antaget för mä t mål och vigt och

dalersräkniugen vore numera nästan alldeles för

löind

Häruti instämde Johannes Andersson Anders Lars

son och Jan Persson från Upsala Län Stephan An

dersson frän Stockholms och Ptt r Gubri lsson

från Kronobergs Län Per Jönsson från Skåne Peter

Persson och Henrik Andersson från Örebro Län E

phraim Larsson Johannes Petlirsson och Henrik

Hansson frän Elfsborgs Län Olif Jacobsson frän

Södermanland m 11 Sven Hiurlin trodde att Da

lersräkningens införande i vårt myntsystem skulle

medföra mycket bråk och äfventyr och att man

vunnit mycket blott man får en kurant benämning

pä värt mynt Talaren satte sig dock ej emot ä

terremiss faslän han trodde att Bet skulle åter

komma i lika beskaffad t skick som det nu befanns

Olof Persson från Stockholms Län instämde huf

vudsakligen med Strindlund

Per Östman från

"Westernorrlands Län biföll Bet

hvilket han ansåg rådligast att antaga då det af

Utsk föreslagna myntberäknings-sättet vore det

bland allmogen mest vanliga

Nils Persson från Örebro Län önskade också att

vi mätte få elt bestämdt mynt hvilket då det ut

ginge från Banken också tycktes böra heta Banko

mynt men som en slilt benämning jemväl torde

blifva ämne för betänkligheter så biföll Tal Ut

skottets förslag

Lars Larsson från Elfsborgs Län förklarade sin

egentliga syftning vara att vinna enhet i beiåknin

gen af landels mynt samt dess mått mål och vigt

jNiägon förändring i sjelfva myntfoten uppkomme ej

helier antingen man antoge beräkningen af Daler

Silfvermynt eller den af Riksdaler kurant men

iörstnänula berakningssutt ä»de det företräde fram

lör det senare att man komme ifrån alla bråk och

hade blott jemna tal — Tal hade denna gång be

gärt ordet egentligen för att yrka äterremiss

Anders Normark frän Westerbotten förenade sig

med Sven Heurlin

Fredrik von Zw ?gbcrgk skulle velat understödja

den af Dahllöf föreslagna reformen om han ej

sett hvilka svårigheter soin mött Dccimal-syste

mets antagande för mätt mål °ch vigt minnes

ganska väl hvad besvär det i början åstadkom att

förvandla daler öre och penningar till Riksdalrar

skit lingar och runstycken och att flere embetsmän

blott derföre blefvo nödvändige En förändring i

vår nu gällande myntberäkning blefve dock icke

Uts förslag ty Riksdaler kurant vore ju vår nu

öfver allt brukliga Riksdaler Riks Benämningen

blefve blott förandrad ir r .f jrjgd rätta ty sedan

Riksgäldskontoret nu upphört vore intet skäl hvar

före namnet pa vart mynt skulle innefatta någon

hän tydning pa Rikets skuld Deruti instämde

J O Widtgren och Anders Nilsson från Öster

göthlands Län Anders Jönsson från Tuna af sam

ma län och Sven Andersson från Skaraborgs Lan

Dahllöf bestred Uts inkast att genom Dccimal

ystemets antagande en ny myntbenämning blefve

oundvik lig och antalet af benämningen å de gångba

ra mynten ytterligare ökadt dermed att han föresla

git En Rdr kurant såsom högsta benamningen och

Sida 7

1 >lott yrkat att dess underafdelningar skulle ske

enligt Decima I-systemet försäkrade tillika att de af

Ton Zweigbergk forespegtade vådorna ej voro att be

fara ty Decimal-systemets begagnande borde ovil

korligen medföra en stor lättnad för tjenstemännen

inom Räkenskapsverken och de olägenheter hvilka

kunna uppstå i början af dess införande skulle snart

glömmas sedan man erfarit den nytta man i läng

den måste hafva af dess användande

Olaus Eriksson från Götheborgs och Bohus Län

test red Decimal-systemets införande och biföll bet

Mals Persson från Stockholms Län biföll bet i

allo Folket hade länge längtat efter ett bestämdt

myntsystem De nu gälla» de olika myntsorterna

hade föranledt mångfalldiga tvister genom en ser

deles bland allmogen lätt skedd förgätenhet att i

dokumentcr der penningetransactioner varit i fråga

utsätta myntsorten af Riksgäld eller banko

Häruti instämde Olof Lindbäck från Halland

G B• Appelqvist fiätt Blekinge ansåg den nu

brukliga mynt benämningen vara den bästa och yr

kade derföre återremiss å bet

Anders And rsson från Skaraborgs Län om han

vågat hoppas att Decimal-systemet nu kunnat vin

na bifall skulle destomindre haft något deremot

som han lika med Dahllöf var öfvertygad att det

samma ändock i framtiden gör sig äfven hos « ss

gällande men öfvertygad att ingenting uträttades

genom en återremiss fullföljde Tal sitt yrkande af

bifall till het

Diskussionen var slutad och Bet bifölls efter vo

tering med 5 röster mot 35 LagUfsk Bet Jfö 43

bifölls Ekon .Utsk bet M 22 återremitterades

Plenum den 23 Maj

Vid förnyad föredragning af StatsUtsk uti Jtä 105

i an <d iing af återremiss å Stats-CJisk ull M 11

anyåthd m <d >ls anvisande till (jcvärsfabrikalio

ffrti yttrade sig härutinnan Henrik Andersson från

Örebro län skriftligt Han erinrade att han då

StatsUtsk förra bet ang medel till gevärsfabrika

tionen för innev år hos Ståndet behandlades fästat

uppmärksamheten på ett och annat som icke just

vittnade gynnsamt om förvaltningen af de förut be

viljade anslagen till enahanda ändamål såsom att

i början af sistlidet år en befallning utfärdades från

regeringen om förfärdigande af 8oo gevär endast för

att anställa försök med ett par nya uppfinningar i

afseende på antändningssättet hvilkas verkan bordt

kunna utrönas med antalet af 20 a 30 gevär hvar

igenom staten besparats flera tusen Rdr helst kost

naden för hvai jr gevär aldraminst måste antagas till

20 Rdr Bko och vidare hurusom styrelsen und

i83S års sommar hvars märkvärdigheter i öfrigt

icke så hastigt förgätas återköpte ett till enskild

person redan försåldt parti gevär och dervid befäl

te flerdubbelt mer än hvad den af honom vid för

säljningen erhöll hvilken högst underbara handels

transaktion icke förlorar i besynnerlighet om man

Betänker att samma gevär sedermera blefvo för kro

nans räkning slopade d v s totalt förstörda T

följd af dessa företeelser hade han då ej röstat för

Infall till StatsXJtsk nämnde bet hvari då ett an

slag å 36 ,000 Rdr tillstyrktes Nu hade Utsk i

sitt sednare bet gått vida längre och förhöjt sum

man till 60 ,000 Rdr på grund af anmärkningar

från de undra Stånden der man icke synes såsom

vederbör taga i betraktande folkets oförmåga att

alltjemnt skatta till en missvårdad statskassa —

Han fann då än större skäl alt förkasta det nu

framlagda förslaget att uppoffra 60 ,000 Rdr och

han hemtade ett ytterligare stöd härför frän den

omständigheten att af föregående års gevärstill

verkningsmedel ett belopp af öfver 30 ,000 Rdr blif

vit använde till fremmande ändamål nemligen till

nybyggnader vid Carl Gustafs stads faktori Han

föreställde sig dessutom att de dryga summor som

äro anvisade på 3 :dje Hufvudtiteln alltförväl kun

na räcka till för gevärs fabrikationens bedrifvande

så framt administrationen vill ådagalägga en all

varlig håg att hushålla med folkets penningar Hans

tanka var alltså den att man rätteligen borde helt

•och hållet afhålla sig från att anslå särskilda medel

till ifrågavarande ändamål men i alla händelser

högst 36 ,000 Rdr

Nils Persson hade förstå gången hos Stats-TJtsk

deltagit i beslutet om 36 ,000 Rdr sednare gången

vidblifvit samma beslut men blifvit öfverröstad af

pluraliteten instämde för öfrigt med Henrik Ander

son Med tal förenade sig

Lars Rasmusson från Götheborgs och Bohus Län

Anders Andersson i Tuna och Anders Andersson i

Okna frän Östergöthlands Län Stephan Andersson

från Stockholms Län samt Henrik Hansson från

Elfsborgs Län

Strindlund ville endast erinra att på sätt ingres

sen till Utsk 13ti jemväl utvisade under hvartde

ra af de 5 senast förtlutne åren 60 ,000 Rdr varit till

Gevärsfabrikationen anslagne och att Utsk pä grund

deraf tillstyrkt en lika summa för innevarande år

von Zweigbergk yttrade att då vid senaste öfver

läggningen i ämnet Ståndet ansåg 36 ,000 Rdr vara

för högt belopp för innevarande års Gevärsfabrikation

det vore inconsequent om det nu skulle vara sig o

likt och dä känt vore att de sedan sista riksdag för

gevärs förfärdigande beviljade Statsanslag till för

sta delen blifvit till främmande ändamål använde

ansåg tal lämpligast att allt statsanslag för gevärs

fabrikation under innevarande år blefve förvägradt

Jakob Kihlblomkunde då nu blifvit bestämdt kändt

att de förut för gevärsfabrikation beviljande stats

anslag blifvit till stor del använde till uppbyggan

de af hus men ej till gevärs anskaffande för sin del

icke frångå förut yttrade åsigter att dä regerin

gen icke använd t ett bevil jadt statsanslag för det

ändamål som blifvit afsedt Ständerna icke böra ett

sådant förnya hvarföre tal afstyrkte allt anslag

för gevärsfabrikationen under innevarande år Re

geringens kontrakter med faktorierna för detta år

kunde för Ständerna sä mycket mindre vara förbin

dande som samma kontracter utan deras hörand

blifvit ingångne om dylika skulle förpligta Stän

•derne till anslags beviljande vore tal förvissad att

dessa anslag snart skulle blifva tiodubblade Med

honom förenade sig Johan Andersson Lundberg från

Korbottens Län Petter Claesson och Johannes Pet

tersson från Elfsborgs Län samt Johan Andersson

från Upsala Län

Peter Jönsson från Jönköpings Län hade förut i

-sersVild motion föreslagit att vid det i hans hem

ort belägne gevärsfaktori i Husqvarna hvarest e

liuru de bästa gevär der förfärdigas arbetarne lik

väl för kronans räkning icke sysselsättas mera än

8 månader om året gevärsfabrikationen till en tredje

del mätte förökas Detta hade likväl icke vunnit

bifall utan regeringen i stället låtit anlägga ett

nytt och derpå användt största delen af de för ge

värsfabrikationen beviljade statsanslag hvilket vore

desto oriktigare hushålladt med statens medel som

de förut anlagdc faktorierna tillräckligen kunde

fylla kronans årliga behof Tal ansåg derföre inga

högre anslag för innevarande än föregående år bö

ra beviljas

Nils Persson kunde då de redan anslagne med

len blifvit använde till fremmande ändamål och

gevärsfaktorierne fått afstadna ingalunda medgifva

ytterligare statsanslag härtill Deri instämde Johan

August Zetterberg från Stockholms Län Erik Pers

son från Gefleborgs Län Johan Christoffersson

fran Kronobergs Län m fl

Johan Fredrik Dahllöf vidhöll de principer han

utvecklat dä StatsUtsk utlåtande rörande riks

statens 3 :dje Hufvudtitel hos Ståndet förevar j och

fann det ändamålslöst att under fred utarma lan

det med öfverdrifna kostnader för krigsmaktens be

hof instämde för öfrigt med Nils Persson och af

styrkte allt statsanslag till gevärsfabrikationen un

der innevarande är

Diskussionen förklarades nu slutad och p5 ser

skilde af Talmannen framställde propositioner blef

ej allenast StatsUtsk utlåtande Jtä iö5 af Ståridet

ogilladt utan afslogs ock den i Utsk 11 förut

tillstyrkte anslagssumman af 36 ,000 Rdr till b

stridande af innevarande års utgifter för gevärsfa

brikationen med förklarande att Ståndet ansåg nå

got nytt anslag för detta ändamål icke för året er

fordras

Under samma plenum förklarade Ståndet i an

ledning af derom gjord framställning alt 3 Riks

daler 16 skillingar Banko om dagen vore det min

sta belopp hvarmed en ledamot af BondeStändet

under innevarande riksdag till anständigt under

håll kunde vara belåten

StatsUtsk utlåtande JY2 qS angående arrendet af

Nyqvarn återremitterades samma Utsk uti tand

Jtä 106 bifölls och JYs 109 återremitterades utan

diskussion af allmännare intresse

Plenum den 27 Maj

FRÅGAN OM TULLEN I ÖKESUND

(Ekonomiutskottets betänkande AS 3i

Hans Jansson från Elfsborgs Län ansåg föreva

rande fråga vara af Utsk mycket lösligt behandlad

och instämde uti Hr Christierssons reservat ou som

upplyser att Öresundska tullen för vissa varor ut

tages till ett sjudubbelt större belopp än ingangm

traktater bestämma Då denna afg-ft slutligei

drabbade konsumenterne samt en stor del af d

förtullade varorne ehuru utländska produkter blif

vit i sednare tider nästan oumbärlige tycktes saken

vara af den vigt att hela representationen derom

borde uttrycka sine tankar Svenska lagen stadgai

att byar som äro belägne på hvar sin sida af en

ström äga halfva vattnet hvardera Sä borde af

ven förhållandet vara lind Sverige och Danmark

och Tal kunde ej undgå att finna det besynnerligt

att förra rikets handlande skola skatta till det sed

nare likasom Öresund vore en af Danskame gräfd

kanal för hvars begagnande de skeppsfarande bor

de erlägga afyift Under närvarande förhål lande

ville Tal ställa Öresundska tullen uti samma ka

thegori med den afgift som betalas till Barbaresk

staterne och kunde aldrig nog värdera den store

Axel Oxenstjerna som icke sparade någon möda

för att befria Sverige fran Öresundska tullen Ville

dock icke klandra densamma dä den grundas pä

ingångne traktater hvilka böra hällas i helgd men

som desse traktater icke efterlefvas af Danska re

geringen önskade han att Utsk ville föreslå det

Ständerna uti en underdånig skrifvelse till Kongl

Maj .t uttryckte sitt gemensamma ogillande af det

sätt hvarpå ifrågavarande tullafgifr utaf Danska

regeringen uppbäres och sin önskan det Kongl

Maj :t måtte i nåder vidtaga de anstalter som kunna

erfordras för att förmå Danska regeringen att ef

terlefva de med Sverige ingångne traktater om Ö

resundska tullen sä vida icke samma tull kunde

alldeles försvinna

Häruti instämde Bengt Gudmundsson från Hal

land Johannes C hr istoffer sson frän Kronobergs Län

Per Flan sson från Wermland samt större delen af

Ståndets öfrige medlemmar

J F Dahllöf badö föga att tillägga hvad Hans

Jansson yttrat Öresundska tullen är en qvarlefva

från den tid då stränderne å ömse sidor om Öre

sund tillhörde Danmark och den beviljades först

af den svaga regering som efterträdde Carl XII

Denna tull b®rde aldrig existera IVIed samma skäl

kunde t ex England och Frankrike pretendera

tull af de fartyg som passera kanalen Spanjorerne

af dem som genomsegla sundet vid Gibraltar o s

v Tal föreslog derföre att Rikets Ständer måtte

hos Kongl Maj :t underdånigt anhålla om vidtagai

de af kraftiga medel för Sveriges befriande frän en

förnedrande afgift

Med Dahllöf förenade sig Ephraim T .arsson från

Elfsborgs Län Sven Isaksson från Öland JMrs

Pettersson från Blekinge Christen Andersson och

Lars Bengtsson från Skåne Per Östman från Ve

ster-Norrlands- samt Olaus Eriksson T ^ars Bas

musson och Olof B en

jamin sson lrån Götheborgs och

Bohus Län m fl

Sven Hturlin var af den tankan att då regerin

gen ofta åberopar lagens gällande kraft den också

sjelf borde vaka öfver helgden af en fredstraktat

som thyvärr blifvit bruten likasom våra kneck te

kontrakter Förenade sig med Hans Jansson om

en skrifvelse till Kongl Maj :t och begärde återre

miss

Likaså Peter Mårtensson Prter Persson i Ädel

fors Jonas Johansson och Jonas Andersson frän

Jönköpings Län samt Anders Jonsson i Tuna och

Anders Jonsson i Okna af Östergöthland m fl

J O- Widegren från Östergöthland ansSg ämnet

tillräckligt utveckladt af Hans Jansson och Dahllöf

samt förenade sig med dem

Strindlund från Vester-Norrlands Län instämde

i deras yttrande som föreslagit underdånig skrif

velse i ämnet till Kongl Maj :t men önskade att i

samma skrifvelse äfven måtte inflyta det uttryckli

ga tillägg att Kongl Maj :t ville på tjenligt sätt

söka skilja Sverige helt och hällt t frän Öresundska

tullen och att i händelse Danska regeringen ej

härpå godvilligt ingår Ständerna måtte sätta Kongl

Maj t i tillfälle att i förevarande fall göra rikets

anspråk gällande

vice Talemannen instämde med Strindlund och

Dahllöf

Malts Persson från Stockholms Län hade per

mission dä frågan behandlades i Utsk och det hade

verkligen kostat pä honom att Utsk stadnat i det

beslut som skett Sjelf skeppare hade Tal erfarit

huru det förfares med Svenska fartyg vid Öresund

ska tullens erläggande fruktade dock att den nu

mera ej kan borttagas då sådant ej skedde i8«4i

men ansåg för billigt icke allenast att tullen in

skrankes till det belopp hvarmtd densamma bör

utgå utan äfven att Svenska fartyg undgå besväret

att anlöpa Helsingör och att Danskarne således

böra ligga ute i sjön med en prejbåt till emotta

gande af skeppsdokumenter Då såsom nu till

går i000 :tals fartyg på samma gång lägga till på

ett ställe åstadkomme ofta denna trängsel serdele

under inträffande stormar stora skador å fartygen

hvilkas iståndsättande sedermera medtaga en kost

nad som vida öfverstiger tullafgiftens belopp

Per Jönsson från Christianstads Län förenade sig

med Strindlund och Hans Jansson

Sone Persson frän Skåne egde såsom boende nä

ra Skånska kusten samma erfarenhet som Matts

Persson i hvars yttrande han således instämde

Sverige borde vara alldeles befriadt från Öresund

ska tullan och då densamma har ett stort infly

tande på landets välmåga vore öuskligt att rege

ringen vid förevarande ämne fastade en serdeles

uppmärksamhet

Gustaf Bernhard Appelqvist från B lek i nere åbe

ropade Hr Christierssons reservation och yrkade å

terremiss som ock beslöts

DISKUSSIONEN ÖFVER DECHARGEBETÄN

KANDET DEN l JULI

Vid föredragningen i Bonde-Ståndet af detta äm

ne eller Konstitutionsutskottets memorial angående

anmärkningar gjorda under granskningen af Stats

rådets protokoll afgåfvos följande anföranden

l :o Af Sven Heurlin från Kronobergs län »Då

Konstitutionsutskottet skulle afgifva ifrågavarande

betänkande kunde det vid dess uppsättande ej

följa annar» princip än den som grundlagarne före

skrifva Det borde granska Statsråds-protokollerna

frän och med nästföregående Riksdags hör jan det

egde icke att gå längre tillbaka ej att kasta blic

ken hvarken före denna tid eller våga någon in i

framtiden det måste följa den utstakade vägen och

den visade sådana föremål som de

'hvilka Utskottet

anmärkt Representanten i sitt Stånd och vid dess

diskussioner ej bunden af dessa stränga foreskrifter

kan något friare skärskåda sitt ämne kan se sig

längre omkring och deraf draga slutsatser hvaruti

Utskottet icke inlåtit sig Dess betänkande visar

tillräckligt huru Regeringen gatt till väga under

de sednasfc sex åren Det visar nästan hvarje

grundlagarnes föreskrift öfverträdd det allmännas

fördel illa förstådd och ofta ännu sämre bevakad

folkets rätt åsidosatt dess fordringar ej aktade

Rikets Ständers uttalade önskningar ej hörda lem

nade utan svar eller rent af förkastade deras be

slut ouppfyllda eller öfverträdda statens medel

ryckta från sina ändamål och använda emot Stän

dernas vilja — allt med ett ord som detta betän

kande innehåller och det innehåller blott en del af

hvad det kunnat framställa om ej Utskottet velat

undvika en tröttande vidlyftighet Men det ger

endast några materialier till de sista sex årens ad

ministrations historia det talar ej om hvad som

skett förut det vidrör ingenting af de äldre ännu

rikhaltigare ämnen den förutgående tiden erbjuder

Man skulle kunna invända att de nu varande

Rådgifvarne till största delen varit främmande för

den förgångna tidens åtgärder Det är icke helt

och hållet sä alla samhällens borgerliga lagar an

taga den grundsats att hvem som undfår ett arf

äfven ikläder sig de förbindelser och skulder som

äro fastade vid den emot I agna egendomen om han

ej genom en högtidlig och ofientlig förklaring gör

sig urarfva och afsäper sig egendomen i fall skul

derna måste följa med Sä måste ock pligternas

arf betraktas af dem som emottaga statens högsta

mheten Jag anser mig alltså berättigad att ford t a

redo af Rådgifvarne för det politiska arf som de

föregående tiderna lemnat dem Jag gör det eme

dan jag i deras handlingar förgäfves sökt efter ur

arfvagörelsen efter den öppna och högtidliga pro

testen mot föregängarnes system efter f rklaringen

att de ej ville hafva något att skaffa med det ford

na systemet att de ville följa ett annat att de ville

gä en ny och egen väg en väg utan krokar och

slingringar fri jemn och efter deras samvetes öf

vertygelse och deras bästa insigt ledande till målet

Nationens välfärd ära och lycka I stället för allt

detta finner jag dem stadda pä samma bana som

deras föregångare denna bana som allt mer och

mer aflägsnar oss frän det önskade målet trögt och

osäkert framvältande den nötta statsmachinen i

samma hjulspår och efter det nödtorftiga dagsver

ket beqvämt uthvilande på de toma stolarna dit

nåden inbjudit dem och der de tycka sig placera

de icke för att tänka och handla för landets bästa

utan att för eget bästa upphemta den rika lönen

för det knappa arbetet Jag ser förändrade namn

ombytta personer i stället för dem som döden bort

kallat eller någon tillfällighet bortsopat men oför

änderligt samma anda eller rättare samma ande

löshet samma bristande lif i formerna samma o

benägenhet för all förbättring af dessa samma be

nägenhet för overksamhet stillastående eller ti 11

bakaskridande samma lust att regera mycket sam

ma oförmåga att regera väl samma brånad efter

ina ^t samma oförstånd att begagna den samma

liknöjdhet för nationen samma fruktande eftergif

venhet för kasterna och skräna med ett ord sam

system som i 30 år fällt sin fläckande och för

derfvande honungsdagg öfver den Svenska jorden

Jag anklagar dä dessa Rådgifvare för deras före

gångare !» förseelser sä vida de icke sökt afskudda

ansvaret derför Jag anklagar dem för det

att ingenting blifvit uträttadt för de vigtiga refor

mer som Rikets Ständer alltsedan år 1809 yrkat af

Regeringen för det motstånd hvarje förbättring

rönt för det tillstånd af förslappning hvari det

fordna friska Svenska lifvet nedsjunkit för den

aftagande skickligheten och dugligheten hos vår em

betsmanna-korps för de tilltagande fordringarna af

anslag åt densamma jag anklagar dem för indrag

ningsmaktens bibehållande för de gjorda förföljel

serna mot tryckpre sen för den onödigtvis fortsatta

myntoredan för kränkningen af iSlO års Riksdags

beslut om näringarnas frihet för allt det med ett

ord hvaröfver Sverige så länge klagat och till

hvars afhjelpande framtiden ännu visar samma mör

ker så vidt nemligen hjelpen skall komma från

styrelsens klokhet kraft och goda vilja De hafva

gjort sig skyldige till allt detta dä de ej tvädde

sina händer afsade sig allt förvandtskap med de

fordna misstagen eller lagbrotten och bevisade det

genom egna bättre tankar och Rikets väl befor

drande handlingar

Om jag vid denna min åsigt finner mig under

stödd af Ståndets pluralitet det vill med andra

ord säga af Svenska folkets pluralitet sä vägar jag

hoppas att de ord jag har att tillägga äfven skola

finna ett geusvar i månget Svenskt bröst och att

detta gensvar skall höras från alla Sveriges landa

mären Jag säger dä att hvad jag här yttrat väl

varit ett uttryck af min — det betyder ganska li

tet men hvad som betyder oändligen mycket af

folkets — billiga förtrytelse öfver hvad som i 30

år har i landet kunnat ske men ännu mer af

dess fordran att det icke mer måtte ske Detta folk

känner ej det bedröfliga nöjet att tadla och förkasta

.1 1 I — .1 f f r *l I I a rt n n l

med ledsnad uttalar det sitt ogillande sin fördö

melse det känner ej den lumpna njutningen att

hämnas och gläder sig ej öfver den felandes bestraff

ning Det åtlyder endast när det kräfver ett så

dant straff nödvändighetens lag lagen för sin egen

båtnad för sina barns och efterkommandes väl Det

fadlar de begångna felen synnerligast för att slip

pa se dem förnyade och det kräfver den rättvisa

vedergällningen mot de skyldige såsom en varnin

för dem hvilka Kunde af egen svaghet och exem

plets smitta eljest förledas att trampa i deras fot

spår En ny administration har inträdt må hon

af hvad Svenska folket förkastar hos den gamla in

se hvad det väntar och räknar pä af henne Det

förkastar hela det system denna hittills följt detta

system af tröghet overksamhet svaga insigter och

starka anspråk af missaktning för folkets röst oel

oupphörliga fordringar pä dess kärlek dess erkän

sla och framför allt dess penningar Det fordrar

att statens embeten ej mera skola anses såsom sineku

rer der man förrättar hvad man ej kan undvik

och försummar allt som möjligen kan försummas

der man söker allt af nådens blickar och fruktar

eller föraktar folkets der man har en enda önskan

ett enda syftemål att fä stadna qvar i orubbad be

sittning af platsens fördelar der lefvande för sig

försina vänner och relationer det fordrar att man

der lefver för folket för det allmänna för sina skyl

digheter att man dagligen och stundligen för dem

tänker och handlar att man väl i händelse man

känner behofvet deraf söker nådens bifall men än

nu mer samvetets att man främst af all jordisk

makt främst af alla önskningar af alla intressen

afser folkets att man om dessa icke kunna förlikas

med nådens ej tvekar i valet emellan bådas an

språk och försakar en plats hvars pligter man

kan uppfylla samt att man såsom en belöning för

sina mödor sina försakelser sina utståndna obehag

ty sådant måste följa med embetet — icke räknar

främst qvartals-lönerna utan det inre medvetandets

och det offentliga omdömets som dock alltid om

än sent öfvar rättvisa och ej heller saknar utvä

gar att betyga sin aktning och sin tacksamhet Fol

ket fordrar — för att i korthet uttrycka mig —

ungefär motsatsen af alli hvad den hittills varande

administrationen gjort Den nya har ej börjat lyck

ligt— och vi hafva redan föklarat det— må hen

nes fortsättning bli bättre Det är detta jag huf

vudsak ligast åsyftar och dä jag begär återremiss

samt föreslår att Konstitutions-Utskottet måtte till

styrka Rikets Ständer att med stöd af Regerings-

Formens 107 § anmäla sitt missnöje med de Råd

gifvare emot hvilkas rådslag så m eket är att an

märka och sin önskan att de i Rådet qvarvarande

deribland mätte skiljas frän embeteria samt de

hvilka antingen på egen begäran blifvit förafskeda

le eller från tillförordnade föredragande befattnin

gar för ögonblicket endtledigade icke vidare i för

troende embeten begaguas afs« r jag i synnerhet der

ed en ledning f '»r den nya administrationen att

förvalta sina vigtiga uppdrag att nästkommande

Ständer ej måtte finna skäl till förnyande af samma

anmälan i anseende till dem De afgängne äro

enligt min mening skyldige till hela den föregåen

de administrationens fel dä de fullföljt dess system

den nya personalen skulle bli det ännu mer om

hon i trots af denna varning än vidare byggde

på detta Babels torn som mörkt och hotande hö

jer sig öfver våra hufvuden och som en gång måste

ramla när långmodighetens tid är förbi och förbi

stringens frukter mognat

häruti instämde Peter Gabrielsson från Krono

bergs län

2 :o af Ephraim Larsson från Elfsborgs län »För

modligen tinnes intet foik i verlden som skulle

kunna framvisa ett sådant intyg om sin regering

som det Konstitutions Utskottet uppgjort för de sist

förlidna fem eller sex åren öfver vår regerings verk

samhet Jag tvifl .ir visst icke att annorstädes kun

de uppletas våldsamheter och tyranniska åtgärder

hvartill vederbörande härstädes icke giort sig skyl

diga men en sådan mängd af regeringshandlingar

som förråda obeslutsamhet fruktan smägnabb med

lagar oc .i föreskrifter med mera dylikt kan säker

ligen icke på något annat ställe uppvisas Då jag

hadé genomlist detta länga bedtöfliga syndaregistret

öfverkom mig en ängslan som jag icke kan beskrif

va Jug hade väl förut hört och sett åtskilligt om

misstag och öfverträdelser men jag hoppades att

'Ieru *i måtte finnas oriktiga åtminstone öfverdrifna

framställningar Jag fann dock nu att i stället för

fverdriffer hade allmänna ryktet och allmänna

skrifter tvärtom haft för litet att förtälja om miss

tag och förseelser Det vore imedlertid Önskligt

om någon kunde bevisa att det varit misstag och

förseelser men detta lärer icke låta sig göra I de

flesta af U tskottet framlagda exempel framstår omiss

känneligen en plan en föresats att trotsa och rin

ga akta Ständernas beslut att öfverträda deras fö

reskrifter i sådant der de ensamme äga besluta

Frän många hall få vi höra stor jämmer och för

bittring ofver hvarje förslag sorn möjligen kan ty

das så som det åsyftade ingrepp i regeringens makt

och befogenhet hvarje ord som möjligen kan tydas

derhän utropas såsom det gräsligaste kätteri sam

hället tycker man är i fara alt upplösas i fall den

ena statsmaktens rättigheter icke fä utan invändning

sträckas ända till sin yttersta gräns ja de»utöfver

Men den andra statsmaktens beslut i ämnen der den

äger att besluta de anses icke heliga man dröm

mer icke på ringaste vis om samhällets upplösning

i fall de trampas under fötterna Och det är icke

blott i fråga om helgden af dylika beslut som man

gör denna besynnerliga skilnad det är äfven i frå

ga om den ömsesidiga aktning de lagstiftande mak

terne böra visa hvarandra i de ämnen der bådas

heslut eifordras Om Ständerne skulle fästa min

dre afseende vid ett frän regeringen utgånget för

slag sä ropas på samhälls-upplösande läror men

om regeringen ända derhän missaktar alla Ständer

nas eller ett stånds uttryckliga önskan att den läg

ges till handlingarna eller förklaras icke föranleda

till något beslut så är en dylik lära icke det rin

gaste farlig för samhällets bestånd eller lugn I

medlertid kan efter min öfvertygelse ingenting me

ra samhällsförstörande finnas Antingen måste re

geringen erkänna att Ständerna verkligen äro Sven

ska folkets ombud såsom grundlagen säger och då

borde man väl besinna sig innan man sä lättsin

nigt behandlar hela folkets öfvertygelse och önsk

ningar Eller ock måste man påstå det vi icke

äro sanna representanter af folket och då är rege

ringen oursäktlig som icke ifrigt arbetar att få en

sådan representation upphäfd och en ny införd Det

enda tredje som möjligen kunde tänkas vore att

man ansåge en illa inrättad folk-representation va

ra bättre än en väl inrättad just för att öka miss

aktningen

Denna saknad af ömsesidig aktning mellan de

båda lagstiftande makterna är det bedröfligaste tec

ken man kan tänka sig på samhällsstillståndet och

förr än den ena visar lika mycken aktning som

hon fordrar förr kunna vi aldrig hoppas slut på

den olyckliga spänning som alltid funnits fast hon

stundom varit gömd under larfvén af en slafvisk un

lergifvenhet å ena sidan Så länge en representa

tion finnes böra dess åtgärder respekteras Men

huru detta skeft derpå har Konstitutions-Utskottet

framhaft mångfaldiga prof och om än åtskilliga af

dessa äro dragna införj domstol så hindrar detta

dock icke oss att deraf hemta bidrag till värt om

döme om regeringens grundsatser i allmänhet

Rättelse härutinnan måste skaffas dess missbruks

förnyande måste förekommas Detta sker icke på

något annat verksamt sätt än att vi ä Svenska fol

kels vägnar allvarligt och hödtidligt säga Komm

en våra tankar om det regerings-sys em som hit

tills varit följdt d v s om de män som upplyst

och rädt honom Desse må till en del hafva bort

gått ur rådet redan det ändrar ingenting uti sa

ken ty vårt omdöme blifver då en helsosam vink

ät deras efterträdare

Näst missaktningen för representationens beslut

är misstroendet till nationen det olyekligaste teck

net som utmärkt den framfarna Styrelsen

Den måste härleda sig från okunnighet om fol

kets lynne och tänkesätt och uppenbarar sig i en

öfverdrifven bäfvan för allt som i ringaste mån är

ovanligt Folket är lugnt och framför allt folket

vill få Vara lugnt Det fordras starkt retande me

del för att bringa Svenskarne i rörelse men för

att åter lugna dem fordras icke stor undfallenhet

Att obekantskapen med national-lynnet varit stor

nom den nu afgängna rådgifvare-personalen bevi

sas icke sä tydligen af någonting annat som af de

bedröfliga händelserna i Stockholm är iS38 Min

net af hvad dä skedde både såsom förberedelse och

slut är sä smärtsamt att jag icke vill upplifva det

genom någon utförligare granskning Mä det vara

nog att vi som känna folkets tankar högtidligen

förklar» det ingen händelse i mannaminne till den

grad skakat förtroendet mellan folk och styrelse

Man tyckes visst vilja trösta sig med det föregif

vandet att det är sqvaller och skrik och främman

le ingil velser som väckt oron men denna tröst är

alldeles grundlös Jag behöfver icke vidlyftigt ge

nomgå Utskottets betänkande vi böra bifalla det

besluta att en anmälan sker enligt 107 § Då det

ta beslut är fatladt torde Utskottet få uppdrag att

föreslå ordalagen i den underdåniga skrifvelse

hvaruti anmälan skall innefattas

Med Ephraim Larsson förenade sig Johannes An

dersson fr Calmar och Johannes Andersson fr Ska

raborgs län

3 :o af Bengt Gudmundsson fr Halland »Vi haf

va nu framför oss det med så olika känslor alltef

ter den ena eller andra politiska sidans föreställ

ningssätt emotsedda betänkandet af Konsitutions

Utskottet rörande styrelsens förehafvanden under

9 mellan förra och nuvarande riksmöte förgång

na tiden Vi skönja af detta betänkande hurusom

den personal hvilken under ifrägavaranda tid varit

besittning af det dyrbara förtioendet att råda

och styra Konungen i afseende på landets angelä

genheter icke bättre uppfyllt detta sitt kall än att

Rikets Ständers delegerade ej allenast ansett dem

hör ställas under lagligt tilltal för uppenbara

grundlagsöfverträdelser i 31 särskilda fall utan ock

Sida 8

funnit dem i 71 specielt uppräknade omständighe

ter hafva sa åsidosatt rikets sannskyldiga nytta och

röjt en sadan brist på oväld nit och skicklighet

och drift att bredvid den formliga anklagelsen in

for lag«n äfven det i 107 § Regeringsformen upp

gifna andra medel hvarigenom folkets ombud kun

na uttala sin missbelåtenhet med Konungens Råd

gifvare blifvit föreslaget att t i il i tas

— Det ar en

betydelsefull urkund detta betänkande afläggnnde

ett af hundrade facta bestyrkt vitnesbörd mot Sty

relsen om dess missaktning för nationens i grundla

gen förvarade rättigheter om dess oförmåga i allt

'r- :£t att fullgöra sina pligter Och huru mycket

öfr ^I

Ökas ej vigten af detta dokument då man besinnar

att hela Svenska folket med få undantag är beredt

att instämma i den sålund-i öfver dess regering fäll

Spörjen

da förkaslelsedom i Spörjen i alla riktningar af

hhldlfdifi

dagar ifrågakomma så skulle de säkerligen sökt att

med än starkare garantier omgjorda den nationliga

rätt och frihet hvarefter alla folk sucka och hvaraf

behofvet redan då var tiIIfullo insedt och erkändt

for lag«n äfven det i 107 § Regeringsformen upp

gifna andra medel hvarigenom folkets ombud kun

na uttala sin missbelåtenhet med Konungens Råd

gifvare blifvit föreslaget att t i il i tas

— Det ar en

betydelsefull urkund detta betänkande afläggnnde

ett af hundrade facta bestyrkt vitnesbörd mot Sty

relsen om dess missaktning för nationens i grundla

gen förvarade rättigheter om dess oförmåga i allt

'r- :£t att fullgöra sina pligter Och huru mycket

öfr ^I

Ökas ej vigten af detta dokument då man besinnar

att hela Svenska folket med få undantag är beredt

att instämma i den sålund-i öfver dess regering fäll

Spörjen

I sådant afseende utgör detta betänkande ett högst

lärorikt bidrag till historien om vår tid och dess

styrelsegrundsatser såväl med hänseende till böjel

sen hos folken att alltid hoppas det bästa af sine

styresmän som sättet hvarpå dessa deras önsknin

gar blifva fullbordade För vårt land hvars inne

byggare icke medgifvit eller rättare sagdt aldrig

tält fortfarande kränkningar och förtydelser af den

grundlag de besvurit utan att i längden med total

omskapning af regeringssätt och personal hämmas de

oförrätter dem blifvit på sådant sätt tillfogade är

det således af yttersta vigt att denna grundlags be

da förkaslelsedom i Spörjen i alla riktningar af stämmeTser göras till en ofrånviklig sanning och I

landet och hvarheldst en sjelfständig man finnes

att der afvikelse derifrån skett dessa rättas på

i - i i

°t n i i i r i i i

skall han hogliudt svara alt den mörka talla som ett satt som hindrar fullgörandet af en bana lika

i i i r • i i i c c i i I 11 • C

m i ii i

har blifvit oss lemnad at Sveriges styrelse underjvådlig tor monarkens eget anseende lugn och sa-

det sisla femtalet af är är ändock endast ett svagt kerhet som för folkets lycka och trefnad Att nu

tt [med nit skicklighet och drift deras förtroende

h I anser Utsk böra tillstyrka Rikets Ständer

c c rr .• !T i 4 l

»Att pa grund af de utaf lionstitutioosLJtsk tili

kannaoifne anmarkmCgar emot lvotmngens samtc

embeten utöfvat samt att Utsk jemte ett bestämdt

yttrande huruvida Utsk anser sig böra tillstyrka

Rikets Ständer att framställa till Konungen en

önskan om nagra af de bibehållna Rådgifvares af

skedande eller att Hans Majit icke mätte i fram

tiden använda i rådgifvare- och föredragandekallrt

de personer hvilka väl nu för ögonblicket afgalt

men som utan en sådau anmälan möjligen kunde

åter i styrelsen inträda Utgående utur dessa ä

sigter vill jag alldeles icke inlåta mig i något be

dömande af hvad nu bör göras utan anhåller en

dast om betänkandets återremitterande pä det att

en sådan utredning af Utsk mätte kunna åstad

kommas och far jag endast tillägga den mening

att jag med anledning af Utsk t llkännagilvandi-

lige Råd gifvare och föredragande under den tid för

hvilken Statsrådsprotokollen blifvit af Utsk gran

skade Rikets Ständer hos Konnngen anmäla den

önskan att Hans Maj :t täcktes utur Statsrådet skil

ja de ibland nuvarande Rådgifvare som i de öfver

iklagade rådslagen deltagit samt då Rikets Siänder

!derjemte funnit att följande f d Rådgifvare oeh

Föredragande (här uppräknas de af Utsk i namn

„

r i r •» i -i j t • j ,• ,i

'dels pa egen begar .au blitvit skilde llran neras iäci-

r -r

i i i i n i i x i c - t ii

gifvare- och foredragandekall delsbhfvit lian till

förordna de föredragandebefal tningar af Kongl Maj :t

för tillfället endtledigade innan Rikets Siänder

hunnit granska deras embetsutöfning Rikets Ölän

der finna sig under sådana omständigheter böra

uttrycka sin önskan att Hans Maj :t i framtiden

icke måtte begagna dessa män inom Statsrådet .»

Häruti förenade sig vice Talmannen Per Eriks

son Jonas Andersson frän Jönköpings

And <rsAn

dersson och Nils Guslaf Nilsson Östergöthlands

Anders Larsson J 'han Persson Erik Marmén oel

s Erik P rsson frän Upsala Län samt Erik Jansson

-1 från Stockholms- och Sven Andersson frän Skara

e !borgs Län

e Bam Jonssnn frän Elfsborgs Län Då ing såsom

— leclamot i KonstitutionsUtsk instämt uti de i fö

- Svarande memorial upptagne anmärkningar sa har

något att säga

så

ör

derom icke något att säga Det är blott i af

seende pä sjelfva slutet som jag varit af olika tan

ka med Utsk ty sedan Utsk framlagt en tablå öf

ver Statsrådets åtgärder hade enligt min tanka

en i anledning deraf utaf Utsk gjord slutsats bordt

följa som kunnat tjena till ledning för Ständernas

beslut Under åberopande af min reservation får

jag derföre yrka äterremiss af memorialet

Nils Persson från Södermanland »Uti de cu upp

läste anföranden bafva de i Konstitutions- Ihskoliet gjorde

anmärkningar b Ifvit gillade men man bar fordrat ett

slutligt utlåtande af Utskoitet som sedermera k-innal tje

na till ledning fö» Stånderces beslut Såsom ledamot af

Konstitutions Utsk anser jag ssiig uppmanad att förkla

ra hv«r 'öre ett så beakaff-idt utlåtande Icfee biifvHafgif

vet Utskottet har nemligeD i aislednieg af 107 § Rege

ringsformen icke ansett sådarst utlåtande böra än«a ruan

emedan Siändetne efter d t anroarkaingarne blifvit i sin

helhet for dera fram 'agde i alla fall äro oförhindrade a :t

bos Kongl Maj .t göra den underdåniga anmälan soa

osaatäsidighelerne kunde kräfva Då likväl jag icke gillar

deuna tydning af i07 § Regeringsfonesen utan det tvert

om öfverensstämmer jsned mina egna åsigter att ett dy

likt utlåtande bordt af Utsk

.t meddelas har jag ej något

emot memorialets återremitterande .»

Nils Persson f ån Örebro län »Jag är först och

främst skyldig detta Konithutions- Utskott min tacksamhet

fö dess nit och ospard möda vid upptäcfeandet af de

anmärkningar mot Konungens Rådgifvare hvartill skäl

kunde fö efinnss Majoriteten af detta U ^skoitet har nu

ick såsom vd föregående Riksdagar låtit föra sig b ?k

om ljuset Likväl hade j *g önskat att Utskottet närma

re än som okett utvecklat den påföljd som i anledning

af de gjorde annrärkningar bordt äga rum på del veder

börande må kunna befordras till den näpst hvarill de

gjort sig förtjente och som en slik påföijd icke biifviia

inskottet bestämd ELåste jag yrka återreaaiss af memo

rialet .»

Hendrik Andersson från Örebro län »Då

l«»g för

det mesta deltagit i dé anmärkningar som blifvit i Uts :t

gjorda mot Konungens Rådgifvare får jag till *nnsg 'fva

att inga andra anmärkningar blif *it memorialet upp

tagna än sådane som haft rätt g undliga s &äl för sig

ehuru flere af mindre betydenhet visserl gen kunnat gö

ras på sätt Sahlström äfven antydt Jag var icfee när

varande då fråga i Utskrt förebar om meddelar /de af ett

generell utlåtande öfver ancaärkningarne men jag delar

härutinnan Han3 Janssons åsigter och yrkar alltså åter

reisiiso af memorialet .»

Johannes Andersson från Upsala län »lag anser

(öfverflödigt att orda något då större iiftlen af Ståndet »y

ftines vara beoägen för återrewsiss af memorialet En så

dan återrewtiss yrkar äfven jag och förenar mig i öfrigt

med Heurlin »

ör

i Sone Persson från Skåne »Uti de nu uppläste skrift

a- jfga anföranden som så tydl gen lolks S :åndets belåten

an het med den frimodighet och oväld hvarmed Ut«k :t utta

llat öiea anmärkningar mot sedaare tiders tilldragelser in

oiai styveisen kan jag ej underlåta att instämma och

skulle jag önska att desse anmärkningar medförde deo

goda verkan att anledningar ti J anmärkningar mot sty

relséltgärderne i en framlid icke jaera blefvo af nöden

Emedlertid och på de skäl sossi flere värde talare aafört

yrkar äfven jag återrestes af memorialet .»

Häruti instämde Olof Lindbäck från Halland och

Johan Brisman från Skaraborgs lån

Jan Olsson från Gefleborgs län »Då jag blickar till

baka på de sednare 30 årens Regeringsåtgärder och

föregående Riksdagars KonstitutionsU skotts ha d ingssäit

känner jag mig skyldig au hembära det nu varande Kon

siitut :s UtsS :t min varma tacksamhetsgärd för det nit och

den fosterländska anda det under granskningen af Stats

Rådets Protokoller ådagalagt Den som egnar sin upp

märksamhet åt bi !agor :e till delta memorial skall sä

kerligen sladna förlägenhet öfver det ringa afseende

som Konungens rådgifvare fästat på folkets genoaa dess

ombud uttalade önskningar öfver den tydning de sökt

gifva åt våra grundlagar och öfver deras likgilt {ghet uti

hushållningen K5ed statens medel Jag finner visserligen

alla anmärknir >g !paBkte *ne vara vigtig och m«oga af

stor vigt men jag vill nu endast utbedja mig alt få

vidröra de ölägenheter som en fördröid "verkställighet af

Rikets Ständers vid sista Riksdag till Kongl M *j :l alla na

skrifvelse angående förändring och reduktion af perst-del

räntorne i min hembygd förorsakat Dessa olägeabeter

står det likväl icke i min förmåga att beskrifva nog af

gruflige äro de prejerier som en del ränte- och kronoti

onds-tagare under de sednare missvextåren emot ränte

gifvarne uiöfvat Exempel gifvas alt raan fordrat A ä 5

Rdr tunnan utöfver det stadgade markegångspriaet och

hvad vill den armé räntegifvaren göra annat än betala

hvad som fordras då han icke äger sådan spannmål som

den obillige räntetagaren gillar Hvad förtroende skall ett

dylikt förhållande tillskapa emellan stålens tjenstemän och

allmogen och hvad förtroende skall Regeringen tillvinna

sig af den utaf skatter nedtryckta jordbrukaren då den

tillåter ett sådant förhållande fortfara hvarigenom den ena

grannen af dem som bebo lika stora hemman af samma

jordaatur hvilka lemna likastor afkastning nödgas betala

20 å 30 Rdr Banko om året hösr lösen för sina grund

räntor än den andre Den en

'aid«gaste Bonde linser iu

numera att deruti ligger en uppenbar orättvi ?a Han

ser icire annat än att slumpen helt och hållet bestämt

skatteb-Srdornes fördeicing eller a t Regeringen godtyck

ligt sagt till den ena hemmansåboen »Du skall betala s§

och så mycket till en Embetsman» och lil den andra

»Du slipper med så och få mycket emedan dn får beta

la till Kronan» Det är likväl skatlebördornes jemra

och rätta fördelning hvarpå ett folks trefnad och sällhet

hufvudsakligast hvila

Ett mål af sådan vigt har allt se

dan sista Riksdag legat hvllande i Stats-Rådet och det —

oaktadt Regeringen sjelf då afgaf till Ständerne en propo

»ilion af näflan lita innehåll med Sländernes beslut ocb

undar del tusentals af RiSets mest beskattade inrånare

är frän är räntat att se Riksens Ständers beslut satt i

rrriställighet Regeringens förfarande med detta enda

mål alla öfrige att förtiga gifter i min tanke mer an

rtllräcklic anlednir .o fs c■ .a vidtasa de atträr-

är

att

ör

7 f O [ijtl 1 Ci I _ b

tillräcklig anledniiig för detta Stånd att vidtaga de åtga

der grundlagen medgifver fö att söka befria landet ifrån

dylika Kongl Rådgifvare både för det närvarande ocb

för fraratidea Likväl får jag på de gränder Hans Järn

son ro fl anfört yrka återresa»»® ®

uttryck af all den oro all den förtrytelse hvarmed

nationen förnummit denna styrelses åtgärder

Jag 1 ehofver ej säsa att jag för min del i allo

godkänner ifrågavarande teckning för så vidt den

framlägger de speciella bevisen på Rådgifvarnes

maktmissbruk och försummelser af sina skyldighe

ter men jag måste tillstå att jag likfullt icke fin

ner mig tillfredsställd af betänkandet sådant det

nu är Efter milt sätt att se hade det jemte sjelf

va anmärkningspunkterna bordt tillika innehålla

ett bestämdt ocli tydligt omdöme öfver styrelsens

hela rikt ing och gång en koncentrerad skildring

af det system den anda eller ton som hos henne

uppenbarat sig De faktiska uppgifter Utskottet

nu frambuut hade redan till en sådan historik

kunnat lemna rika materialier och huru många upp

lysande bidrag huru mänga ovedersägliga exempel

hade ej deiförutan varit att hemta ur de handlin

gar Utsk haft att genomgå Af systemet sägerjnågon sannskyldig

jag hade man bordt erhålla en trogen och sann

bild uttryckt ej blott i de nu företedde anmärk

ningspunkterna utan i Utsk eget resonnement af

detta sy .stern som röjt sig i oallätliga bemödanden

att kufva och underlrycka den urgamla Svenska

yttrande friheten — i oupphörliga förföljelser mot

sjelfständigheten och oberoendet — i uppmuntrande

utmärkelser och nadebevisningar it hvarje slafvisk

Ijeundrare af makten ät hvarje blind verkställare

af dess om äfven aldrig så orättmätiga bud i för

aktet för nationens önskningar eller dess af lagar

na understödda anspråk i tillbak ahållandet af sam

hällets utveckling uti industrielt och sä månget

annat hänseende i en nationens väldighet och

sympathier kiänkande undergifvenhet för en ut

ländsk makt — i blodiga angrepp mot landets e

gen befolkning — med ett ord i ett ständigt sträf

vande att pä Sveriges frihetsvarma jord uppresa

absolutJsrnens a i ta re

blott att utom de

Utsk vid denna r

tilltal inför Riksrä

rar Rådgifvares an

nemligen f d S

blad 14 Hr

Löwenhjelm och A

ve Åkerhjelm S04

58 Hr f riherre G

50 Hr Grip 36 F

20 Hr von Hartm

beskaffenhet alt d

huru dessa Herrar

förtroende de af K

bevara den sjelffört

gärder varit Hans

nig om den boks

107 § för slika fal

ställa om vid d

missnöje Öfver oc

Herrars delaktighe

nast för nu t ne aren

da och mening öf

mälan om deras en

uttrycktes att de

tjenst eller pensi

alla dessa Herrar

Utsk dem nu till

komster af den fa

stålen så synes d

väg föga vara at

terträdarne i det

derneslandet äger

dessa Herrar det

hittills så föga n

En likartad målning af styrelsens verksamhet

ville jag se gjord af KonstitutionsUtsk och det är

för sådant ändamål jag finner mig

gära betänkandets återremitterande

tryck ligt förklarande att jag gilUr och godkänner

de af Utsk oss redan förelagda anmärkningar mot

styrelsen

Per Östman från Vestcr- \Torrlands Län instämde

i detta anförande

4 :o af Anders Trysén från Öitcrgöthland

«Den store räkenskapsdagen har redan inträffat

för några af dem som under de sednare 6 åren

med råd deltagit i statens styrelse deras lön är

gifven gifve Gud att de med rent samvete kunnat

träda inför den höere domaren De återstående som

dechargebetänkandet i de yi anmärkningarne mer

och mindre graverar haf3a till större delen trädt

tillbaka och vänta följden af den vidräkning stän

derne i folkets namn vid hvarje riksmöte måste

göra

Det lugna och rättvisa bedömandet af andras

handlingssätt är i allmänhet svårt och mångdubbelt

svårare för den som med hängifvenhet älskande

sitt fosterland och dess väl skall pröfva deras

handlingssätt pä hvilka detta väl så hufvudsakligen

livilar och jag erkänner utan tvekan alt jag icke

- lV 1 j

oran a en >e

c oc me u

ll dhdjlfbhkih

någon sannskyldig

genomgå memorialets serskilda punkter anser jag

högst öfverflödigt liksom omöjligt utan anmärker

blott att utom de förseelser hvarför Konstitutions

Utsk vid denna riksdag ställt vederbörande under

tilltal inför Riksrätt falla på ännu lefvande Her

rar Rådgifvares andel följande antal anmärkningar

nemligen f d Statsministern H

blad 14 Hr

Löwenhjelm och Adelsvärd 117 hvardera Hr Gref

ve Åkerhjelm S04 Hr Skogman 88 Hr Grefve Härd

58 Hr f riherre Gyllenhaal 54 Hr Presid Poppius

50 Hr Grip 36 Friherre Stjerneld 25 Hr Munthe

20 Hr von Hartmansdorff 17 o s v alla af den

beskaffenhet alt det synes mig alldeles oförklarligt

huru dessa Herrar så länge kunnat bibehålla det

förtroende de af Konungen ägt samt åt sig sjelfva

bevara den sjelfförtröstan att deras rådgifvande åt

gärder varit Hans Maj :t behagliga samt riket till

Jag kan icke vara okun-

tj„ r c n

ministern rir Crrefve Rosen

c - t tt o c

ochultzenheim lo Hrr Urefvar

nig om den bokstafliga påföljd regeringsformens

107 § för slika fall bestämmer men jag vägar hem-1

ställa om vid det snart sagdt allmänt uttalade

missnöje Öfver och obelåtenhet med nyssnämnde

Herrars delaktighet i regeringsatgärderne de sed—

nast för nu t ne aren det icke vore med samma § :s an- S

da och mening öfverensstämmande attjemte n

ndel följande antal anmärkningar

Statsministern H

tj„ r c n

ministern rir Crrefve Rosen

c - t tt o c

ochultzenheim lo Hrr Urefvar

örföljes

uppmuntrande

hvarje slafvisk

d verkställare

ga bud i för

dess af lagar

llandet af sam

och sä månget

väldighet och

et för en ut

mot landets e

ständigt sträf

jord uppresa

ns verksamhet

k och det är

och godkänner

ärkningar mot

Län instämde

da och mening öfverensstämmande att jemte an

mälan om deras endtledigande den önskan tillika

uttrycktes att de icke mera måtte brukas i rikets

tjenst eller pensioner härefter åtnjuta ty skola

alla dessa Herrar efter de bragder Konstitutions

Utsk dem nu tillerkändt ännu draga dryga in

komster af den fattiga och af dem bardt behandlade

stålen så synes det i konstitutionell ansvarighets

väg föga vara att hoppas af de blifvande ef

terträdarne i det mest dyrbara och vigtiga kall fä

derneslandet äger att gifva Dessutom och då hos

dessa Herrar det moraliska anseendet funnit sig

hittills så föga nedsatt af alla de anmärkningar

som emot dem öppet och enskildt blifvit riktade

att en och annans liksom tillfälliga afskedstagande

- lV 1 jpätagligen endast haft för afsigt att undandraga sig

oran a en >e

juridislt åtkomlighet samt rädda de löneinkomster

c oc me u

som kunnat erhållas eller varit dem auslagne så

synes en mera materiell påkänning derjemte vara

både billig och af närvarande högst egna omstän

digheter påkallad

Med erkännande deraf att KonstitutionsUtsk

fullgj rt dess mindre angenäma pligt på ett sätt

som fredar från allt klander återstår således vår

skyldighet — den att samvetsgrannt pröfva och af

göra skälen för eller emot och att någon här un

derlåter denna pröfning anser jag icke troligt e

medan bland oss icke finnes någon deltagare i de

öfverkiagade åtgärderna hvilken med sofis mer vill

bevisa att svart är h vi 11 eller tvertom samt ge

nom ett slags öfverrumpling kan lyckas att afleda

uppmärksamheten från det stora mål vi alla åsyfta

nemligen fosterlandets ära ock välgång Mä det

ännu tillåtas mig ett återupprepande ätföljdt af all

den betydenhet sakens vigt kräfver Det är icke

endast eller uteslutande nationens väl och framtid

son» nu är i fråga det är .äfven reg en tens och hans

dynastis lycka som äfventyras om man ej medan

tid är sätter en bom för det planlösa negativa el

ler rent af rättsvidriga i hans Rådgifvares hand-

jg erän jg

äger all den erfarenhet den sjelfbeherskning oeh lingssätt och åtgärder helst alla tiders historia och

den sakkännedom som erfordras för att sa i sin erfarenhet äfven inom vart land nogsamt utvisar

helhet som i de serskilde detaljerna ingå i en så att det monarkiska regeringssättet så införlifvadt

dan pröfning mm jag är likväl skyldig mig sjelf med nationens väsende och sä kärt och aktadt det

och mitt representantkall att öppet uttala mina hos oss än är ändock lidit svåra brytningar samt

tankar åstadkommit otaliga och svåra lidanden både för

En styrelses hjufvudsakliga ögonsigte bör väl vara regent oeh folk enär detsamma icke varit utöfvadt

om den med fast och fördomsfri vilja önskar upp- med den konstitutionella noggrannhet och inskränk

fylla ansvarsfulla förbindelser att gifva akt på ning som Svenska nationen frän långliga tider haj

folke ts fordringar söka dess sympathier och handla och ännu al sina grundlagar äger att påräkna

till dess b laienh- t tillfälle att justera sitt Gustaf Pettersson från Östergöthland Nils Jepps

nandlings <ätt om det är enligt med landets önskan

- ■ -

hli

ets önskan « ,• i r r „ „

|Niklas oonsson och Lars Bengtsson fran Ska-

äger hon alltid af de genljud som äter

ombuden enligt sitt kull äro skyldige *tt uppgöra

detta debet blir dä så ringa så obetydligt att re

presen tan terne i nationens namn med tacksamlxi

och erkänsla måste förbise detsamma Men dä

denna personal i allmänhet°ej visat sig äga förmå

ga ej velat förmärka nationens fordringar eller möj

ligen icke besutit den individuella fasthet i ka

ra k t eren att den kunnat göra de goda grundsatser

gällande s m den i verkligheten möjligtvis ägt

och som sjelfständigt uttalade och utförd» i hand

ling kunnat I nda till landets båtnad då är den

minsta anmärkning svår att glömma svär att låta

förfalla Under antagande att rådplägningen öfver

dess väl eller ve uppdrages ät män af öfverlägsen

förmåga och karaktersfasthet fordrar nationen bil¬

och 6 :o af Anders Nilsson från Östergöthland

«Då KonstitutionsUtsk skulle afgifva ifrågava

rande betänkande var det visserligen af de förut

antagna principer i synnerhet vid 1823 och 1829

årens riksdagar antydt den bana det beträdt nem

ligen att inskränka sig till ett tillkännagifvande

af hvad Utsk under statsrådsprotokollens gransk

ning anmärkt Detta kan så mycket mindre klan

dras som Utsk på ett så värdigt opartiskt sätt

meddelat de erforderlige upplysningar sombehöfvas

för att bedöma de anmärkta fallen och genom sitt

beslut att öfverlemna sina diskussionsprotokoller till

offentligheten lemnat det vackraste efterdöme för

Ila dem som hafva uppdrag att handla i allmän-

g Ila dem ppg handla i allmän

liclvis af desse rastlös ifver att verkställa repre- na ärenden och tillika visat att det ej skyr sam

ser .tationens beslut och utkasta mogna väl uttänkta tidens dom för sina handlingar Men jas tillstår

och nyttiga planer till framtida öfverlägpningar :i ,r ,a !je önskat (inna i Utsk betänkande en

samt att de alltid se till att icke lagens gräns hvar- lednins for det beslut som Rikets Ständer vid den

ken till ordalyde 'se

som i

skaper

dan

der de fordiöh ty den na

eller anda öfverträdes den rik£da bol |e fatta i följd af .det vid de före

1 Sitt medvetande ej äger dertill nödige egen- „äcude icke vanliga förhållandet att nästan alla

per borde aldrig framträda aldrig åtaga sig sä- konungens Rådgifvare frivilligt afträdt innan de

t ansvarsfullt embete han skall alltid

digna ras r :ujs |a„ blifvit af Rikets Ständer pröfvade Jag

ifik

under de fordringar som göras honom ty den na

tionen mycket gifver af honom skall ock mycket

utkräfdt varda Kastas blicken tillbaka och öfver

skädas hvad till det allmännas båtnad synbarligen

blifvit gjordt på denna mer än ett lustrum långa

tid och frågas kunna äfven de billigaste anspråk

fordra mer så måste jag thyyärr svara ja — Jag

hade så innerligt önskat se förbållanderne ur en

annan synpunkt och önskat kunna göra rn afräk

ning på den länga anmärkningslistan hvilken upp

tager en och annan punkt af mindre vigt men då

alla anmärkningarne betraktas i helt framstår en

talla öfver regeringens förhållande som icke inne

håller annat än skuggor den ena blott mörkare

än den andra

anser nemligen att § 107 Regeringsformen icke är

alt hämna det förflutna utan att ilen endast afser

en garanti för nationens framtid sä att icke skad

lige eller mindre skicklige nitiske och driftigeråd

i Iva re måtte fortfara i deras vigtiga kall derest

konungens val skulle af en eller annan anledning

hafva träffat sådane Och jag anser således att i

enlighet med nationens rättsbegrepp grundlagsstif

tarens mening bör följas i ett ögonblick dä lagens

bokstaf utvisar att det inträffade fallet icke varit

förutsedt

alla anmärkningarne betraktas i helt framstår en

talla öfver regeringens förhållande som icke inne

håller annat än skuggor den ena blott mörkare

än den andra

Jag utbeder mig att få fästa Utsk uppmärksam

het derpå att ordaingen i § 107 Regeringsformen

egentligen afse de begge statsmakternas inbördes

r TTt .l „ 1 iförhållanden till hvarandra och den form som sa-

Granskninpen har af KonstitutionsUtsk ™i >- 'lcd .s Rikets Ständer vid deras åtgärd bör iaktta

ataUts med förtjenstfullt allvar och efterverlde«s |ga Mpn för gä |a i min tanka i afseende

dom ofver nutidens män uteblifver icke afven oraij

dylika Umnen |ivari Rikets Ständer äga beslu

Forsynens .skickelse undanröjdt i 7 § :»s tillamp- tanderätten de allmänna föreskrifter som Grund

ning lagarne lemnat för Utskotten och hvilka afse att

5 :o af Per Sahlström från Stockholms Län dessa skola ämnena utreda och bereda förslag för

• 'Det förevarande betänkandet visar på ett gan- b

e5 *i ,nda

ska öfvertygande satt höjden af den olycka en na-

°3 R "Rer„ ,gSformen och R .ksdagsordm .i-

tion tan iråka enär ledningen af dess angelägen

heter blifvit anförtrodde åt män hvilka icke varit Dä ja således icke finner nagra andra fureskrif

sitt kall vuxne eller redogjort för si sjelfva deras ter för ölrige Utskott anser jag antagligt att Kon

ställning jemförmed landets belägenhet och behof stitutionsUtsk bordt utreda hvilka Rädg ifvare och

Hade 1S09

års lagstiftare Kunnat förmoda att en föredragande Utsk ansett genom de flerfaldiga an

dylik mängd af rättsvidrigheter oformlighetcr ocb märkning«Trna hafva visat sig icke iakttaga rikets

glömska af pligt kunnat emellan 2 :ne lagtima riks- sannskyldiga bästa och hvilka föredragande icke

I delta yttrande instämde J O Dahlberg från We

sternorrlands ocb Anders Nordmark frän Wesier

bottens Län

Fredrik von Zweigbergk fråu Säarabo ?® läa

förenade sig uti h *ad Anders Nilsson från Öator

goihland »skriftligen anfört med tillägg att IJtskonet der

jp '»«e borde föresiå Ri &sens Ständer alt und rd4nig *t hos

Kongl Frlrtj :t aohå la öet de af Siais-Rädets li ?dafir >öierv

som förlorat foifeels förtroende äfven må fikiljas från

hva j- anuan befattning soei de kunna i sia ens tjänst

innehafva

Häruti föTnade sig Olof Hansson och O 1 o f O

lofsson ffåa W sterås Jan hvilken »eduaro jeaival in

siäaide uii Heu i ns tkufUiga arsfö ?ande

Anders Andersson från Skaraborgs län »Den vid

s *s a Riifsiafi få wiyckft omtvis ade »Sjuitictvåac» synes

hafva iegai vederbö 'ande så i hågen »it tip pu moi Siats

R ^det gjorde anwä»-kulngar blifvii Jemnt 72 Data Kon

stUutionv U feo tet har åtmiciatone icfr i saker af nå ^on

betydenhei sett g ^nosa fingrat med rå ^g 'f- ?»rne och så

ledes icke hknai föregåen te Riksdagats Könstif .s Utsk ;t

so n 1ck« gjort några anm ^rko ngar eanot dein Jag hög

aktar således närvaraode Konstitutions U skottet fö» dess

nit och o *ä 'd wsen vid närtsiare betraktande af des me

soorial befi n-s det ^aiwaaa endast uigöra ett regster öf

ver aovr ;ä nmngarDe Ja hale doc trot»

alt Ui .t &oUef

i anledning af d ^ssn bo 'dt bestämdt yilra sig buruvida

e 'er Utskottets omdö e RSdgifvarneiakt agit R«kets sann

skyld >ga bästi3 eller ic &e » en då sSdaai icke sfeett in

jag uti df» hi förut af« ;ifne så väi »knftiiga son

mundiliga anföranden och yrkar återremi ^s «f Jaiemojialet .»

Stephens Andersson ftån Stockholms län föra

nade sig med Anders Andersson

Johan Jakob Rutberg från Norrbotten «¥on

*titMfi«ns-UcskoUet bar pag 5 förfelar» att det enbgt

t 7 § Regevirgs-Formen anmärkt de rådslag ot» aHman

na roäit ocb steg d ^-ri Kikets sanpskvIdi ^a nytia icke

blif it af föredragsnderne ocii Stats Rådets ledamöter i

ak fägen ocb derefter uppräknat ej ibindre än 7 an

märfeu ngspuniter Jsg skulle de ^före >ro att S åadet

ulan Herrere isi af forevarand

- mesanorial nu gensstjtni

de fatta sUt beslut men oaa återrecniss «n«»es nödi får

jag tiilkännatifta zi jsg nu likasom ja« föru :jort in

täaiKer i Friherre Kantzows ftiemoil .bt föijaaiiga re

servation »

Anders Jonsson från 0 >na i ÖUeriöihland före

nade sig uti hvad Nils Persson från Södermanland yttrat

Bengt Gudmundsson från Halland »Ehuru jag

förut skriftligen yltrat enig kan jag dock ej underlå

tas at» nu b foga den muntliga anmärkivg alt jaj an

ser det rtridi .de ir .ot 5t § Rogerin ^s-Formen att Ut

sfeoitet ar .de»lålit medde !a bestäisidt utlåtande öfver Råd

« 'fvarnes åtgärder Bonsiiiutions-Uiskottei sti ^r under f-acn

ma kategori som a

'la öfriga Utskott ocb bör derföre

lika med desse metfdHa sitt yttrande i alla frågor sum

komBilt under de >s bandläggning Att ålerrem liera ma

moria et är derföre nödvändigt på det U sk må ko®ma

i tillfälle att sfgifra ett defiaitift utlåtande bu ^uv da det

anser att R k ^er .s Ständer böra hos Konjil Maj :t göra

ur»deri )åa :g hessställan om någon Rådgifvares endtledigan

de från sin plals eJie

iefce De gjorde anffliärfeoinusr sy

nas gifva till /äcknge material er för tidsiyrkande af ea

såda beaiställan I af»eende på fo men fö- det uilåtan

dé Ul ^åottet sålunda fcosime att afg fva förenar j«g mig

med Anders Nilsson från Öslergötfcland

Gust Bernh Appelqvist från B ekinga samt

Per Jönsson ocb Christen Andersson råa

Sk ne instämde uti Bengt Gudmundssons förestå

ende yiuan Je hvarefter den s stnäff nle tillåd '» »Man sä

jirer att in ^n § i G ^undi ^Ren bträl »jj-«r l sko tet till ett

sikt omdöme Deremot vill jag aoma 'ka att icke heller

nSgot Grundlagsstadgsnde förbjuder sådant ocb a t enligt

il domareregeln då bestämd l8g saknar man böt rätta

si« ef er lagens and® och den mening lagstiftaren hader

när lag ?n nedskrefs »

Hans Jansson fr ?n Elfsborgs län »N 'h Persson

från Södermanland bar redan upplyst att då förevarande

onemor al i Utsiotiet Justerades en längre dt-b«tt föreföll

huruvida Utskottet bo de meddela nå ^ot d .fln ift omdöme

öfver de gjorde anmärkningar eller icfee Jag yitvade

mig då

sSsom min rese va ion visa men ploraHtetet»

mom U-skotteL an åg detsamma p§ g 'und sf 107 § Re

g°rinj4S Formen icke beräitijfadt till siifet omdöme uiao

trodde det Ständerna med atledhiag af anm rkningarne

utan något tillstyrkande från Utskottet kunde 4ngä till

Kongl Maj :t med den underdån-g bems 'älian hvariillde

funno sig befogade men då enligt 44 § Riksdags-Ord

ningen Utskottens yttranden uti alla allmanna frågor bö

ra fortgå Itiksens Ständers beslut amer jag äfren ett så

<ant yttrande i närvarande fall böra af Konstitution *-Ut

skottet afpifvas och detta är granden hvarför jag yrkat

och nu yrkar ålerrem ss af memorialet»

Med Hans Jansson instämde Olaus Eriksson

från Götheborgs ocb Bohu» län Sven Isaksson från

öiand och Lars Larsson från Örebro län

Johan Fredrik Dahllöf f»ån Elfsborgs län »Äf

ven jag hembär min skyldiga laeksanr heugä ^d icke al

lenast åt dea af fctterlimdsk anaa bfrade majoriteten in

om Konstitutions-UtsJfeottet utan äfven åt de flere af mi

ne medbroder inom detta Stånd som i s ne så väl skrift

liga som mundilige anförsnren förråt t en lik» ar

.da San

n gen af de mot Styrelse-å gärde ?ne gjorde anmärkningar

k-m icl ^e bestrid &s och jag frågar cå oki någon foster

landsvän kan sägs att d ^sse män som deltagit i Stålens

styrelse äro fosterländskt sinsiade Det som en gång är

svart kan ic ^e bli 'va bnit

— Men nu äro lagarne »tifia

de för ait ef .er !efvas så a *t den soäi fö 'sett sig af *en

ffiiåste straffas Koitslituijons-Utskoilets för varande me

moiial gillar j ?g utoan i det afseecde hvaruti IkerremUs

redan är begäid och i h ?iiken begäran ja ^j således in

stäsnmer .»

Med Dahllöf förenade sig Anders Göransson frlir

Störa Kopparbergs län

Mats Persson från Stockholms län »Ja ffiåste

bekänna min uppriktiga aktning och tacksamhet mot

KonstiluP

onv Utsk- fär dess ådagalagda nit och os srda

mö 'a Åminstose vd ^840 års riksdag ser man alt det

ta U skott gått s n bana rätt 'rasa såsom sig bordt men

ehuru dess anmärkningar mot Styrelsen sligit till det be

tydliga antal af 7ä hftde jag dock Önnkat ännu en till

ökning i delta antal sä alt de blifvit 75 K« .nsututions

Uiskoitet har neml gen förb sett ett mål hvgTs utgång fcaft

ett icke ringa inflytandepå nationens sjöfart och uti hvil

ket Kådgiffarne icke synas hafva tillbandagått med vig

tiga tillstyrkanden Förbållandet är i korthet följande

Fiån uråldriga lider bar det varit hvar och entHåietatt

ulan nägon afgit id»as öfart i Bottniska viken m *n i sed

nare tider har det blifvit stadgadt altman derstädes må

ste begagna lots antingen m &n behöfver den eller ej och

*tt om en sådan icce begaenas man gör sig skyldig (ill

böter och skall i alla tall betala lolspenntogar — Jag

blef sjelf år 1856 anklagad för underlåtar det att nyttja

lots vid ett tillfälle då sådan ej »ar ?f nöden samt fali

des vtd första instansen liå 1 412 Ädr böier från bvilka

Jag dock befriades i Hofrätten Det ligger för öppen dag

att en sådan pålaga är orättvis och kännes så mycket

mera tryckande som sjöfarten dessu 'om är förenad med

en mängd dryga utgifter Städerne Gefle Söderhamn U

nneå Luiea och a .la de norra landsorterne infeommo der

före år i857 tijl Kongl Mftj :t med underdånig ansökan

0 bi befrielse fran della onus men ansökningen blef af

sUgen då den efter att hafva i 10 månader hvilat på

Stat Sekreteraren Grips dcmbyllor ändtligen förekoa i

Statarådet — Nu kan » ågon ändring häruiicnan icke me

ra ske ulan man får taga saken sådan den är men åt

minstone för mig synas vederbörande icke hafva i berör

de afseende gifvit riktiga råd eller velat gå folkets önsk

ningar till mötes i hvilken händelse resultatet troligen

blifvit helt annorlunda — Jag skulle önska att KonslitJ

tiocs-Ut8kolltet kunde finna rätt på denna sak ocb öfver

väga dess beskaffenhet i händelse memorialet varder dit

iterremitieradt hvilket äfven jag yrkar och förenar mig

1 öfrigt med Sahlsiröm »

Anders Anderson från Skaraborgslän »Då jag

sist både ordet var ännu ingen som lalat för bifall af

mesQcrialet För min dei tror jag det icke gå an att

Ständerne i anledning af anmärkaingarce göra någon

hemställan hos Kongl Maj :l innan Utskotiet fällt ett ge

nerell omdöwe öfver Rådgifvarnes handlingssäii ocb till

ett g ?dant omdöme an ?er jag Utskottet destomera oför

hindrad som slikt icke uti 107 § Regerings-Formen är

förbudet»

Nils Persson frän Södermanland »I anledoinpr af

hvad Anders Andersson yttrat får Jas erinra det Jag till

förene sagt att Utskottet ansett sia af <07 § Segeriogj

Formen Icke förbudet ulan blott ej skyldigt att

meddela något ullSlande i anledning af anmärknlngarne

Sedan diskussionen förklarats slut«d blef förevarande

memorial till Konst Utskottet återremitterad

STOCKHOLM bo» L- J H ,ERTA

Lins Nygaian midt emot Kong Pulhnset

Aftonbladet Fredagen den 21 Augusti 1840

Maskininläst version av Aftonbladet - Fredagen den 21 Augusti 1840

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4

Sida 5

Sida 6

Sida 7

Sida 8